Olika satsningar drivs på olika sätt och efter behov i olika stadsdelar. Vi arbetar med både med projekt, vissa satsningar drivs av ordinarie verksamhet eller i någon form av samarbete med andra aktörer. Nedan kan du se några exempel.
I Helsingborg finns ett stort fokus på att skapa en levande, trygg och attraktiv stadskärna både från stadens och från näringslivets sida.
Vi arbetar på flera fronter och med olika processer, som hänger ihop. Purple Flag är en del av detta. Purple Flag är ett projekt som drivs av Helsingborg City, som är ett samarbete mellan Cityföreningen, fastighetsägarna och Helsingborgs stad.
Hösten 2017 fick staden utmärkelsen Purple Flag för arbetet med området runt Maria torg, som omvandlats till ett öppet restaurangtorg med plats för möten, liv och rörelse. 2018 fick staden utmärkelsen för Helsingborg Central och nu pågår processen med Söder.
I oktober 2018, i samband med certifieringen för Helsingborg C, startade vi Purple Flag-arbetet på Söder. Det händer mycket på Söder just nu och arbetet med Purple Flag kommer att involvera flera aktörer i området. Under våren 2019 påbörjade vi arbetet med analys och handlingsplan.
Purple Flag synliggör städer som på ett framgångsrikt sätt arbetar med att förbättra och utveckla upplevelsen av säkerhet, tillgänglighet, utbud och utemiljöer inom ett särskilt område i staden.
Det handlar om utbud, tillgänglighet, bättre belysning, helt rent, snyggt och tryggt. Processen är ett brett samarbete mellan olika intressenter så som polisen, ordningsvakter, restauranger, butiker, nattklubbar, myndigheter, fastighetsägare, boende, föreningar, församlingar och Helsingborgs stad.
Läs mer om utvecklingsprocessen Älskade Söder.
Handlingsplanen för trygghet i stadsmiljön hittar du på helsingborg.se.
Helsingborgs hem har initierat ett fastighetsägarnätverk i syfte att utforska förutsättningar för BID-liknande samverkan på Söder.
Fastighetsägarnärverket initierades 2018 av Helsingborgshem tillsammans med Willhem, i syfte att med gemensam kraft samverka kring stadsdelarna i södra Helsingborg.
Efter dialog med de större bostadsbolagen i området påbörjades arbetet med Fastighetsägare på Söder; ett fastighetsägarnätverk för gemensamma utvecklings- och driftsfrågor lokalt på Söder.
I nuläget är Helsingborgshem, Rikshem, Willhem, Balder och Newsec själva kärnan i nätverket. Det finns en också ett nära samarbete polisen och pågående satsningar i området, däribland Purple Flag – fokus Söder.
I samband med årsskiftet 2018/2019 signerades en gemensam avsiktsförklaring där intentionen med samarbetet formulerades. Syftet är att ta ett ”fastighetsägarlett” helhetsgrepp om utvecklingen i utvald stadsdel, både för att få positiva effekter lokalt och för att skapa ett underlag för att testa modellen vidare i andra stadsdelar. Under 2019 utkristalliserades ett antal gemensamma fokusområden med tillhörande handlingsplaner och de insatser som just nu drivs handlar om gemensamma grepp om utvändig skötsel och ett förbättrat arbete inom kommersiell uthyrning.
På sikt är ambitionen är att detta fastighetsägarnätverk/partnerskap ska utgöra grunden för en formell BID-samverkan på Söder. Läs mer om BID här.
På ännu längre sikt ser vi detta som ett första steg i att kroka arm med andra långsiktiga bostadsaktörer i staden för att samverka även i fler bostadsområden i framtiden.
Mikaela Åberg, stadsdelsutvecklare på Helsingborgshem, mikaela.aberg@helsingborghem.se.
Telefon: 042-80 80 64.
Helsingborgs stad jobbar aktivt med att öka tryggheten i stadsmiljön, med ett särskilt fokus på Söder.
I våra dialoger med invånare på Söder (2016 och 2018) framkom att många upplever stadsdelen som otrygg. Vi har därför ett särskilt fokus på Söder där vi jobbar för att Furutorpsplatsen ska bli tryggare. Parken har byggts om under 2018 där både ny och ökad belysning och kameraövervakning tillförts. Nya aktiviteter som upprustad lekplats med nytt studsmatteland, utegym samt bord, bänkar och grillplatser har också tillkommit för att skapa en attraktiv park för många.
I dialogerna framkom att många unga kände otrygghet på grund av sexuella trakasserier startade vi upp projektet #varärtjejerna. Vi har därför arbetat med trygghet utifrån ett jämställdhetsperspektiv genom att inkludera tjejer i stadsplaneringen, resultatet mynnade ut i en rosa trappa som stod på GA-torg sommaren 2018.
Under 2020 fortsätter vi att utveckla attraktiva stadsmiljöer på Söder, vilket bidrar till ökad trygghetskänsla. Till exempel kommer bänkar och cykelställ längs Södergatan att bytas ut till nya möbler.
På helsingborg.se kan du läsa mer om hur vi arbetar med att öka tryggheten på Söder.
Cecilia Fredriksson, samhällsplanerare, stadsbyggnadsförvaltningen, cecilia.fredriksson@helsingborg.se.
Telefon: 042-10 30 74.
Bild tagen av Bertil Hagberg
Bild tagen av Bertil Hagberg
Scala är en mötesplats för helsingborgarna, näringslivet och Arbetsmarknadsförvaltningen och dess övriga samverkanspartners.
Scala ska vara den naturliga mötesplatsen för invånare som söker ett nytt arbete. Scala är placerad i ett nytt och modernt del av Söder. Mötesplatsen befinner sig ”mitt i smeten” som ger känslan av att det är på Söder det händer.
