Vägledning för användning av AI

Begreppet generativ AI hör vi nu nästan dagligen med stora löften om att kunna utföra olika uppgifter mycket mer effektivt. Men vad är det, hur kommer vi igång och vad behöver man tänka på när man använder AI på jobbet eller i skolan?

Vanliga tjänster på nätet som sökmotorer, e-handel och sociala medier bygger på artificiell intelligens (AI) för att ge bättre svar på våra sökningar och intressen. AI har också använts till att analysera stora datamängder med så kallad machine learning. Det nya med generativ AI är att du styr, kan själv ge detaljerade instruktioner och välja exakt vad du vill använda AI till. Generativ AI kan därför bli ett mycket stort , rentav revolutionerande steg, framåt för arbete, forskning, kreativitet och inte minst utbildning.

Generativ AI fungerar som så att en AI-modell har tränats på ett mycket stort material med text, bilder och filmer där mönster för hur materialet är uppbyggt lagras in i modellen. När man ställer en fråga till AI-modellen kan den ta fram dessa mönster och använda sannolikheter för vad svaret borde vara. Det fungerar häpnadsväckande bra, tack vara den forskning som ligger bakom modellernas uppbyggnad. Den pågående utvecklingen av AI gör att nya modeller kan tränas snabbare, med mindre material och att svaren med dess underliggande logik blir alltmer träffsäker. Denna otroliga utveckling sker i snabb takt. Det vi kan använda nu är alltså bara början på den allmänna förmågan hos AI.

Som vanligt när nya möjligheter kommer gäller det att både vare öppen för förändringar och samtidigt lite eftertänksam, speciellt när vi plötsligt hanterar verksamhetens viktiga uppgifter på nya platser och på nya sätt.

Regelverk kring AI-användning  

Det finns en hel del att tänka på när du börjar använda AI. Lagstiftning, etik, skydd för våra uppgifter och allt annat som gäller vid användningen av digitala tjänster. Att använda AI ska inte vara ett syfte i sig, utan vi ska alltid utgå från de uppdrag verksamheten har. 

Användning av AI regleras av ett antal olika lagar, däribland EU:s allmänna dataskyddsförordning, GDPR som ställer krav kring hur personuppgifter får behandlas. Syftet med GDPR är att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt gällande personuppgifter. Bestämmelserna i GDPR gäller vid användning av samtliga AI-tjänster. 

Det kan vara ett problem om AI-tjänsterna ligger utanför EU/EES och vår lagstiftning, vilket till exempel tjänsten ChatGPT gör. Anledningen till detta är att det är oklart vilka villkor som gäller, vilket skydd våra uppgifter har och vilken spridning som sker vid användningen. Därför ska du använda de tjänster som vi har avtal för och inte olika gratis-tjänster eller tjänster som huvudsakligen vänder sig till privatpersoner. Risken är annars att användningen inte har stöd i lag, vilket kan medföra stora konsekvenser både för enskilda och för organisationen.

Sedan den 1 augusti 2024 finns en AI-förordning som reglerar användningen av AI-teknik i stort. AI-förordningen delar in AI-teknik i olika riskkategorier som omfattas av olika regler och krav. Vissa saker får man helt enkelt inte göra med AI och när vi som kommun använder AI-system ställer förordningen krav på att det ska ske på ett transparent vis. Exempelvis behöver vi informera om när och hur vi använder AI i våra processer och uppdrag. 

Som anställd i en kommun behöver du dessutom ta hänsyn till exempelvis bestämmelser om offentlighet- och sekretess samt regler om inköp, upphandling och upphovsrätt. 

Har du frågor?

Om du är osäker på något, prata i första hand med din närmsta chef.

• Vid användarfrågor kontakta Pedagogiskt center: pedagogisktcenter@helsingborg.se
• Vid juridiska frågor kontakta förvaltningsjurist Julia Alnervik: julia.dahlalnervik@helsingborg.se
• Vid frågor om personuppgiftsbehandling kontakta samordnare för personuppgiftsfrågor Pär Emilsson: par.emilsson@helsingborg.se
• Vid frågor om inköp och upphandling kontakta inköpssamordnare Maria Olsson: maria.olsson2@helsingborg.se