Avfallshantering

Ange alla de fraktioner som sorteras i verksamheten t.ex. organiskt avfall, restavfall, mjukplast, hårdplast, pappersförpackningar, farligt avfall osv.  Vad sorteras i köket och vad sorteras i  korridor/klassrum, personalrum? Ange var avfallet förvaras innan det hämtas, vem som hämtar avfallet (NSR) och hur ofta det hämtas.

Ange även vem som ansvarar för att kärlen hålls rena- är det fastighetsägaren eller verksamheten? Hur arbetar ni med avfall ur ett pedagogiskt perspektiv? Är barnen/eleverna involverade i avfallsarbetet (minska matsvinn tex.), har de möjlighet att själva vara med och sortera avfall på förskolan/i skolan?

Buller

Förklara hur ni förebygger buller i verksamheten. Har ni gjort någon åtgärd för att sänka bullret inomhus (tassar på stolar, bord med ljuddämpande yta (ej av pvc), installerat ljudöra, finns ljudabsorbenter eller annat ljuddämpande material i lokalerna)? Har någon kontroll av ljudnivån från fasta installationer gjorts om problem upplevts?

Energi

Beskriv hur ni arbetar för att minska er energianvändning i verksamheten och hur görs barnen/eleverna delaktiga i arbetet?

För mer info om vilka energibesparande åtgärder ni kan vidta, kontakta gärna stadens energirådgivare. De har också möjlighet att göra besök på skolor och hålla i energilektioner och visa olika redskap för att konkretisera begreppet energi. NTA-lådan med temat ”energi och hållbar utveckling” är lämplig för de högre årskurserna i grundskolan att arbeta med på temat.

Farligt avfall

I alla skolor och förskolor uppstår någon form av farligt avfall. Som farligt avfall räknas bland annat elektronik, lysrör, batterier och kemikalierester från tex. kemisalar.

Sedan den 1 november 2020 ska verksamheter där det uppstår (produceras) farligt avfall rapportera in antecknade uppgifter om det farliga avfallet till det nya avfallsregistret hos Naturvårdsverket. Tidigare behövde uppgifterna enbart finnas  antecknade hos varje verksamhet och redovisas först på begäran av en tillsynsmyndighet.

Det är viktigt att i journalföreningen över det farliga avfallet komma ihåg att ange följande:

Avfallsslag med avfallskod, mängd (i kg), transportör, vart avfallet transporteras samt datum för transporten.

Farligt avfall som kan uppstå i skola och förskola med respektive avfallskod:

Avfall                                                                                              kod:

Batterier, bly (t.ex. bilbatterier)                                                16 06 01*       

batterier, Ni-Cd                                                                            16 06 02*       

batterier, kvicksilver                                                                    16 06 03*       

lysrör och lågenergilampor                                                        20 01 21*

Fulla sprayburkar                                                                         15 01 11*       

Småelekronik (hörlurar, leksaker, telefoner)                          16 02 03*                  

Rengöringsmedel som innehåller farliga ämnen                    20 01 29*                                 

Bekämpningsmedel                                                                     20 01 19*

lösningsmedel                                                                               14 06 03*

smörjolja/smörjfett                                                                     12 01 12*

spillolja                                                                                          13 02 08*

färg och lack som innehåller organiska lösningsmedel         08 01 11*

färgavfall, fast (roller, penslar, trassel)                                    08 01 17*

