Processer

Miljönämnden ansvarar för:

• att fullgöra stadens uppgifter enligt miljöbalken med tillhörande lagstiftning som tillsyns- och prövningsmyndighet (stadsbyggnadsnämnden ansvarar för prövning av vissa undantag från renhållningsordningen),
• att fullgöra stadens uppgifter enligt livsmedelslagen och foderlagstiftningen med tillhörande lagstiftning som behörig lokal myndighet för livsmedelskontroll,
• att fullgöra stadens uppgifter enligt strålskyddslagen, smittskyddslagstiftningen, lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa, lagen om sprängämnesprekursorer och lag om åtgärder mot förorening från fartyg. Miljönämnden ansvarar dessutom för att fullgöra stadens uppgifter enligt lagen om brandfarliga eller explosiva varor i de ärenden där räddningstjänsten är part eller på annat sätt berörs,
• att genom miljöövervakning följa och informera om miljötillståndet i luft, mark, vatten och den biologiska mångfalden samt miljöns inverkan på människors hälsa i Helsingborgs stad,
• att lämna yttranden i ärenden inom nämndens verksamhetsområde,
• att ge stöd till stadens arbete för en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling; samt
• att verka för att människor, företag och organisationer gör miljö- och klimatmässigt hållbara val.

Miljönämnden ska bedriva sin verksamhet med god ekonomisk hushållning.

Här kan du läsa reglementet i sin helhet. 

Miljöförvaltningens verksamhet beskrivs sedan 2018 i processer och processerna sammanställs i en struktur med en sifferkod och rubriker. Processtrukturen används i olika sammanhang när det behövs en översikt av verksamheten, till exempel vid presentationer, planering och intern kontroll. Strukturen används också för att sortera information, till exempel i de gemensamma mapparna på G, i diariesystem, rutinhandbok och arkiv. Alla processer är inte aktuella i alla sammanhang, det finns inte rutiner eller beskrivningar kopplade till alla processer exempelvis. Den fullständiga förteckningen är processtrukturen.

Det är miljödirektören som beslutar om processtrukturen efter förslag från processamordnaren. Processerna är fristående från förvaltningens organisation men processägarskapet är fördelat på cheferna ( i något fall är ansvaret delat mellan chefer). En process handlar alltså inte om vem som utför ett arbete.

Miljönämndens reglemente är det styrdokument som anger vad nämnden ska arbeta med. Det innehåller sju ansvarsområden som utgör förvaltningens kärnprocesser. Utöver kärnprocesserna finns även styrande och stödjande processer. Processerna och det arbete som utförs enligt dem ska säkerställa att miljöförvaltningen levererar den nytta som är bestämd i reglementet.

En del processer har en beskrivning av hur arbetet på ett övergripande plan går till. De processbeskrivningar som finns hittar du längre ned på denna sida. Processbeskrivningar är särskilt användbara för att säkerställa samsyn vid nya eller förändrade processer, samt för styrning och uppföljning. Processbeskrivningarna ingår inte i det miljödirektören fattar beslut om, de är betydligt mer rörliga och föränderliga än processtrukturen vilket innebär att de kan ändras när processägaren anser att det behövs.

I de fall en process behöver en rutin, det vill säga en instruktion för ett eller flera moment ska göras, publiceras rutinen i Rutinhandboken.

Styrande processer – Sofie Holmkvist

Stödjande processer – Åsa Nilsson

Processer för miljöbalken – Lena Åkesson

Processer för livsmedelslagen och foderlagstiftning – Olu Lindström

Processer för övrig lagstiftning – Lena Åkesson

Processer för miljöövervakning – Lotten Jönsson Johansson

Processer för yttrande – Lena Åkesson

Processer för miljöstrategi – Lotten Jönsson Johansson

Processer för beteendepåverkan – Linus Djurberg

Processer för andra – Sofie Holmkvist

Processen samlar allt systematiskt säkerhetsarbete.

Miljönämnden ska enligt reglementet inom sitt förvaltningsområde bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete genom att:
– med egen förmåga bidra till stadens samlade förmåga att förebygga, motstå och hantera samhällsstörningar och oönskade händelser,
– arbeta med verksamhetsskydd, inklusive informationssäkerhet,
– bedriva ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kopplat till brott och ordningsstörningar.