Här jobbar vi för det som är hela förvaltningens mål, att få fler i arbete, och vi gör det tillsammans. Tillsammans med invånare, näringsliv och andra berörda parter.
Arbetsmarknadsförvaltningen erbjuder stöd till invånare som söker arbete eller studier. När du kommer till Scala möts du alltid av en kundvärd som finns där för att ge svara på frågor, slussa rätt och ge besökaren den service invånarna behöver.
I Scala kan du möta arbetsgivare, gå på rekryteringsträffar och rekryteringsmässor. Du kan få studie- och yrkesvägledning och hjälp med att söka utbildningar eller skriva utbildningskontrakt.
I huset rör sig även våra upphandlade leverantörer av jobbprojekt och yrkespraktik.
Arbetsförvaltningen erbjuder även seminarier och workshops om allt från arbetsmarknadskunskap, intervjuteknik och mental hälsa till inre drivkrafter och visioner och mål.
För personer med behov av språkstöd finns det vid varje aktivitet. Dessutom kan du i Scala gå till språkverkstan och där träna svenska och lära dig om arbetslivet på lättare svenska.
Det finns alltid en möjlighet att få hjälp med att skriva CV, eller så kan man sätta sig vid någon av datorerna och jobba på egen hand.
Du kan även anmäla dig för skarp intervjuträning då du kan finslipa dina förmågor inför en stundande anställningsintervju. Scalas kompletta program finns tillgänglig i appen Skills.
Kulturpunkten är en mötesplats som drivs av Helsingborgshem tillsammans med boende, verksamheter och föreningar i området. Här ordnas events och aktiviteter för alla!
Kulturpunkten på Dalhem kan användas av boende, föreningar, studieförbund, fastighetsägare, kommunala förvaltningar och andra aktörer som vill vara verksamma i området. Aktiviteterna startas efter behov som exempelvis hälso- och kultur aktiviteter samt aktiviteter för ungdomar och äldre.
Tillsammans boende i området skapas det möjligheter till möten och upplevelser som bidrar till ökad trivsel, gemenskap och trygghet på Dalhem.
Har du förslag på nya aktiviteter? Vill du kanske ordna en egen aktivitet? Då är du välkommen att kontakta Rana på telefon 042-20 80 57.
Följ Knutpunkten på facebook för mer information och se aktuella aktiviteter.
Hösten 2017 startades musikprogrammet El Sistema på Dalhemsskolan. Alla elever i F-klass till och med åk 3 får obligatorisk sång – och rytmikundervisning en gång i veckan på skoltid.
Alla elever i åk 2 erbjuds dessutom trumpetundervisning efter skoltid, i syfte att bygga upp en orkester, som får växa i takt med eleverna.
Ett av målen med El Sistema är att elever får spela tillsammans med, och på olika sätt samarbeta med, professionella musiker, i vårt fall Helsingborgs Symfoniorkester. Ett annat mål med verksamheten är att involvera elevernas familjer, bland annat genom regelbundna familjekvällar.
El Sistema är ett världsomspännande musikprogram skapat 1975 i Venezuela av José Antonio Abreu. I Sverige startades El Sistema 2010 i Hammarkullen utanför Göteborg i samarbete med en av världens främsta dirigenter Gustavo Dudamel, som själv växte upp i verksamheten.
Flera tusen El Sistema-elever från hela världen samlas varje år under musiklägret ”Side by Side” i Göteborg för gemensamma konserter.
Lisa Dunsö
Projektledare och Sångpedagog El Sistema
Telefon: 0732-315404
E-postadress: lisa.dunso@helsingborg.se
Projekt DrottningH är ett projekt för att förändra och utveckla stadsdelen Drottninghög.
I projektet arbetar alla stadens förvaltningar tillsammans med den största fastighetsägaren, AB Helsingborgshem. Projektet beräknas hålla på i cirka 20 år och präglas av miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.
I projekt Drottning H ska vi ta vara på det som är bra med området och förbättra det som behövs. Det blir fler bostäder, nya gator och ytterligare platser där människor kan träffas.
Projektet är uppdelat i flera etapper och kommer så småningom att beröra alla delar av Drottninghög.
Syftet med projekt DrottningH är att Drottninghög ska vara en integrerad del av staden – fysiskt, mentalt och socialt. Läs mer på DrottningH:s webbplats.
Projektet arbetar utifrån fyra övergripande strategier:
Anders Landsbo, projektledare DrottningH, stadsledningsförvaltningen
Telefon 042-10 30 36
E-post: anders.landsbo@helsingborg.se.
”Cykla är kul” på Drottninghög
Projekt Rekrytera arbetar för att hitta effektiva vägar ut på arbetsmarknaden för invånare i Nordöstra staden som omfattar Drottninghög, Dalhem, och Fredriksdal. Projektet ska hjälpa människor att leda sin egen process mot arbete, samt vara ett stöd för arbetsgivare att kunna rekrytera rätt personal.
Projekt Rekrytera samarbetar med näringsliv och företag och kan erbjuda skräddarsydda insatser som exempelvis trainee- praktikplatser, kontaktnät och yrkesutbildning samt mentorskap och vägledning.
Projektgruppen består av arbetsförmedlare, coacher, studie- yrkesvägledare, handläggare, brobyggare, matchare samt läkare.
Projektägare: Rekrytera är ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Arbetsförmedlingen, Helsingborgshem, Försäkringskassan samt Vårdcentral Drottninghög.
EU-program: Projektet delfinansieras av programmet Europeiska socialfonden. Läs mer om Projekt rekrytera på Svenska ESF-rådets webbplats.
Chirin El-Hassan, projektledare
Telefon: 010-4881372
E-post: cherin.el-hasan@arbetsformedlingen.se.