Laboratoriekemikalier som består av eller som innehåller

farliga ämnen, även blandningar av laboratoriekemikalier 16 05 06*

Några vanliga frågor och svar

1. Om det finns två verksamheter på samma fastighet (tex en skola och en förskola), är det då okej att redovisa allt farligt avfall på en av verksamheterna?
   Enligt lagstiftningen ska varje verksamhet rapportera sitt eget avfall, på respektive arbetsställe (CFAR-nummer). I praktiken blir det så klart lite klumpigt i ett sådant läge som i frågan. Vi kommer därför inte att ha några synpunkter på om ni väljer att rapportera för skolan och förskolan gemensamt, så länge de ligger i anslutning till varandra, på samma fastighet och sköts gemensamt.
2. En förskola som finns i ett bostadsområde (en lägenhet) slänger sitt farliga avfall i det gemensamma soputrymmet. Hur ska detta rapporteras och hanteras?
   Det lämpligaste är att det farliga avfallet förvaras inne på förskolan tills det är dags för hämtning. Inför hämtning (samma dag eller dagen innan) lägger ni ut det farliga avfallet, gör de anteckningar som ska göras och när hämtningen har gjorts rapporterar ni till det nationella registret. Anledningen är att verksamhetsavfall ska rapporteras in av förskolan senast två dagar efter borttransport, medan hushållens farliga avfall (som läggs i samma behållare som förskolans farliga avfall i soputrymmet) inte behöver rapporteras in förrän efter mottagandet på avfallsanläggningen. För hushållens avfall finns inte heller någon anteckningsskyldighet, medan förskolan ska göra sina anteckningar senast innan borttransporten.
3. Kan utskriften från nationella registret utgöra anteckningar enligt anteckningsskyldigheten?
   I praktiken går det att göra så, förutsatt att rapporteringen till avfallsregistret görs innan det farliga avfallet hämtas (eftersom anteckningar ska göras innan borttransport), vilket är möjligt. Däremot är detta inte tanken och vår bedömning är att Naturvårdsverket inte skulle godkänna detta.
4. Vi har kemisalar och har hämtning av kemikalieresterna som uppstår, hur gör vi? Vill ni köpa er fria från skyldigheten att registrera in i avfallsregistret  måste detta avtalas skriftligt med transportören. Anteckningsskyldigheten kvarstår dock alltid och det som ska antecknas är mängd, typ av avfall, vem som kör avfallet  och vem som tar emot det samt datum för lämningen av avfallet till transportör.

Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida

Hygien

Beskriv vilka hygienrutiner som gäller för handhygien för barn och personal- hur och vad används vid handtvätt och handtorkning? Använder personalen och/ eller barnen handsprit (när och varför?)?

För förskola:

Kontrolleras barnen vid handtvätt? Beskriv hur blöjbyte ska gå till avseende hygienen på bädden och personalens hygien. Beskriv när engångshandskar ska används (använd nitril istället för vinyl som innehåller hormonstörande ämnen).

Inköp

Beskriv vilka rutiner ni har för inköp av kemikalier (städ, labb, hygien) samt vad ni har för rutiner för att minska skadliga ämnen i material och möbler.  Köper ni miljömärkta varor och produkter så långt som möjligt? Undviker ni plast så långt som möjligt? Vilka möjligheter har ni för att minska förbrukningen av varor och kemikalier? Arbetar ni med ”kemikaliesmart förskola/skola”? Handlar ni enbart från upphandlade leverantörer?

Kemikaliehantering

Förklara var kemikalierna (hygien, labbkemikalier, städ, målarfärg och annat liknande) i verksamheten förvaras, vem som har tillgång till dem och hur ni agerar vid olycka (olämplig förtäring, utsläpp till avlopp eller liknande). Ange också vem som är ansvarig för borttransport av överblivna/använda kemikalier (farligt avfall).  Hur ser ni till att alla kemikalier med farosymbol har ett säkerhetsdatablad? Det beskriver ämnet och anger hur det är hälso-eller miljöfarligt samt hur man ska agera vid eventuell olycka.

Kontroll av växter

Det finns växter som kan vara giftiga eller på annat sätt skadliga att få i sig. Skulle olyckan vara framme och ett barn/en elev råkat få i sig en växt som man inte säkert vet är ofarlig, ring: 010- 456 6700 för rådfrågning och information, vid akuta fall ring: 112.

På giftinformationscentralens hemsida https://giftinformation.se/ finns information om giftiga växter, svampar och djur.

Det kan också finnas växter och svampar som ”poppar upp” utan att någon planterat dem, var observant på att det kan tillkomma sådant i utomhusmiljön.

Legionella

Legionellabakterier orsakar influensaliknande symptom och lunginflammationen legionärssjuka. Årligen blir ca 80-120 personer sjuka i Sverige på grund av legionella. Människor kan bli infekterade genom att andas in vattendimma med legionellabaketerier i samband med exempelvis dusch eller bubbelbad. Att dricka vatten med legionella bakterier i är inte farligt.

