Ekonomisk tilldelning

Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv.

Stadens resursfördelningsmodell

Stadens resursfördelningsmodell ligger till grund för nämndernas ekonomiska tilldelning. Modellen utgår från den förväntade befolkningsutvecklingen. Resursfördelningsmodellen har tydliga och över tiden hållbara principer för ekonomisk resursfördelning samt är transparent. Den befolkningsstatistik som används för fördelningen är baserad på stadens befolkningsprognos.

Beräkning av ekonomisk tilldelning

Budgettilldelningen för föregående år är startpunkten för kommande års tilldelning (korrigerat för tidigare satsningar som inte var en permanent del av driftbudgeten).

Varje verksamhetsområde inom nämnderna, där demografin är underlag för den ekonomiska tilldelningen, matchas mot antalet invånare i det åldersintervall som förvaltningen driver verksamhet inom. Utifrån detta räknas ett pris per invånare ut för varje verksamhetsområde och ålderskategori. Detta är basen för den ekonomiska tilldelningen i kommunstyrelsens inriktningsbeslut (i februari varje år). För de nämnder som är anslagsfinansierade är basen av förra årets tilldelning korrigerat för eventuella tillfälliga satsningar.

Bastilldelningen för alla nämnder (oavsett om de är befolknings- eller anslagsfinansierade) räknas sedan upp (procentuell uppräkning) för att täcka hela eller delar av kostnadsutvecklingen och inflation. Stadsbyggnadsnämndens tilldelning justeras med hänsyn tagen till entreprenadindexets förväntade utveckling istället för inflationsutvecklingen KPI.

I juni fastställer kommunfullmäktige det finansiella utrymmet för staden och nämndernas ekonomiska tilldelning samt en sjuårig investeringsplan. Nämnderna beslutar därefter den interna fördelningen av resurser i internbudgetprocessen under hösten. Respektive nämnd använder sedan olika ersättnings- och fördelningsmodeller i internbudgetprocessen för att fördela nämndens finansiella utrymme till egenregin och den externa regin.

Resultatöverföring

Överföring av resultat mellan åren är en viktig del för en god ekonomisk hushållning.  Resultatöverföring innebära att nämnderna får behålla de överskott eller underskott som de genererat över tid. I enstaka fall och endast när särskilda skäl finns kan en annan hantering vara motiverad. Kommunfullmäktige beslutar om överföring av överskott eller underskott i samband med att fullmäktige tar beslut om årsredovisningen. Nämnderna beslutar sedan själva över den interna fördelningen av hur överföring sker inom verksamheten.

Investeringar

Staden arbetar med rullande sjuårsplaner för investeringar med målsättningen att investeringarna ska ligga i nivå med investeringsutrymmet. Investeringsutrymmet baseras på ett årligt förväntat positivt kassaflöde samt ett årligt utrymme utifrån Helsingborgs befolkningstillväxt. Uppfylls detta minimeras stadens upplåningsbehov, vilket är viktigt för att kunna behålla en långsiktigt god ekonomisk hushållning och en fortsatt hög soliditet.

Nämnderna ska finansiera investeringarnas driftskostnader (ränta, avskrivningar, lokalkostnader, personalkostnader med mera) inom den ordinarie ekonomiska tilldelningen. Vissa verksamheter, exempelvis inom idrotts- och fritidsnämnden, har dock möjlighet att få utökad ekonomisk tilldelning i de fall investeringsobjekt genererar en driftskostnad som inte finansieras inom ordinarie tilldelning.

Investeringsplan

Investeringsplanen innehåller investeringar för budgetåret samt en plan för nästkommande sex år. I planen finns investeringsobjekten sammanställda per nämnd och verksamhetsområde (förskola och skola, idrott och fritid, infrastruktur och stadsutveckling, kultur, om- och tillbyggnad inom fastighetsbeståndet, vård och omsorg, socialtjänst, stadsgemensamt och investeringsobjekt inom hela staden som understiger 3 mnkr). Av investeringsplanen framgår även investeringarnas karaktär (på de objekt som överstiger 3 mnkr) utifrån kriterierna:

A= Attraktiv stad (offentliga rummet, trygghet, mötesplatser)
E= Klimat- och energiplan
K= Kostnadsbesparande
L= Lagstiftning
M= Miljöeffekter (utöver energiplan)
U= Underhåll befintlig investering
T= Tillväxt (på grund av att staden växer)

Utgångspunkten och ambitionen i beredningsarbetet av stadens investeringar är att ta fram en sjuårig investeringsplan och beskriva större investeringar. Investeringarna i investeringsplanen ska gå i riktning mot stadens vision och en hållbar utveckling. Därför har investeringar som överstiger 15 mnkr (total investeringsutgift) och som påbörjas inom budgetåret utöver en investeringsbeskrivning även en hållbarhetsbedömning. Hållbarhetsbedömning innebär att investeringen är belyst, beaktad och värderad utifrån de tre hållbarhetsaspekterna där hållbarhetsbedömningen ger information om vilken påverkan (positiv påverkan, ingen påverkan, negativ påverkan) investeringsbeslutet får utifrån social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

Investeringsplanen ingår i stadens process för mål och ekonomi. Investeringsplanen redovisas först som ett tjänsteförslag. Syftet med tjänsteförslaget är att tidigt få en samlad bild över hur hela stadens investeringsbehov ser ut. Läs mer om stadens process för mål och ekonomi under rubriken Planera och följa upp mål och ekonomi.

Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun upprätta en aktuell energiplan. Syftet är att belysa helheten av kommunens viljeinriktning inom energiområdet. Investeringssatsningar för stadens ambitioner och åtgärder i klimat- och energiplanen ska ingå inom tilldelat utrymme i investeringsplanen.