Projektteamet på slutkonferensen 2019
Idé A Drottninghög är en mötesplats som anpassar sig efter vad besökare vill ha och efterfrågar. Områdesbiblioteket är beläget i Drottninghögs centrum.
Här har boende och besökare tillgång till massor av böcker, information samt olika slags aktiviteter som föreläsningar, cykelkurser, m.m.
Områdesbiblioteket drivs av Kulturförvaltningen i Helsingborgs stad och finansieras tillsammans med olika förvaltningar i staden. Läs mer om Idé A på Familjen Helsingborgs biblioteks webbplats.
Drottninghögs bibliotek
Telefon: 042-10 69 35.
Drottninghögs bibliotek sommaren 2014.
Trygghetssatsning på Drottninghög ger resultat. Drogförsäljning, våld och skjutningar gjorde de boende på Drottninghög otrygga. Polise och staden tillsammans för att öka tryggheten och trivseln i området.
I april 2018 slog polisen till mot ett antal adresser i området som var aktiva inom det organiserade brottsligheten. Polisen tillsammans med staden startade en processen i syfte att öka tryggheten och tilliten till myndigheter. Förutom att polisen som arbetar på plats i området och möter de boende, bidrar staden med med olika trygghetsskapande aktiviteter. Arbetet utgår ifrån IdéA och leds av Saul Sagnia och Susanne Sellami i samarbete med Helsingborgs hem, staden, invånare, föreningar och andra aktörer.
Efter satsningen ser många av de boende ser nu ljusare på framtiden än vad de gjort på länge. Flera vittnar om att människor rör sig utomhus nu på ett sätt som de inte gjort på länge.
– Det är en välkommen satsning. Det skulle ha gjorts för länge sen men bättre sent än aldrig. Människor känner sig tryggare nu, säger Saul Sagnia som arbetar på biblioteket på Drottninghög och bor i närheten.
Drogförsäljning, våld och skjutningar gjorde de boende på Drottninghög otrygga. Nu kraftsamlar polisen och staden tillsammans för att öka tryggheten och trivseln i området, och tilliten till myndigheter. Förutom att polisen finns på plats i området och möter de boende, bidrar staden med trygghetsvärdar och utökad missbruksvård.Och många av de boende ser nu ljusare på framtiden än vad de gjort på länge.
Publicerat av Helsingborgs stad Måndag 28 maj 2018
Saul Sagnia, saul.sagnia@helsingborg.se.
Susanne Sellami, susanne.sellami@helsingborg.se.
Arbete med stadsdelsutveckling på Fredriksdal inleddes år 2017. Tanken är att koppla samman sociala och fysiska insatser och att både skapa sysselsättning och utveckla stadsmiljön i Fredriksdal.
Ett annat syfte är att pröva nya arbetssätt och att utveckla arbetsmetoder. Stadens övergripande mål är att Fredriksdal ska utvecklas till en mer fysiskt och socialt hållbar stadsdel. Detta är ett långsiktigt arbete som behöver ske i samarbete mellan staden och de många fastighetsägarna i stadsdelen.
Viktiga ambitioner är att:
Gertrud Egnell, projektledare, telefon: 042-10 52 29.
Utsikt från höghuset på Fredriksdal.
Café Välkommen är en mötesplats där kvinnor och män i alla åldrar samlas för aktiviteter, föreläsningar och sociala möten.
Här skapas ett sammanhang för boende att utveckla sitt kontaktnät genom kontakt med stadsdelsmammor, studieförbund, föreningar eller andra personer som kan vägleda och stötta boende mot arbete eller utbildning. Varmt välkommen till Café Välkommen!
Café Välkommen är ett samarbete med Rikshem, lokala hyresgästföreningen Brigaden och Arbetsmarknadsförvaltningen. Adress: Minörgatan 15, Fredriksdal.
Helena Stefelix, helena.stefelix@helsingborg.se
Telefon: 04210 54 45
Stadskärnan är en viktig mötesplats för stadens invånare. Bolaget Helsingborg Citysamverkan AB (Helsingborg City) bildades 2010 av Helsingborgs Cityförening, fastighetsägarna i city och Helsingborgs stad.
De ska tillsammans medverka till att göra stadskärnan attraktiv. Det handlar mycket om att dra mer folk till city. Men också om att göra city mer levande och tryggare dygnet om.
I juni 2019 tog Helsingborg Citys styrelse fram en ny vision om att Helsingborgarna ska äga och älska sitt city.
Målbilden är att fler ska välja att besöka stan oftare, stanna längre och uppleva något som är värt att berätta vidare.
För att nå den målbilden krävs ett strukturerat samverkansarbete som utgår från fyra strategier.
Hanna Candell, VD Helsingborg City
Telefon: 0768 – 36 12 80.
E-post: hanna.candell@helsingborg.se.
Bättre kvällsupplevelse handlar om att sammankoppla dag- med kvällsekonomin där intressenter och aktörer från den offentliga och privata sektorn samverkar för att uppnå de gemensamt satta målen.
Syftet är att såväl invånare som besökare, oavsett ålder, preferenser och etnicitet ska känna sig trygga, säkra och välkomna. Detta gagnar alla och skapar förutsättningar för tillväxt samtidigt som det stärker stadens varumärke och den totala samhällsnyttan och ekonomin.
Purple Flag har sitt ursprung från England och har sedan dess spridit sig till flera andra länder i Europa. I Sverige är det Svenska Stadskärnor som utbildar i metoden och certifierar handlingsplanerna. Certifieringen varar i två år och under tiden arbetar vi med att genomföra åtgärderna i handlingsplanen. Efter två år justerar man och förnyar handlingsplanen och ansöker om att få den omcertifierad.