I civil beredskap ingår både krisberedskap och civilt försvar. För viss information som är av betydelse för rikets säkerhet krävs säkerhetsskydd, vilket också sorterar under processen civil beredskap.

Civil beredskap
Sveriges civila beredskap handlar om förmågan att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig. Förmågan skapas i hela samhället, hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga. Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Målet för det civila försvaret är bland annat att ha förmåga att: säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, upprätthålla motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. (MSB:s definitioner).

Inom denna process sker analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. För händelser med stor påverkan inom Helsingborg ska även en krisledningsplan upprättas.

Exempel på åtgärder och aktiviteter: krigsplacering av personal, nödvatten, styr-el, övningar, kontinuitetsplan
Styrdokument: Central krisledningsplan inför och vid allvarliga samhällsstörningar,

Säkerhetsskydd
Inom denna process drivs arbete med att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Utöver det grundläggande verksamhetsskyddet kräver säkerhetskänsligt arbete en högre nivå av säkerhet avseende informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet.

Exempel på åtgärder och aktiviteter generellt: beredning, införande och uppföljning av säkerhetsskyddsanalys samt plan för åtgärder.
Styrdokument: säkerhetsskyddsinstruktion.

Exempel på åtgärder och aktiviteter informationssäkerhet: hantering av säkerhetsklassat material, rutiner, utbildning

Exempel på åtgärder och aktiviteter fysisk säkerhet: hantering av säkerhetsklassat material, rutiner, utbildning

Exempel på åtgärder och aktiviteter personal: säkerhetsklassning av personal

Process för att leverera skydd av verksamhetens tre delar: information och verksamhet, lokaler och utrustning samt medarbetare och politiker, med syftet att säkerställa organisationens förmåga att genomföra sin verksamhet. Det finns såväl inre som yttre hot att skydda verksamheten mot. Arbetet präglas av hög riskmedvetenhet, ett aktivt säkerhetstänkande och erfarenhetsåterföring vid händelser.

Information och verksamhet
Exempel på åtgärder och aktiviteter: informationsklassning, KLASSA, systemsäkerhet, dokumentstyrning, kontinuitetsplan, säkerhetsövningar inom MF
Styrdokument: informationssäkerhetspolicy.

Lokal och utrustning
Exempel på åtgärder och aktiviteter: riskhantering, inventarier för säker förvaring av känslig information och stöldbegärlig materiel, skalskydd, hantering av skadegörelse och stöld, brandskydd i våra olika lokaler.
Styrdokument: Riskhanteringspolicy

Medarbetare och politiker
Exempel på åtgärder och aktiviteter: fördjupad bakgrundskontroll vid rekrytering, sekretessförbindelser, säkerhet vid sammanträden i miljönämnden, HLR-utbildning. I processen ingår även arbete med att förebygga otillåten påverkan.
Styrdokument: Riskhanteringspolicy, Riktlinjer – säkerhet för förtroendevalda

Inom denna process drivs miljöförvaltningens roll i stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Här ligger ansvaret att ingå i de olika forum som hanterar trygghet i Helsingborg. Här finns ett strategiskt och samordnande ansvar för de olika grenarna av myndighetssamverkan. Det operativa arbetet i myndighetssamverkan genomförs inom ramen för myndighetsutövande, främst processerna för miljöbalken och livsmedelslagen. De processägarna bär ansvar för medarbetare, verksamhet och ekonomi, vilket förutsätter samverkan mellan de olika processägarna.

Juridisk specialistkompetens för att säkerställa är något som kommuner får träffa avtal med varandra om enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (tidigare 26 kap. 7 § miljöbalken och 14 § livsmedelslagen). Det är en förutsättning för avtal att den avsedda konsultationen faller inom det område miljöjuristerna normalt arbetar med.

Startpunkten för konsultation med en ny kommun är en inledande kontakt, antingen genom att den andra kommunen söker upp oss med en förfrågan eller att vi söker upp dem och säljer in möjligheten. Det är miljödirektören som ansvarar för inledningen av samarbetet, och för att säkerställa att kapacitet finns ska en diskussion hållas med avdelningschef och miljöjurister.

