Hedersrelaterat våld och förtryck

Tyder skolans iakttagelser på att den unga kvinnan/mannen är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck ska elevhälsovården erbjuda hjälp enligt skolans handlingsplan. Träffa eleven ensam och lyssna på hens berättelse.

• Ta hens information på stort allvar och ge känslomässigt stöd.
• Informera hen om vilket stöd och skydd hen kan få från till exempel socialtjänst, polis och ideella organisationer.
• Om den unga kvinnan eller mannen känner osäkerhet är det bra om någon från skolan kan följa med som stöd vid myndighetskontakt. Av säkerhetsskäl och för att den utsatta ska känna sig trygg kan det vara att föredra att socialtjänst eller polis kommer till skolan. Dock är det då viktigt att försäkra sig om att eleven inte är bevakad i skolan av till exempel en släkting som studerar eller arbetar på samma skola.
• Följ upp att den unga kvinnan/mannen får det skydd och stöd hen har rätt till.

Lyssna på den unga kvinnans eller mannens krav och syn på sina rättigheter. Berätta för hen om vilka rättigheter en myndig person har enligt svensk lagstiftning. Vilka alternativ ser hen i sin framtid? Ge den unga kvinnan eller mannen stöd i att reflektera kring sin situation och möjligheter. Den unga kan själv i olika grad ha integrerat familjens normer och värderingar och kan vara hjälpt av att bli påmind om sina rättigheter och valmöjligheter. Har du inte själv kompetens för att föra denna typ av stödsamtal bör du föreslå att kontakt tas med exempelvis socialtjänsten.

• Samtala kring hur hen vill att framtiden ska se ut och vad som skulle krävas för att uppnå det.
• Hur ser möjligheterna ut om hen är kvar i familjen, eller om hen väljer att lämna och gå sin egen väg.
• Diskutera vilka knep familjen kan komma att använda för att få hen tillbaka? (Till exempel sjukdom i familjen och vädjan från syskon.) Hjälp till att minska skuldkänslorna och bekräfta att hen har rätt att även tänka på sitt eget bästa.
• Poängtera vikten av att kunna klara sig själv och inte hänga upp hela sitt nya liv på en flickvän/pojkvän.
• Var hens återkommande stöd och hjälp hen att hitta andra som kan vara ett stöd: socialtjänst, polis, kvinno- och tjejjour och andra ideella organisationer, ungdomsmottagning, sjukvård och privatpersoner. Hur kan de praktiskt hjälpa till?
• Gör hen medveten om vad som krävs för att hen ska vara så säker som möjligt. Vilka skyddsåtgärder finns och vilket skydd behöver hen?
• Dokumentera vad som har framkommit under arbetets gång. Dokumentationen kan vara viktigt underlag till exempel för de som tar över stödansvaret.
• Till sist, när en eventuell flykt eller brytning skett: låt andra ta över stödansvaret helt. Skolans personal behöver inte veta hur det går för den unga kvinnan eller mannen när de försäkrat sig om att andra aktörer har tagit vid.

Text från: Hedersrelaterat våld och förtryck. Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta.
https://www.hedersfortryck.se/publikationer/hedersrelaterat-vald-och-fortryck-handbok-for-skola-och-socialtjanst-om-skyldigheten-att-se-och-hjalpa-utsatta/

Hederssamordnaren ska vara funktion för övergripande samordning av arbetet för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Personen ska arbeta för att skapa struktur för att stadens arbete ska bli systematiskt, långsiktigt och resurseffektivt. Arbetet ska vara sektorsöverskridande och det ska vara möjligt att följa upp framsteg och sprida lärdomar från arbetet. Hederssamordnaren ska kartlägga befintliga samverkansstrukturer för annat förebyggande arbete och etablera samverkan med det arbete som pågår inom dessa. Hederssamordnaren kan vara behjälplig med kompetenshöjande insatser för personal och ledning, stötta i ärenden och vara behjälplig om egen handlingsplan arbetas fram för förskolan/skolan. (Lägga till arbetsplats)

Kontaktuppgifter:

Hederssamordnare Annicka Olsson

Annicka.olsson@helsingborg.se

Telefon: 0723794005

• Ring socialförvaltningens mottagning på telefon 042-10 64 56 om du behöver råd och stöd för barn/elever under 20 år.
• Ring socialförvaltningens familjefridsgrupp på telefon 042-10 32 00 för råd och stöd om eleven är över 20 år gammal.
• Kontakta stadens hederssamordnare för råd och stöd: Annicka Olsson 072-379-40 05.
• Kvinnojouren Helsingborg: 042-18 15 10 (för tjejer över 18 år).
• Linnamottagningen – telefontid 08:00-22:00 (efter 17 endast akuta ärenden).