I Helsingborg stad påbörjades processen med Purple Flag 2015. Det är Helsingborg City som äger processen.
Området runt Maria Torg, vårt första område, blev certifierat för sin handlingsplan hösten 2017 – omcertifiering av en justerad handlingsplan pågår och beräknas vara klart innan årsskiftet 2019/2020.
Arbetet kring Helsingborg Central, som är vårt andra område, certifierades för sin handlingsplan 2018 och i samband med det startades ett tredje område upp, Söder, som vi beräknar kunna certifiera en handlingsplan för under 2020 samma år som en omcertifiering av handlingsplanen för Helsingborg Central är aktuell.
Helsingborg vann utmärkelsen Årets Purple Flag-stad 2018 på Sweden Urban Arena i oktober 2018.
Huvudmålet är att Helsingborg stad ska vara Purple flag-certifierad för de aktuella områdena.
Det grundläggande målet är att skapa säker, trygg, attraktiv, jämställd och hållbar stad med ett variationsrikt kvällsutbud för alla. Projektet ska vara till nytta för besöksnäring, fastighetsägare, kommun, invånare och servicenäringen.
Arbetssättet går ut på att tillsammans med processens intressenter göra nulägesanalys och handlingsplan för att utveckla de aktuella områdena. Organisation och deltagande kan se olika ut och anpassas till områdets karaktär, komplexitet och behov.
Söder, som är det största och mest komplexa området har olika arbetsgrupper med näringsidkare, fastighetsägare, studenter, unga, boende, bostadsrättsföreningar, föreningar och församlingar, stadens förvaltningar och myndigheter, polisen, vaktbolag med flera.
Purple Flag är en del av ett större arbete med en levande, trygg och attraktiv stadskärna som sträcker sig över dygnets alla timmar och 7 dagar i veckan.
Sedan 2011 finns PlantEra PlantÄra på Planteringen. Ett områdesbaserat arbete fokus på arbetet och utbildning och social delaktighet. Från och med år 2020 kommer personalen att flytta in till nya mötesplatsen @Plantan som du kan läsa mer om här.
I PlantEra PlantÄra arbetar Helsingborgs stad, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att fler som bor på Planteringen ska få arbete, utbildning och bättre hälsa.
PlantEra PlantÄra startade som ett projekt. Det finansierades av samordningsförbundet Finsam och de fyra myndigheterna och pågick till 2015. Sedan 2016 är PlantEra PlantÄra en del av den ordinarie verksamheten.
PlantEra PlantÄra verkar för att tillsammans med invånarna minska arbetslösheten och ohälsotalet, höja utbildningsnivån samt öka integrationen på Planteringen.
På områdeskontoret arbetar en processledare, arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, stadsdelsutvecklare, matchare, kurator och rehabkoordinator.
I samband med att projektet startade började stadsbyggnadsförvaltningen rusta upp området. Den fysiska miljön förbättrades på olika sätt under åren 2011-2014. Syftet var bland annat att skapa ett attraktivt, trevligt och tryggt centrum som ger dem som bor i området möjlighet att känna stolthet över sin stadsdel. Planteringen fick också en ny, spännande lekplats, grillplatser, odlingslådor, gott om bänkar med mera.
Genom god samverkan i PlantEra PlantÄra har många invånare fått arbete eller börjat studera. Läs mer om PlantEra PlantÄra på deras webbplats.
Nadia Zaoujan, processledare PlantEra PlantÄra
Telefon: 042-10 24 70
E-post: nadia.zaoujan@helsingborg.se.
@Plantan är ett nytt co-working kontor och en mötesplats där den röda tråden är samarbete, medskapande och service. Syftet är att bidra positivt till stadsdelsutvecklingen på Planteringen och att öka tryggheten i området.
På @Plantan samlar vi de verksamheter som arbetar för ett trivsammare och tryggare Planteringen. Tillsammans gör vi rätt saker för området! Vi vill ta tillvara på de goda krafter som finns på området och möjliggöra nya mötesplatser i form av till exempel föreningsverksamheter och studiecirklar. Planteringens stadsdelsmammor flyttar in i lokalen, rädda barnen kommer ha två engagemangsguider som kommer arbeta aktivt på Planteringen och kulturförvaltningen (biblioteket) kommer att ha aktiviteter här minst en gång i veckan.
Helsingborgshem och PlanteraPlantäras personal kommer att vara tillgängliga för spontanbesök under speciella öppettider.
Vi har många idéer men inte hela lösningen! Vad vill du ha för aktiviteter här? Hör av dig till marie.bernhold@helsingborgshem.se
Marie Bernhold, koordinator
Telefon: 042-20 82 33.
@Plantan, en ny mötesplats på Planteringen.
Uppstart för ett nytt samarbete mellan offentliga och idéburna verksamheter med fokus på ungdomar
I början av 2020 invigdes nyrenoverade lokaler hos Helsingborgshem med ett stadsdelskontor på Planteringen. @Plantan slog upp portarna och Helsingborgshem tillsammans med flera förvaltningar, Rädda Barnen och Skåneidrotten kan nu gemensamt välkomna invånare från stadsdelen. Nu blir @Plantan också det fysiska navet för ett IOP-avtal, det vill säga ett partnerskap mellan offentlig och idéburen sektor.
Helena Fagerberg och Mohamad Baalbaki är engagemangsguider för Rädda Barnen på Planteringen. De har en aktiv roll för att stötta unga invånare till viktiga samhällskontakter och inkludering i samhället, ytterst till arbete eller studier. Helsingborgs stad har slutit ett IOP-avtal för Planteringen med bland andra Rädda Barnen och Skåneidrotten.
