Extra anpassningar och särskilt stöd

I all utbildning inom skolväsendet ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

För elever med olika funktionsnedsättningar gäller det att undervisningen motverkar
funktionsnedsättningens konsekvenser. Detta innebär att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, det vill säga vid planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation.

Mer om kompensatoriskt uppdrag:

• Ledning och stimulans (länk till Skolverket)
• Utgångspunkter i utredning om särskilt stöd (länk till Skolverket)

Källor: 1 kapitlet 4 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 4. Stödinsatser i utbildningen, Skolverkets stödmaterial om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd

Alla barn och elever i samtliga skolformer och fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Detta innebär att eleven även ska kunna nå de högre betygsstegen. Det är en övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen och som ligger till grund för det som föreskrivs närmare i läroplanerna om undervisningens individualisering.

Mer om ledning och stimulans:

• Ledning och stimulans (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 2 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 662.

Med extra anpassningar menas anpassningar av mindre ingripande karaktär, som lärare kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det behöver inte fattas något formellt beslut för att sätta in extra anpassningar.

Det kan handla om att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier genom att ge ett särskilt schema över skoldagen, att ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Särskilda läromedel eller utrustning i form av t.ex. tidsstöd, dvs. hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan som huvudregel också anses falla inom ramen för stöd i form av extra anpassningar. Även enstaka specialpedagogiska insatser under kortare tid, t.ex. två månader kan utgöra extra anpassningar.

Mer om extra anpassningar:

• Vad är extra anpassningar? (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 5 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 8. Stödinsatser i utbildningen

 

Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen.

Hur lång tid extra anpassningar ska prövas innan en anmälan om utredning av särskilt stöd ska göras till rektor, avgörs i varje enskilt fall.

Mer om extra anpassningar:

• Vad är extra anpassningar? (länk till Skolverket)
• Uppmärksamma och agera skyndsamt (länk till Skolverket)

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen.

En elevs behov av extra anpassningar kan uppmärksammas på olika sätt, till exempel genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller utifrån resultatet på ett nationellt prov. Behovet kan också visa sig genom exempelvis lärarens egna observationer eller genom uppgifter från övrig skolpersonal, eleven själv eller elevens vårdnadshavare.

Mer om extra anpassningar:

• Uppmärksamma och agera skyndsamt (länk till Skolverket)

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen.

Stöd i form av extra anpassningar ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Det innebär att stödet som huvudregel inte bara ska inriktas på ett eller ett fåtal ämnen, kurser eller andra utbildningsmoment. Stödet får dock inriktas på enbart ett specifikt ämne eller kurs eller en annan specifik del av en utbildning om det är uppenbart att elevens stödbehov är begränsat till just denna del av utbildningen.

Mer om extra anpassningar:

• Elevens utbildning som helhet (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 5 § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 135.

Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram. Extra anpassningar går, till skillnad från åtgärdsprogram, inte att överklaga.

För grundskola och anpassad grundskola ska extra anpassningar dokumenteras i Unikum under Extra anpassningar i stödinsatsmodulen. Detta enligt riktlinjerna för Unikum som är fattade av Helsingborgs stads skolors ledningsgrupp.

Alla gymnasieskolor ska använda sig av dokumentation av extra anpassningar i itslearnings IUP. Detta enligt riktlinjerna för itslearning som är fattade av gymnasiechef. 

Mer om extra anpassningar:

• Hur ska extra anpassningar dokumenteras? (länk till Skolverket)
• Riktlinjer och instruktioner Unikum grund- och anpassad grundskola (länk till intranätet)
• Riktlinjer för itslearning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola (länk till intranätet)

 

Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att extra anpassningar har getts inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga. l det senare fallet ska anmälan till rektorn göras omedelbart, även om extra anpassningar inte har prövats först.

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

I utredningen ska samråd ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Mer om utredning av elevs behov av särskilt stöd:

• Utredning om särskilt stöd (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 37-38.

 

När ett eventuellt behov av särskilt stöd för en elev har anmälts till rektorn ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

Det finns ingen definition i skollagen av vad ”skyndsamt” innebär. Syftet med bestämmelsen är att eleven ska få det stöd hen behöver så fort som möjligt. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt medan det i andra fall kan krävas en mer omfattande utredning. Någon tidsgräns för hur lång tid utredningen får ta kan därför inte anges.

Utredningen ska genomföras med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa.

Mer om att uppmärksamma och agera skyndsamt:

• Uppmärksamma och agera skyndsamt (länk till Skolverket)

Källor: 1 kapitlet 10 § och 3 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap valfrihet och trygghet, sidan 291.