För bästa utgångspunkt måste formerna för samarbetet diskuteras, och frågor om omfattning, huruvida det ska vara löpande rådgivning eller ett enskilt ärende samt förväntan på hur snabb respons särskilt gås igenom. Det är bra om en preliminär bedömning av tidsåtgången görs för respektive uppdrag. Möjligheten till utvecklingsarbete ska presenteras. Härpå ska avtal med utgångspunkt i redan upprättade mallar tecknas. Avtalet ska hanteras enligt rutin för avtal. Det är miljöjuristerna som ansvarar för diskussion om och upprättande av avtal. Det är miljödirektören som undertecknar avtal.

I samband ovan ska en intern prioritering genomföras. Beroende på omfattningen av den externa förfrågan måste internt arbete prioriteras ned. Det ska beaktas att externa konsultationer är mer krävande än interna eftersom vi saknar kunskap om den andra förvaltningen (ledning, styrning, kunskapsnivå osv), något som har stor betydelse för att rådgivningen ska bli så bra som möjligt. Avdelningschef ska klargöra hur arbetet ska prioriteras.

• Den andra kommunen kan inkomma med frågor via mejl, samtal eller möte. Frågorna kan vara av två karaktärer: ren juridisk art eller kräva sakkunskap.
• Beroende på frågans karaktär gör miljöjuristerna en internkonsultation inom förvaltningen. Tiden för internkonsultation debiteras.
• Miljöjuristen lämnar feedback till den andra kommunen genom samtal, mejl eller återsändande av granskat föreläggande.
• Den andra kommunen lämnar återkoppling på feedbacken och eventuellt avgörande från annan myndighet. Vid behov upprepas ovanstående moment i konsultationen.

Debitering för utförd konsultation ska ske enligt gällande prislista med indexuppräkning enligt PKV (prisindex för kommunal verksamhet).  Debitering för externa kommunala konsultationer sker i enlighet med denna rutin.

Green City Accord (GCA) är en sammanslutning av europeiska borgmästare som vill verka för renare och mer hälsosamma städer.

De städer som skrivit under överenskommelsen förpliktigar sig att flytta fram sina positioner inom fem miljöområden – luft, vatten, natur och biodiversitet, cirkulär ekonomi och avfall samt buller. Vart tredje år rapporterar städerna hur arbetet går utifrån 15 fastställda indikatorer. Dessa ska indikera hur gröna och hälsosamma städerna är. Miljöförvaltningen samordnar Helsingborgs arbete med GCA. Miljöförvaltningens arbete med miljöövervakning avseende biologisk mångfald och hälsa uppfylls genom detta.

Inom biologisk mångfald sker ett samarbete med naturvårdsgruppen i syfte att följa GCA:s målsättningar för biologisk mångfald och ekosystem, se mer om GCA under 6. Processer för miljöövervakning.

Inom hälsa sker fullgör miljöförvaltningen sitt uppdrag genom arbetet med att samordna Helsingborgs åtagande enligt GCA. Buller har en avgörande betydelse för hälsa och följs upp vart femte år via bullerkartläggningen. Se mer om GCA under 6. Processer för miljöövervakning.

Miljönämnden övervakar kontinuerligt luftkvaliteten med egna mätstationer i enlighet med lagkrav i luftkvalitetsförordningen. Övervakning görs i samverkan i Skåne län med flera städer inklusive luftvårdsförbundet. Rapporteringen sker dels i form av öppna data, dels genom årlig överföring till nationell datavärd, dels i form av rapporter till miljönämnden där årsrapporten i mars är den fullständiga rapportern.

Miljöförvaltningen fullgör sitt uppdrag att övervaka miljötillståndet i mark genom tillsyn av förorenad mark samt arbetsgrupper kopplade till området.

Processen innefattar att på eget initiativ, på uppdrag eller vid förfrågan bidra till/driva miljö- och klimatmässig hållbar utveckling genom specialkompetens, vägledning och stöd till andra aktörer inom staden.