Den relativt nyligen gjorda överenskommelsen om ett så kallat Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP, mellan flera förvaltningar i Helsingborgs stad och Rädda Barnen samt Skåneidrotten och Helsingborgshem har börjat fyllas med innehåll. Något av ett pionjärarbete för att sluta gapet mellan offentlig verksamhet och den idéburna sektorn i civilsamhället har gått igång.
Kartläggning av behov hos målgruppen, ungdomar och unga vuxna 16-25 år på Planteringen, pågår för fullt och tar sikte på att stödja till egenmakt och att hitta nätverk till viktiga samhällskontakter och föreningsliv. Ytterst handlar det om att med alla medel underlätta vägarna till arbete eller studier, och ett sätt att nå detta mål kan vara att uppmuntra till engagemang i föreningslivet – som en inkörsport till fortsatt inkludering i samhället och på arbetsmarknaden.
Trots att partnerskapet är i sin linda har de båda anställda engagemangsguiderna från Rädda Barnen, Helena Fagerberg och Mohamad Baalbaki, haft fullt upp med besök från lokala invånare, och på mötesplatsen har de redan kunnat bistå med mycket. Samhällsvägledning och rådgivning i stort som smått såväl som mycket annat kommer att vara beståndsdelar i uppdraget.
Välkommen till @Plantan hälsar Mohamad och Helena från Rädda Barnen – samarbetspartner med Helsingborgs stad i ett Idéburet Offentligt Partnerskap för Planteringen.
– Det finns knappast gränser för vilka frågor som kan komma upp och vilken typ av guidning eller hänvisning det kan bli frågan om, säger Helena. Vi vill vara en port för navigering.
Arbetsmarknadsförvaltningen, Skol- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Helsingborgshem deltar från stadens sida i partnerskapet för Planteringen. Arbetsmarknadsförvaltningen har redan en stadsdelsutvecklare, en studie- och yrkesvägledare samt en brobyggare på plats i stadsdelen och även en arbetsförmedlare utgör en del av det befintliga arbetet. Inom partnerskapet är det nu Rädda Barnen, med stöd av alla partners, som genomför först behovsanalys och därefter aktiviteter som ska driva processen vidare mot sitt mål.
Mohamad, tidigare brobyggare vid arbetsmarknadsförvaltningen, har stor lokal förankring på Planteringen. Han säger att han känner de flesta unga och unga vuxna i området, vilket är avgörande för arbetet. Att stötta unga att vidareutveckla sitt engagemang och få dem att upptäcka vad satsningen och @Plantan kan innebära för möjligheter är inte alltid lätt. Det gäller att skapa förtroende – att bygga vidare på den lokala förankringen är nödvändigt för att underlätta fortsatt utveckling.
För att lära känna fler unga och bygga förtroendefulla relationer berättar Helena att hon själv hänger en hel del på fritidsgården på Planteringen – Victoriahuset. Att bygga relationer och tillit tar tid och utifrån tidigare erfarenheter vet Helena vad som gäller:
– Det är i kontakten med unga tjejer, genom att komma in i en grupp, som vi kan bygga relationer, skapa nyfikenhet på vilka vi är och vad vi kan hjälpa dem med. Det tar tid och får gå i långsam takt, en i taget. När vi lyckats skapa en hållbar relation och tillit med några har vi kommit en bra bit på vägen. Då kan processen rulla vidare med draghjälp och fler unga tjejer vill komma till oss.
Av kartläggningen som hittills gjorts för området har det framkommit att det saknats en central mötesplats för unga över 18 år, det är också tunt när det gäller det lokala föreningslivet även om vissa gräsrotsinitiativ av unga har tagits.
Stöd kring psykisk ohälsa är ett annat behovsområde liksom möjligheten för unga arbetssökande att möta arbetsgivare lokalt. Detta behov ska mötas genom att man på @Plantan kommer ordna rekryteringsträffar för arbetsgivare med anställningsbehov.
Ja, samverkan och initiativen på Planteringen och @Plantan kommer att öka undan för undan och är redan mångskiftande. Ett lite ovanligare initiativ som det ryktas om är på gång är en så kallad casting för inspelning av en film om fotbollsspelaren Zlatans liv och karriär. Förhoppningen är att finna många villiga unga aktörer från Planteringen för en filmroll – kanske början till en överraskande men desto roligare karriärutveckling för någon eller några.
Ragnar Mattsson jobbar med stadsdelsutveckling för arbetsmarknadsförvaltningen. Han säger att partnerskapet mellan olika förvaltningar och idéburna verksamheter i lokalsamhället är en viktig satsning för staden, och att det finns mycket att lära, utveckla och pröva i nya samarbetsformer.
– Vi behöver bli bättre på att stänga gapen mellan det offentliga och civilsamhället och samverka med andra aktörer i staden, det ligger ett stort och värdefullt lärande för alla här. De olika samverkansparterna bidrar med olika resurser, kompetenser och erfarenheter. Nya möjligheter kan öppnas och vi kan driva förändring och utveckling tillsammans som samhällsbyggare.
Utifrån arbetsmarknadsförvaltningens perspektiv, för snabbare etablering i samhället, är språkutveckling ytterligare ett prioriterat område att arbeta med. Språk som hinder för inkludering, jobb eller studier måste överbryggas och språkcaféer finns redan idag på Planteringen.
Inom kort avslutas kartläggningsarbetet och det är ännu för tidigt att avgöra exakt vilka aktiviteter och insatser som partnerskapet kommer att utmynna i, men ett antal mål och effektmål för samarbetet är redan listade:
– Ungdomar och unga vuxna ska få ökad egenmakt och rikta sitt engagemang mot deltagande i föreningslivet eller andra liknande forum som stärker förutsättningarna för att gå vidare till arbete eller studier
– Stärkta förutsättningar för ett aktivt och inkluderande föreningsliv eller deltagande genom andra forum som finns tillgängliga för invånare på Planteringen
– Förändrat arbetssätt och ökad samverkan inom och mellan offentliga, privata och idéburna aktörer verksamma på Planteringen och i andra stadsdelar i Helsingborg.