Legionellabakterierna förökar sig framförallt mellan 18 och 45 grader och trivs bäst kring 38 grader. Stillastående eller långsamt strömmande vatten och biofilmer som byggs upp på innerväggar i installationer ger goda förutsättningar för tillväxt. För att hindra att bakterierna uppstår i vattenledningar är det viktigt att kall- och varmvatten har rätt temperatur.

Ljus och uv-strålning

Alla lokaler som barnen vistas i bör vara försedda med fönster och barnen bör ha möjlighet att se ut. Har ni något rum som saknar fönster?

UV-strålning

Det är viktigt att verksamheten jobbar med att förhindra att barnen utsätts för mycket UV-strålning när de vistas utomhus. Rutinerna för de mindre barnen kan omfatta exempelvis regler för huvudbonad och solskyddande kläder. Även gårdens utformning med möjlighet till skuggiga platser är viktigt för att undvika för mycket UV-ljus under våren och sommaren.

Rengöring av leksaker, textilier med mera

Ange hur textila leksaker och plastleksaker hålls rena, vem ansvarar för rengöringen och hur ofta ska det ske? Ange hur och vem som ansvarar för rengöringen av textila möbler och mattor.  Ange vem som ansvarar för tvätt av sängkläder och andra textilier (gardiner, handdukar, dukar) och hur ofta det ska göras.

Smittskydd

Förklara vilka rutiner ni har för att undvika smittspridning bland barnen- vilken information ges föräldrarna, hur agerar ni vid upptäckt av sjukt barn, hur hanterar ni kräk och blod? Allt blod och kräk ska hanteras som om det vore smittförande. Det innebär att allt blod ska hanteras med plasthandskar (nitril) och den nedsmutsade ytan desinficeras.

Städ av lokal

Daglig städning: Beskriv vad som ingår i den dagliga städningen och med vilken städmetod och eventuella städkemikalier som används.

Veckostädning: ange de utrymmen som bara städas en gång i veckan.

Storstädning: Vem utför storstädningen (hyr ni in städfirma eller är det egen städpersonal och vad ingår i uppdraget att storstäda?) Hur ofta utförs storstädning?

Ange också i rutinen vem ni kontaktar om ni upptäcker brister i städningen eller behöver extra städning. Ange vem som ansvarar för städningen (köper ni in städtjänsten via ett företag så ange namn på företaget samt kontaktperson alternativt ange namn på den person i er verksamhet som utför städningen).

Temperaturkontroll

Beskriv vem, när och hur värmesystemet kontrolleras (kolla med fastighetsägaren). Beskriv vem, när och hur kontrollmätning av inomhustemperaturen utförs för att säkerställa att inomhustemperaturen är bra (varken för kall eller för varm). Ange hur ofta barn/elever/personal tillfrågas om den upplevda temperaturen inomhus.

Ange vem ni kontaktar om ni upptäcker att temperaturen är för låg inomhus/hög inomhus.

Utomhusmiljö

Ange hur ofta hygienen i sandlådor kontrolleras (behovet varierar beroende på om det brukar gå katter på sandlådan eller är utsatta på annat sätt). Ange vem ni kontaktar vid påfyllnad/sandbyte.

Ange vem som kontrollerar lekredskap och hur ofta det görs. Eventuella brister rapporteras till?

Ange hur utemiljön kontrolleras innan verksamheten startar, avseende eventuella skaderisker (glasskärvor exempelvis) om det är ett problem.

Ventilation

Ange vilken typ av ventilation som finns i lokalen (mekanisk från och tilluft, endast mekanisk frånluft eller självdrag).

Ventilationsflödet i lokalerna är tillräcklig till ungefär X antal personer (7,5 liter/s per person). För att underlätta planeringen av den dagliga verksamheten (hur lokalerna nyttjas) kan det vara bra att märka upp hur många personer som kan vistas i respektive rum åt gången eller ha det nedskrivet på en ritning över lokalen- lättillgänglig för alla.

Radon

Verksamhetsutövaren till en skola ska ha kännedom om vilka aktuella radonvärden som finns i lokalerna. Vid en förändring av skolans ventilation eller vid ombyggnad av lokalerna behöver en ny mätning utföras. I skolans egenkontrollprogram ska finnas rutiner för mätning.

Vet du inte när radonmätning gjordes senast i din verksamhet, kika här om ni finns med på radonmätningslistan.

Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Radonhalten bör mätas under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april.

Strålskyddslagen (2018:396)