Det här är stadsdelsutveckling

Stadsdelsutveckling är att fokusera på en viss stadsdel och utveckla den utifrån tydliga behov. Vi utvecklar alla stadsdelar i vår stad, men vissa stadsdelar har vi större fokus på. Vi arbetar tillsammans med olika aktörer och med dem som bor och verkar i området.

Stadsdelsutveckling handlar om att göra det tillsammans med invånarna och att låta invånarnas behov styra utvecklingen. Att arbeta på det här sättet gör att stadsdelen kan utvecklas socialt, fysiskt och miljömässigt. Vi kommer också in på områden som till exempel trygghet och trivsel, samhällsengagemang, utbildning och sysselsättning, fritids- och kulturutbud.

Vad är en stadsdel?

En stadsdel är en väl avgränsad del av en stad eller annan tätort. Ibland är den officiellt fastställd av vederbörande kommun, ibland är den mer informell. Stadsdelar indelas vanligen i kvarter och avgränsningarna kan bestå av större vägar, älvar eller havet.

(Wikipedia)

Stadsdel som begrepp har på senare tid växt fram i planeringssammanhang och bland befolkningen runt om i Sveriges kommuner.

Indelningen av Helsingborg i olika områden började redan under 1900 talet. Detta har bidragit till att helsingborgarna har skapat en relation och tillhörighet till sin stadsdel eller område. Ibland är dessa gränser informella och otydliga i vardagen men har en betydelse för invånarna på olika sätt. Gränserna kan vara tydliga men också svåra att se som exempelvis mellan Högaborg och Eneborg? Husensjö eller Wilson Park? Är Rydebäck och Kattarp en stadsdel eller tätort?

Statistikområden

Helsingborg är sedan ett antal år indelat i 42 så kallade statistikområden. För dessa områden tas en stor mängd planeringsdata fram. Statistikområdena har också kommit att utgöra byggstenar för de områdesindelningar som flera förvaltningar och bolag använder och planerar kring.

Statistikområden kan delas stegvis in i olika nivåer som kallas B-, C-, D-, och E-områden. Det gör det möjligt att göra djupare analyser av en stadsdel. Mest använd är B-områdesindelningen. Ett B-område är hela stadsdelen, C- är en del av en stadsdel.

Centralorten Helsingborg

I centralorten finns 32 B-områden, vars namn bör ge de flesta helsingborgare en uppfattning om vilka områden det rör sig om. Några exempel är Tågaborg, Elineberg, Ramlösa, Söder.

Klicka på bilden för att se en förstoring.

Övriga tätorter med omland

Övriga kommunen är indelad i tio B-områden, vart och ett  bestående av en större tätort med tillhörande omland. Dessa områden är Allerum (inklusive Hjälmshult), Kattarp (inklusive Hasslarp), Hittarp, Ödåkra (inklusive Fleninge), Mörarp, Påarp, Bårslöv, Gantofta, Rydebäck, Vallåkra.

Du kan se alla statistikområdena i kartan över Helsingborg.

Alla stadsdelar är unika

Stadsdelar utvecklas i olika takt utifrån de kvaliteter och förutsättningar de har och vi behöver tydliggöra och förstärka det som är unikt för stadsdelen. Det är också viktigt att förstå var bristerna finns och jobba med att minska dessa. Vissa områden har högre arbetslöshet och utanförskap. Andra områden har inte alls dessa utmaningar. Genom att arbeta kontinuerligt med stadsdelsutveckling kan vi möta vad invånarna efterfrågar och behöver.

Områdesanalyser lär oss mer

Genom områdesanalyser lär vi oss mer om stadsdelen. För att ta reda på hur vi kan utveckla enskilda platser och höja helhetsintrycket av stadsdelen gör vi platsanalyser och trygghetsanalyser. Det hjälper oss att förstå vilka delar av stadsdelen som bidrar med kvalitet och vilka delar som hindrar utvecklingen.

Det har gjorts många forskningsrapporter och utvärderingar om bostadssegregation. Forskarna tycks vara eniga om att bostadssegregationen inte bara beror på stadsdelen i sig, utan den påverkas av många andra faktorer. Lokala projekt kan inte ensamma råda bot på segregationen. Det behövs ett större helhetsgrepp på lokal, regional och nationell nivå.

Det vi kan göra på stadsdelsnivå är skapa förutsättningar för trygghet, trivsel, delaktighet och social sammanhållning. Vi kan också arbeta med folkhälsa, fysisk upprustning, miljöfrågor. I Helsingborgs stad arbetar vi med dessa frågor inom ramen för livskvalitetsprogrammet. Läs mer om livskvalitetsprogrammet.

Stadsdelar med låg social status kan bli attraktivare genom att vi arbetar långsiktigt med sociala insatser och kombinerar det med att rusta upp den fysiska miljön. Detta kan också få mer välmående hushåll att stanna kvar i området.