Genom föreningen Vorta Drom har vi öppnat en lokal för områdes- och utvecklingsarbete på Adolfsberg. Här kan invånarna i området samlas kring olika aktiviteter för att förbättra integration och trygghet.
Vårt mål är att stödja och hjälpa till så att fler i området får arbete, utbildning och bättre förutsättningar i livet. En viktig del är olika hälsoaktiviteter. Vi vill också skapa en trygg och trevlig miljö för alla, tillsammans med Adolfsbergs invånare.
På tisdagar och onsdagar har vi eftermiddagsskola klockan 15:00-18:00. Här får du hjälp med läxor, stöd och vägledning. Vi är tre tjejer som finns till hands samt en specialpedagog.
Vi har två handledare som finns på plats i lokalen, som stöttar och vägleder i allt som rör arbete och studier.
Vi jobbar mycket kring hälsa på olika sätt: övervikt, kost och motion. Vi erbjuder invånarna på området olika sorters fysiska aktiviteter efter behov och ålder.
Vorta Drom är en ideell organisation som har en samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen. Vi har även ett samarbete med Vittraskolan, Svenska kyrkan, Träffpunkten och Öppna förskolan (Alfahuset).
Ivan Kuzhicov, ordförande Vorta Drom
Telefon: 070-971 23 90
E-post: ivan.kuzhicov@helsingborg.se.
Vanjuska Ivanov, handledare Po Drom
Telefon: 072-870 94 07
E-post: vanjuska.ivanov@helsingborg.se.
Sorina Costea. handledare Po Drom
Telefon: 072-157 21 03
E-post: sorina.costea@helsingborg.se.
Victoria Bradic, områdes och utvecklingsarbete
Telefon: 073-6930506
E-post: victoria.bradic@helsingborg.se.
Mercedes Bogdanov, mentor
Telefon: 076-850 58 71.
Läs mer om områdes- och utvecklingsarbete på Adolfsberg på Öppna socialförvaltningens webbplats.
Följ oss i sociala medier på vår Facebookgrupp för områdes- och utvecklingsarbete på Adolfsberg.
Adolfsberg centrum
Erikshjälpen Framtidsverkstad, som är finansierad av den norska Kavlifonden, drivs av barnrättsorganisationen Erikshjälpen. Projektet löper framtill december 2021 i stadsdelen Adolfsberg.
Målgruppen för satsningen är barn, ungdomar och föräldrar som befinner sig – eller riskerar att hamna – i ett utanförskap. Med delaktighet ifrån Adolfsbergsborna och i nära samverkan med lokala aktörer vill vi bryta och förebygga socialt utanförskap.
Vi tror starkt på kraften i det lokala sammanhanget och att många av samhällets utmaningar kan lösas, om vi bara börjar prata med varandra och tillsammans arbetar fram lösningar på gemensamma problem. Samverkan spelar därför en central roll i Erikshjälpen Framtidsverkstad. Tillsammans vill vi skapa positiva mötesplatser, hjälpa fler in i arbetslivet samt bidra till en mer meningsfull fritid och ett ännu tryggare Adolfsberg.
Nadine Flatt, projektledare Erikshjälpen Framtidsverkstad
Telefon: 070-250 44 98
E-post: nadine.flatt@erikshjalpen.se.
Instagram: @adolfsbergframtidsverkstad
Nadine Flatt – projektledare Erikshjälpen Framtidsverkstad
Under hösten 2017 utförde Arbetsmarknadsförvaltningen i samarbete med Helsingborgshem en behovsanalys för att kartlägga behov som invånare på Närlunda har. Den övervägande delen av de invånare på Närlunda som deltagit i samtalen har lyft fram att trygghet, arbete, studier och hälsa är de viktigaste frågorna för dom. 2019 började arbetet på området komma igång.
Områdeskontoret är även tänkt att det ska fungera som en mötesplats där invånare kan mötas och utveckla tankar och idéer tillsammans med olika intressenter. Det är även tänkt att områdeskontoret ska fungera som en kraftsamlingspunkt där olika aktörer samt kompetenser arbetar mot ett mål.
Aktiviteter och insatser som sätts in ska skapa stegförflyttning bland invånarna för att så många som möjligt ska gå vidare till jobb eller studier.
Den långsiktiga ambitionen är att Närlunda ska representera snittet i staden gällande arbete, delaktighet, hälsa och trygghet!
Eftersom verksamheten på Närlunda byggs från grunden så är det viktigt att en större del av arbetet ägnas åt relationskapande, därför behövs ett långsiktighetstänk.
Det långsiktiga målet är att boende på Närlunda ska representera snittet i staden gällande arbete, delaktighet, hälsa och trygghet.
Syftet är att skapa ett ändamålsenligt områdeskontor och mötesplats, samt bilda olika forum som skapar invånarflytande och underlättar kontakten mellan de olika aktörerna och invånare på Närlunda.
Närlunda näridrottsplats, multiarena.
Alaa Mouselli och fem månader gamla dottern Shahd Tinawi har kommit hit från Eneborg. Louise Bogren och sonen Victor har åkt hela vägen från Påarp och Alexander Renfors med tvillingarna Alice och Amanda har bara gått tvärs över gatan. På familjecentralen Högaborg möts nyblivna föräldrar från hela staden.
BVC-sköterskan Kristina Hessing Nilsson berättar om egenvård. Alaa Mouselli och dottern Shahd Tinawi lyssnar. Foto Axel Victorin.
