Vad i hela världen gör vi?

Vatten. Stan är – kanske inte full av det – men gott om vatten finns det i Helsingborg. Älskat och ovälkommet, vackert eller problematiskt, lekfullt, farligt och direkt livsviktigt. Ja, känslorna kring vatten är svallande. Och faktum är att det spelar en huvudroll i vårt klimatarbete. Det är något vi behöver ta hänsyn till när vi klimatanpassar – och rätt planerat är vatten något som hjälper oss på resan mot målet om klimatneutralitet 2030. Tack och lov har vi vår alldeles egna vattenplanerare på förvaltningen: Anna Olsson.

2030 ska Helsingborg inte påfresta planeten med utsläpp. Våra utsläpp ska vara nära noll, och det vi ändå släpper ut ska tas upp naturligt eller med tekniska lösningar. Det är vad vi jobbar för och vi basunerar ut att alla små steg är viktiga. För det är de. Stadens klimat- och energiplan (KEP) vägleder arbetet under 2018–2024, men – det fattas ett kapitel i den. Ett viktigt kapitel om ett område som står för en femtedel av utsläppen, nämligen bygg- och anläggningsbranschen. Det kluriga kapitlet sitter vår klimatstrateg Alfred Nerhagen och knapprar på, under flitens led-lampa.

Den som spar, den har – men går det verkligen att bygga en ny och hållbar trottoar med gamla klinkerplattor? Hållbar för vem? Och vad gör vi med plattorna som blir över? Återbruk är ett sätt att minska vår klimatpåverkan och en spännande ingrediens för oss som planerar, bygger och förvaltar Helsingborg. Vad har vi att jobba med? Vilka nya material väljer vi? Den här utmaningen, eller möjligheten, står mer eller mindre alla enheter på stadsbyggnadsförvaltningen inför.

Fyrtio procent av utsläppen i Helsingborg kommer från transporter, främst personbilar. För att nå stadens mål om klimatneutralitet 2030 räcker det alltså inte att bara vi som jobbar här gör smarta val. Invånarna måste med. Hur gör vi för att hjälpa helsingborgarna att ställa om? Att ställa bilen och börja resa på andra sätt? Vi frågar några av nötknäckarna på trafikenheten: Heléne Nilsson, Victoria Johansson och Leo Schneede. Tillsammans med flera andra knyter de ihop och utvecklar Helsingborgs vägnät – ett nät av möjligheter att välja miljövänligt.

Den globala uppvärmningen leder till att extremväder som stormar, skyfall och värmeböljor blir allt vanligare. När man bygger och förvaltar en stad är klimatförändringarna något vi måste förhålla oss till och anpassa oss efter. Klimatanpassning handlar om att rusta oss för de utmaningar som vi står inför. Viktigast är att minska utsläppen och bromsa klimatförändringarna, men vi måste också vara förberedda när stormar som Sven, Hans och kanske en hänsynslös Ingegerd framfusigt knackar på dörren. Vår klimatstrateg Stina Sandgren bär klimatfrågan i hjärtat – emellanåt som en klump i magen – och med en iver för att Helsingborgs stad ska agera rätt, smart och nu.

30 000–35 000 ton. Eller en yta motsvarande femtio fotbollsplaner. Ungefär så mycket asfalt lägger vi i Helsingborg, varje år – inom det årliga beläggningsprogrammet. Utöver det kan det tillkomma lika mycket i våra olika projekt. Mycket asfalt blir det! Hur kommer klimataspekten in i allt det här? Genom tydliga krav, goda samarbeten, fossilfria drivmedel och ECO-asfalt. Vår gatuingenjör Henrik Rosdahl har stenkoll.

En grön och välklippt gräsmatta som sträcker sig så långt ögat kan nå. Eller en granplantering, milsvid över landskapet. Vackert? Landskap som vi tycker om är många gånger monotona och inte vad som är bäst för naturen och oss själva. Människans sätt att använda mark har lett till att naturen får stryka på foten. Bristen på varierade livsmiljöer är allvarlig – djur och växter har aldrig tidigare försvunnit i den takt som de gör nu, åtminstone inte under människans tid.
Det är hög tid att prata om och prioritera biologisk mångfald.

För sju år sedan satte vi spaden i marken för att påbörja bygget av den nya stadsdelen Oceanhamnen. Sedan dess har klimatfrågan rusat upp på agendan och staden har fattat modiga beslut om att vi ska vara klimatneutrala 2030. Det som är viktigt nu, var ännu inte riktigt på tapeten då. Förutsättningar förändras och de parallella processerna är många. Mitt i detta enorma, långdragna och föränderliga projekt finns vår kollega Karin Kasimir. Hon måste vara flexibel, påhittig, våga välja och välja bort.

Det byggs en del i Helsingborg. Som du ju vet. Nya bostadsområden växer fram, lekplatser, utegym, ja, hela nya stadsdelar. Något som de flesta av oss kanske inte tänker lika mycket på, är det där grundarbetet som görs innan det nya kan byggas. Tusentals, ibland förorenade, kubikmeter jordmassor måste bort – och läggas någonstans. Var?