• Killars röster är ett projekt som drivs av Linnamottagningen och är finansierat av Arvsfonden som syftar till att unga killar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska få rätt hjälp och stöd https://www.killarsroster.se/om/
• Polisen icke akuta ärenden: 114 14.

• Resurscentrum heder Skåne för råd och stöd i ärenden: 040 – 34 98 00.

Enligt artikel 16 i barnkonventionen ska barnet skyddas mot godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt familjeliv. Av artikel 19, 34, 35 och 36 kan bland annat utläsas att medlemsstaterna ska skydda barnet mot alla former av övergrepp och utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.

Hedersförtryck är ett brott
Från den 1 juni är hedersförtryck ett brott i brottsbalken och kan ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det kan handla om upprepade hedersrelaterade gärningar som misshandel, olaga tvång, eller ofredande mot en och samma person.
Ett motiv för brottet ska vara att bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Den som begår gärningarna behöver inte vara närstående till den utsatta. Gärningar, som var och en för sig inte anses vara särskilt allvarliga, bedöms som grövre om de begås med en viss systematik och i en särskild hederskontext.
Var och en av gärningarna ska ha utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.
Brottet är undantaget kravet på dubbel straffbarhet. Gärningspersonen kan alltså dömas för ett brott i Sverige även om det begås i ett land där gärningen inte är olaglig. Även så kallade uppfostringsresor kan räknas som hedersförtryck.

Äktenskapstvång, barnäktenskap och vilseledande till äktenskapsresa
Att genom tvång eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet förmå en person att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse är ett brott (äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott BrB 4 Kap § 4c). När det gäller personer under 18 år finns inget krav på användande av tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet. Då räcker det att någon förmår eller, om det handlar om vårdnadshavare eller motsvarande, tillåter att barnet gifter sig. Även försök, förberedelse och stämpling är kriminaliserat.
Brotten är undantagna kravet på dubbel straffbarhet, vilket innebär att gärningarna inte behöver vara kriminaliserade i det land där de begås för att någon ska kunnas dömas för dem i Sverige. Även att genom vilseledande förmå en person att resa till ett annat land för att denna ska ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse är ett brott (vilseledande till äktenskapsresa BrB Kap § 4d).
Det är vanligt att resor för tvångsäktenskap sker under skollov. Därför är det extra viktigt att vara uppmärksam inför dessa perioder. Svenska myndigheter har mycket begränsade möjligheter att ingripa när någon väl har förts utomlands, varför det är oerhört viktigt att ingripa tidigt och förhindra att en resa sker.

Könsstympning
Lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor (1982:316) omfattar alla typer av icke medicinska ingrepp på de kvinnliga könsorganen. Även försök, förberedelse, stämpling och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott är straffbelagt. Kravet på dubbel straffbarhet är undantaget, vilket innebär att gärningen inte behöver vara kriminaliserad i det land den utförs för att någon ska kunna dömas för den i Sverige.
Den 1 maj 2020 avskaffades preskriptionstiden för könsstympning.
Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor på riksdagens webbplats
Barn könsstympas ofta i låga åldrar. I vissa länder, exempelvis Somalia, Eritrea, Egypten och Sudan, är sedvänjan mycket vanlig.

Utreseförbud
Socialnämnden ska ansöka om utreseförbud om det finns en påtaglig risk för att barnet förs utomlands i syfte att könsstympas eller giftas bort (31 a § LVU), mot eller med egen vilja.

Ett utreseförbud beslutas av förvaltningsrätten (31 b § LVU). I vissa brådskande situationer kan det bli nödvändigt för socialnämnden att ingripa akut.

I ett läge när beslut om utreseförbud inte hinner fattas av domstol får socialnämnden besluta om ett tillfälligt utreseförbud (31 d § LVU).

Utreseförbudet syftar till att förhindra en planerad könsstympning och eftersom förberedelse och försök till könsstympning också är ett brott finns det anledning att även överväga en polisanmälan.

Från och med 1 juni 2024 utvidgades utreseförbud. Det ska kunna beslutas om ett barn riskerar att föras utomlands eller lämnar Sverige och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan föranleda vård enligt LVU.