Det är tisdag förmiddag och klockan är strax efter 10. På familjecentralen har ett tiotal föräldrar med småbarn samlats i det stora rummet för att lyssna på BVC-sköterskan Kristina Hessing Nilsson som ska berätta om barnsäkerhet, sjukdomar och vaccinationer.
– Det här är jättebra när man har fått sitt första barn, det är viktig information och roligt att träffa andra föräldrar. Jag har fått mycket hjälp här, till exempel håller de SFI-kurser för nyblivna föräldrar som jag är med på, säger Alaa Mouselli.
Bredvid Alaa Mouselli sitter Amal Elkhalayli som är modersmålspedagog och översätter det Kristina Hessing Nilsson säger till arabiska.
– I det här området bor många arabisktalande föräldrar så jag finns här som ett stöd till dem. Det betyder jättemycket för de föräldrarna att familjecentralen är tillgänglig för dem, säger hon.
Anna Poirier är här med dottern Ester. Förskollärare Anette Holmkvist till vänster. Foto Axel Victorin.
På en familjecentral finns vanligtvis fyra olika verksamheter: öppen förskola med förskollärare, tidigt föräldrastöd med personal från socialförvaltningen, BVC med barnsjuksköterska eller distriktssköterska och mödravård. Men det är svårt att rekrytera barnmorskor till mödravården så Familjecentralen Högaborg samarbetar med barnmorskemottagningen på Gasverksgatan.
– Det är utmanande men samtidigt är det fantastiskt roligt att jobba här. Detta är ett mångkulturellt område och det finns stora möjligheter att lära av varandra. Här på familjecentralen är vi olika professioner som samarbetar och det är väldigt utvecklande, säger BVC-sköterskan Kristina Hessing Nilsson.
Föräldrarna sitter på golvet och lyssnar uppmärksamt när hon berättar om vad man ska göra när barnet har feber. Hur man tar tempen och när man ska bege sig till vårdcentralen.
– I en del andra länder ser vårdsystemet inte alls ut som i Sverige, det finns inga vårdcentraler eller distriktssköterskor utan man går direkt till en läkare. Därför är det viktigt att informera föräldrar som är nya i Sverige om hur det fungerar, att de inte behöver sitta i timmar på akuten utan att de ska söka sig till primärvården istället, säger Kristina Hessing Nilsson.
Socialrådgivare Marika Jannerfjord är ute i öppna förskolan och pratar med föräldrar för det mesta. Alexander Renfors har precis kommit in med tvillingarna Alice och Amanda. Foto Axel Victorin.
På golvet, bland leksaker och barn, sitter också förskolläraren Anette Holmkvist och Marika Jannerfjord som är socialrådgivare. De har sina kontor här på familjecentralen men är ute i öppna förskolan större delen av tiden.
– Vi bygger relationer med föräldrar och barn genom att vara närvarande och nyfikna på varandra i verksamheten, samtidigt som vi är lyhörda för föräldrarnas frågor och tankar kring föräldraskapet. Jag jobbar med tidiga insatser vilket innebär att jag fångar upp föräldrarna i ett tidigt skede i föräldraskapet och kan vara med och motverka att små svårigheter växer till stora problem. Till mig kan man komma både på enskilda samtal eller om man deltar i föräldrautbildningen Trygghetscirkeln. Men ofta sker många av samtalen på mattan på öppna förskolan i grupp tillsammans med andra föräldrar, säger Marika Jannerfjord.
Mohammed, 1 år, sitter i mammas knä medan modersmålspedagogen Amal Elkhalayli tolkar. Alaa Mouselli brukar komma hit med dottern Shahd Tinawi. Foto Axel Victorin.
Att det finns flera professioner på familjecentralen har en stor fördel menar Anette och Marika.
– När vi samverkar kan vi också hänvisa föräldrar till varandras verksamheter och det blir inget konstigt då vi arbetar så nära varandra i huset och är kända för familjerna som besöker oss, säger Marika Jannerfjord.
– Jag pratar om vikten av att leka med sitt barn och hur viktig leken är för barns utveckling. Marika pratar relationer och barns känsloutbrott och BVC-sköterskan pratar om egenvård och barnsjukdomar, säger Anette Holmkvist.
Kristina Hessing Nilsson går igenom de vanligaste vaccinationerna och hur det går till på BVC-besök, medan några föräldrar hämtar fika. Alexander Renfors har precis kommit in med tvillingarna Alice och Amanda, 10 månader gamla.
– Jag brukar komma hit varje tisdag, det är jättebra att barnen får träffa andra barn och själv kan man prata med andra föräldrar. Jag har fått mycket bra tips från Marika, hon har varit med hela vägen från att barnen föddes. Vi har till exempel pratat om hur viktigt det är med rutiner och vad det betyder när bebisen skriker, säger han.
Men på familjecentralen får de nyblivna föräldrarna inte bara stöd av personalen utan också av varandra.
– Alla som kommer hit är ju i samma situation och det är lätt att knyta kontakt. Om någon kommer in till öppna förskolan och säger att hen har haft en jobbig natt så vet alla andra vad det innebär, man behöver inte förklara. Det är väldigt fint att stöta på föräldrar ute på lekplatser som lärt känna varandra här, när man ser att de träffas även utanför familjecentralen, säger Anette Holmkvist.
Moa Wildmark med sonen Theo är här för andra gången. Till höger socialrådgivare Marika Jannerfjord. Foto Axel Victorin.
Klockan närmar sig 11 och Kristina Hessing Nilsson rundar av. Louise Bogren ger sonen Victor lunch innan det är dags att åka hem till Påarp. Moa Wildmark och hennes son Theo är här för andra gången.
