Vindlande, vått, vettigt och viktigt

Vatten. Stan är – kanske inte full av det – men gott om vatten finns det i Helsingborg. Älskat och ovälkommet, vackert eller problematiskt, lekfullt, farligt och direkt livsviktigt. Ja, känslorna kring vatten är svallande. Och faktum är att det spelar en huvudroll i vårt klimatarbete. Det är något vi behöver ta hänsyn till när vi klimatanpassar – och rätt planerat är vatten något som hjälper oss på resan mot målet om klimatneutralitet 2030. Tack och lov har vi vår alldeles egna vattenplanerare på förvaltningen: Anna Olsson.

Frågor att stöta och blöta

Våtmarker är naturens reningsverk. Dagens raka, djupa diken fungerar som motorvägar från övergödande näringsämnen från åker till hav. När vi anlägger nya våtmarker får landskapet tillbaka något av sin förmåga att rena och fördröja vatten.

Vattenplanerare Anna Olsson jobbar dels med genomförandeprojekt, som när vi anlägger våtmarker, restaurerar vattendrag eller ser till att vandrande fisk kan ta sig fram. Hon är också med i planfrågor, både inom översiktsplan och detaljplan.

”I det här projektet knyter vi ihop klimatanpassning och naturvård, vilket gör det till en multifunktionell åtgärd – och sådana gillar vi!”
/ Anna

– I en plan behöver vi ta hänsyn till olika saker och hantera vatten så att vattenförekomsternas miljökvalitetsnorm följs. EU:s vattendirektiv säger att vi ska nå god status i alla våra vatten. Det innebär både god ekologisk och kemisk status, där vi behöver titta på allt från biologiska kvalitetsfaktorer, som till exempel bottenfauna och fisk, till hur höga halter det är av näringsämnen och olika föroreningar i vattnet. Här ingår också påverkan på vattnet i form av till exempel fysiska förändringar och förändrat flöde, säger Anna Olsson.

Multifunktionalitet är grejen

Sedan 2021 är Helsingborgs stad med i Green City Accord. Det är en europeisk överenskommelse om gröna och hälsosamma städer och innebär att staden aktivt ska arbeta för att nå miljömål inom fem olika områden* till 2030. Anna är involverad i det område som rör vatten. Utöver obligatoriska indikatorer i projektet, kan vi lägga till egna.

– En egen indikator är hur vi jobbar med naturvatten. Som mål har vi satt upp att vi ska anlägga 25 hektar våtmark under åren 2024–2030. Helsingborg har hittills anlagt över hundra våtmarker, och under våren anlägger vi två till söder om Ödåkra sjö och skapar ett svämplan i anslutning till vattendraget. Dessa åtgärder bidrar till att jämna ut höga vattenflöden och minskar därmed risken för översvämning. Dessutom minskas näringstransporten i vattendraget och vi skapar ytor för biologisk mångfald. Så i det här projektet knyter vi ihop klimatanpassning och naturvård, vilket gör det till en multifunktionell åtgärd – och sådana gillar vi!

Slingrande är rätt väg att gå

Passande nog är vi samtidigt med i ett annat ett projekt, som gifter sig väl med vad vi ska uppnå inom Green City Accord. Det heter GreenMe5 och är ett EU-finansierat Lifeprojekt som ska främja implementeringen av Green City Accord. Fem städer i Europa ingår: Murcia och Cieza i Spanien, Arrezzo i Italien, Vilnius i Litauen samt Helsingborg. Syftet är att utbyta erfarenheter och hitta lösningar på gemensamma utmaningar. Varje stad har fått ett särskilt fokusområde – och vi har fått vatten! Alla ska genomföra ett pilotprojekt inom sitt fokusområde, som sedan ska kunna användas som gott exempel för andra områden i Europa.

– Vi är igång med ett projekt norr om Ödåkra. Vi ska skapa ett meandrande tvåstegsdike, alltså ett dike som slingrar sig fram, där vi försöker efterlikna det slingrande vattendrag som funnits där tidigare. Den här delen av vattendraget är idag cirka 300 meter. När vi är klara kommer vattnet istället att färdas 400 meter.

– Ett tvåstegsdike innebär att bottenfåran är kvar, och att vi sedan schaktar ur terrasser i anslutning till vattendraget där vattnet kan svämma ut vid högre flöden. Terrasserna, tillsammans med att diket slingrar sig framåt, gör att flödet blir långsammare och tar en längre väg – vilket minskar risken för erosion och översvämning. Ännu en vinst är att partiklar kan sedimentera och näringsämnen hinner tas upp av vegetationen, vilket minskar risken för övergödning.

Tiden är knapp. Grävarbetet ska börja efter sommaren 2024 – och våren 2025 kommer representanter från de andra städerna i projektet på besök för att se hur arbetet har gått.

Här kan du läsa mer om vårt arbete i GreenMe5.

Men varför så många våtmarker?

Över hundra våtmarker i Helsingborg kan låta mycket. Men faktum är att nittio procent av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit. Det skedde under 1800-talet och i början av 1900-talet, då man dikade ut våtmarker för att få mer odlingsbar mark till den svältande befolkningen.

”Om våtmarkerna återställdes skulle Sveriges koldioxidutsläpp minska med tjugo procent.”
/ Anna

– Efter utdikningen transporteras näringsämnen snabbare genom landskapet, vilket orsakar övergödning i våra vattendrag, sjöar och hav. Varje år släpper utdikade våtmarker dessutom ut lika mycket koldioxid som alla svenska personbilar tillsammans.

Om våtmarkerna återställdes skulle Sveriges koldioxidutsläpp minska med tjugo procent. Våtmarker binder kol. En nyanlagd är inte lika bra på det som en gammal. En ny kan till en början avge mer kol än vad den binder, men med tiden binder den mer än vad den avger. Det handlar mycket om hur vi sköter våtmarken.

– Rensar vi en våtmark släpper den mer kol – men den kan ta upp mer näringsämnen, vilket minskar övergödningen. Är den tätortsnära vill vi kanske ha en öppen vattenspegel för rekreation. Men en våtmark som inte rensas har bättre förutsättningar att binda kol. Vilket vi väljer beror på syftet – ska vi främst minska övergödning eller binda kol?

Under 1990-talet såg vi en utbredd algblomning i Öresund och Östersjön. Då började Helsingborg med flera andra städer att återställa våtmarker för att minska övergödningen. Därefter har klimatfrågan vuxit och våtmarkens funktion som kolsänka kommit upp på agendan.

– Multifunktionaliteten är viktig – för vi kan stödja båda syftena. Men ibland måste vi avgöra vad som är huvudsyftet, och i detta ingår diskussioner om skötsel.

– Det är viktigt att vi har olika typer av våtmarksmiljöer. Vissa får växa igen till en mer kärrliknande miljö medan andra hålls öppna. Med olika typer av miljöer får vi bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Vi får se från område till område vilka behov och syften som finns. Vi har ett pedagogiskt uppdrag att berätta för invånare varför vi väljer att göra som vi gör.

Ladda ner hela berättelsen här (pdf, 1,8 MB)