För att kunna vidmakthålla kompetens och kvalitetssäkra den miljöstrategiska verksamheten är omvärldsbevakning är en central fråga. Det sker på ett allmänt plan genom bevakning av nyheter, information från myndigheter och organisationer och liknande. Det sker också genom en specifik underprocess.

För att bevaka och säkerställa inflytande i miljöfrågor samt för erfarenhetsutbyte som rör Helsingborg kan såväl tjänstepersoner som politiker ingå i nätverk. Nätverk ska väljas ut, prioriteras och utvärderas i särskild ordning.

För att systematiskt kontrollera effekt av satsningar, ge underlag för framtida arbete samt föra ut kunskap och information finns processen för samordning och kvalitet med tre specifika underprocesser.

I processen ingår att delta i olika arbetsgrupper som bereder detaljplaner, översiktsplaner och liknande. Syftet är att tillföra kunskap och tillsynsperspektiv. Här i ingår bygg för hållbart resande (cykelvänligt).

I processen ingår att följa upp och i särskild ordning rapportera om stadens klimat- och energiplan samt klimatväxlingsprogram.

I processen ingår att delta i olika arbetsgrupper som rör naturvård. Syftet är att tillföra kunskap och tillsynsperspektiv.

I processen ingår att driva på arbetet med att förbättra den ekologiska statusen på vattenförekomsterna inom kommunen. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram förmedlas till andra aktörer i staden genom medverkande i planprocesser samt styr- och arbetsgrupper. Under 2022/2023 ses stadens organisationsstruktur över för att skapa förutsättningar för en förvaltningsövergripande vattenplanering. Aktivt vattenvårdsarbete i Råån stöds genom att miljöförvaltningen hyser vattenrådets kansli.

Processen innefattar att på eget initiativ, på uppdrag eller vid förfrågan bidra till/driva miljö- och klimatmässig hållbara vanor genom miljöundervisning och projekt.

Inom denna process pågår arbetet med Miljöverkstadens program för grundskolan. Undervisningen går till på så sätt att MUB presenterar sitt program samt övrig undervisning, lärarna bokar en eller flera lektioner, lektion genomförs, sedan skickas material och utvärderingar. Det kan förekomma stöd till miljöundervisning även på lärares initiativ. Exempel på övrig undervisning: naturskola, cykla är kul, naturpunkter.

Avtal för att genomföra lektioner löper på 3 år. Avtalet innehåller målsättning för antal elevgrupper per läsår.

För lektioner som genomförs utan avtal finns istället en intern målsättning för antal elevgrupper per läsår.

Vanligtvis kompletteras undervisningen med stödmaterial. Det är ett sätt att förmedla och fördjupa kunskaperna. Materialet förmedlas sedan till intresserade lärare som själva kan bedriva undervisningen.

Efter förfrågan från lärare ges kunskap om hållbarhet utveckling och utomhuspedagogik.

I denna process pågår projekt, aktiviteter och samarbeten för att öka andelen hållbara resor i kommunen. Det är vanligt att andra aktörer är ägare och MF bidrar med kunskap. Ett stort fokus ligger på cykling. Exempel: Klimatavtal-samarbeten, Hållbara företagsresor (Energimyndighetenprojekt, ägs av Länsstyrelsen.), Cykelutlåning, 300 testcyklister (Vinnova-projekt), Cykelvänlig arbetsplats (medlemskap i nationell satsning), Cykelvänlig skola, (medlemsskap i nationell satsning), tAr mig till skolan, skolreseplan, Cykling för alla – cykelskola för vuxna, Busskoll + interna kollektivtrafikgruppen, Hållbara resor-nätverk Region Skåne, Cykelnavet, Trafikforum, Trafikutformning (Ufo), Trafikplaneringsgruppen.

I processen pågår arbete för att uppmuntra och inspirera till hållbara vanor gällande exempelvis mat, återbruk och avfall. Exempel: Habiteums verkstäder för aktuella delar.

I denna process pågår projekt, aktiviteter och samarbeten för att för att ge kunskap om, uppmärksamma och premiera hållbara miljöval hos invånare, företag och föreningar. Det är vanligt att andra aktörer är ägare och MF bidrar med kunskap. Exempel: Klimatavtal, go low-app, miljöpris, Bygg för hållbart resande (inspirationsmaterial, för spridning).