– Det är jättebra att det här finns. Det är mysigt och barnen kan leka och röra sig fritt samtidigt som man får tips.
Attraktiva stadsdelar är inte bara trevligt för alla som bor i en stadsdel eller besöker den. Det är också viktigt för hela staden.
Så resonerar Helsingborgshem, stadens allmännyttiga bostadsbolag. Sedan 2012 arbetar bolaget för att skapa attraktiva stadsdelar.
Helsingborgshem har tolv tusen hyreslägenheter i trettioen områden. Därmed är man den största aktören på bostadsmarknaden i Helsingborg. Ungefär var femte helsingborgare bor i någon av Helsingborgshems lägenheter.
Men vad gör en stadsdel attraktiv? För att förstå det samarbetar Helsingborgshem med Ola Thufvesson, universitetslektor och kulturgeograf.
Samarbetet har resulterat i arbetsmodell som påverkar Helsingborgshem beslut, processer och det dagliga arbetet. Modellen har sjutton kriterier under tre huvudområden: struktur, funktion och upplevelse.
Arbetet beskrivs utförligt i boken ”Att skapa attraktiva stadsdelar”. Alla anställda får boken för att ta till sig det som passar i just deras arbete.
Mer information om hur Helsingborgshem arbetar med attraktiva stadsdelar finns på deras webbplats.
När Mattias Simson och Charlotte Engström flyttade till Fredriksdal blev de väldigt väl bemötta av Helsingborgshems Hanna Johansson och Burim Abazaj.
Bild: Katia Boberg
Syftet med projektet Stadsdelsmammor 2.0 var att bryta isoleringen och öka delaktigheten i samhället för projektets deltagare, som är tredjelandsmedborgare bosatta i Helsingborg, främst genom stadsdelsmammor och multicaféer.
Samtliga stadsdelsmammor har egen erfarenhet av att vara ny i Sverige. Många av dem rekryterades från projektets målgrupp. En stor del av stadsdelsmammornas arbete sker i deras närområde. 58 av projektets 61 utbildade stadsdelsmammor har gått vidare till arbete eller studier eller engagerat sig i än fler frivilliginsatser.
Över 1 500 tredjelandsmedborgare har besökt multicaféerna under projektets tid. Ett multicafé kan beskrivas som en sammankomst med aktiviteter. Basen har varit någon form av hälsoaktivitet, kreativ svenska, fika och möjlighet att få stöd och hjälp av stadsdelsmammor. Det har också oftast varit någon form av föreläsning på teman som arbete, studier, hälsa, familjeliv eller samhällsinformation. Utöver de fasta multicaféerna har det också funnits mobila multicaféer.
Stadsdelsmammorna är verksamma främst i den nordöstra delen av staden samt Närlunda och Planteringen. Alla har fått utbildning om det svenska samhället med syftet att sprida kunskap och öka nyanländas delaktighet i samhället. Det är med stort engagemang som mammorna, i olika åldrar, med olika bakgrund och modersmål, stöttar och hjälper andra.
”Stadsdelsmammor hjälper oss att bli sociala. Vi tar ansvar i samhället som kvinnor. Stadsdelsmammor har en viktig roll.”
”Vi stöttar andra kvinnor att stärka sig själva, sina familjer och barn för att de ska integreras i det nya samhället.”
”Vi är kvinnor med samma bakgrund … som förstår vad de behöver – exakt.”
”När man flyttar till ett nytt land behöver man hjälp med alla saker: samhället, kulturen, språket.”
”När jag kom till Sverige fanns inte sådant – det hade jag behövt då.”
”För att tro på sitt liv, inte bara sitta hemma och tänka på att laga mat. För att bli stark … och få jobb.”
Varför behövs stadsdelsmammor?
Arbetsmarknadsförvaltningen, Helsingborgs stad. Projektet har haft utbyte med stadsdelsmammor i Danmark, Norge och Tyskland.
Khawla Ibrahim, projektledare, arbetsmarknadsförvaltningen, mejladress Khawla.Ibrahim@helsingborg.se, mobil: 0732-31 14 51.
Projektet avslutades den 28 februari 2020. Projektet har nu implementerats på arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg.
Mobila teamet består av 8 socialarbetare som jobbar uppsökande och förebyggande med ungdomar. De rör sig i miljöer där ungdomar befinner sig under dagar, kvällar och helger. De erbjuder råd och stöd till de ungdomar som vill och behöver det.
Målet med Mobila teamets verksamhet är att minska ungdomskriminaliteten och öka tryggheten i staden. De har sitt kontor på Knutpunkten, men rör sig mest ute på stadens gator, på skolor och fritidsgårdar och vid ungdomsarrangemang, för att knyta kontakt med ungdomar.
Kontakten med ungdomar bygger på förtroende och frivillighet. Som ungdom kan du få upp till 5 enskilda stödsamtal med någon ur teamet, utan att det registreras. Mobila teamet har tystnadsplikt, men också anmälningsplikt enligt lag till socialtjänsten om de misstänker att någon ungdom far illa. De har ingen myndighetsutövning och för inga journaler.
Mobila teamet ordnar också gruppverksamheter på skolor vid behov och driver projektet Människan bakom uniformen (MBU) där ungdomar får träffa polis, brandkår, ambulanssjukvårdare, socialtjänst och fritidspersonal för att lära sig om deras yrken.
Om du som förälder är orolig för ditt barn kan du också kontakta Mobila teamet för råd och stöd.
Mobila teamet
Telefon: 042-10 75 32.
Steven Zutic och Carina Cronqvist på mobila teamets kontor på Knutpunkten.
Yllka Sfishta och Marie Webber på väg ut på uppdrag. De har sin bas på Knutpunkten men arbetar i hela staden.