Det kan förekomma att en elev vid tillfället för bedömning uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå kommande kriterier. Även i en sådan situation ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter eller upprepad eller långvarig frånvaro.

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 10.

En utredning om särskilt stöd bör bestå av en kartläggning och en pedagogisk bedömning.

Kartläggning

Kartläggningen innefattar hur elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå påverkar elevens förutsättningar och förmågor.

Mer om vad en kartläggning består av:

• Steg 1 Kartlägging av skolsituationen (länk till Skolverket)
• Exempel på frågor som stöd för kartläggning på skol-, grupp- och individnivå (Skolverkets Pdf)
• Frågor inför sammanfattningen av kartläggningen (Skolverkets Pdf)

Pedagogisk bedömning

Utifrån vad kartläggningen visat görs en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i förekommande fall vilket behov av stöd eleven har. Den som gör den pedagogiska bedömningen bör särskilt beakta:

• om de svårigheter som kommer till uttryck i skolsituationen rör skolsituationen som helhet eller endast vissa delar,
• om det finns bakomliggande förhållanden som kan vara orsaken till svårigheterna,
• vilka åtgärder skolan överväger att sätta in eller fortsätta med och varför, samt
• vilka resultat som förväntas av åtgärderna.

En del elever behöver särskilt stöd under en längre tid. I de flesta fall behöver skolan då ta ställning till stödbehovet vid flera tillfällen. Men i en sådan situation är det ofta inte nödvändigt att göra om hela utredningen från grunden, om inte förhållandena för eleven har ändrats eller det har gått lång tid sedan en pedagogisk kartläggning genomfördes.

Mer om pedagogisk bedömning:

• Steg 2 Pedagogisk bedömning (länk till Skolverket)
• Vad bör en utredning om särskilt stöd innehålla? (länk till Skolverket)
• Exempel på information (Skolverkets Pdf)
• Teman och frågor att använda i analysarbetet (Skolverkets Pdf)

Källor: Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

I arbetet med att tidigt upptäcka och uppmärksamma elevers behov av stöd kan det vara en framgångsfaktor att organisera verksamheten så att elevhälsans personal kan samverka med övrig personal.

En utredning om särskilt stöd för en elev ska alltid ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart att det inte behövs.

I skolans rutiner för särskilt stöd som rektorn beslutar om bör det finnas beskrivet hur samverkan mellan undervisande lärare, elevhälsan och eventuell extern utredningskompetens ska ske.

Det är viktigt att elevhälsans kompetens tas till vara i arbetet med att kartlägga och anpassa den pedagogiska verksamheten och dess lärmiljöer efter elevernas olika förutsättningar och behov. För att kunna vara en resurs i det dagliga arbetet kan elevhälsan till exempel delta på arbetslagsmöten. Att ha med personal med specialpedagogisk kompetens är viktigt i både det främjande och förebyggande arbetet och i det fortsatta arbetet med stödinsatser.

Mer om elevhälsans roll:

• Vilken roll har elevhälsan i arbetet med att uppmärksamma stödbehov och genomföra utredningar om särskilt stöd? (länk till Skolverkets sida)
• Elevhälsoarbetet stärks i skollagen (länk till Skolverket)
• Stöd för elevhälsa (länk till SPSM)
• Planera utredningen tillsammans (länk till Skolverket)
• Utreda skyndsamt i samråd med elevhälsan (länk till Skolverket)
• Analysera resultatet av kartläggningen (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 10 och 17.

Det är angeläget att kontakten med en elevs vårdnadshavare upprättas skyndsamt i samband med en utredning av eventuellt behov av särskilt stöd.

Det är viktigt att lyssna in och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som eleven och elevens vårdnadshavare har om elevens situation.

Det är dock rektorn som avgör om en utredning om särskilt stöd ska inledas för en elev, och som även beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Rektorn bör se till att elev och vårdnadshavare får information om detta.

Mer om samråd med vårdnadshavare:

• Hur ska skolan samarbeta med en elevs vårdnadshavare när en utredning om särskilt stöd görs? (länk till Skolverket)
• Exempel på samtalsområden med elev och vårdnadshavare (Skolverkets Pdf)
• Steg 1B. Involvera elev och vårdnadshavare (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 7 och 9 §§ samt 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 21.

Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska eleven ges sådant stöd och skolan ska upprätta ett åtgärdsprogram. Om utredningen visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska skolan fatta ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram. Detta måste göras eftersom ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Mer om beslut:

• Besluta om att inte utarbeta åtgärdsprogram (länk till Skolverket)
• Besluta om åtgärdsprogram (länk till Skolverkets sida)
• Steg 2d sammanfattning och bedömning(länk till Skolverkets sida)

För grundskola och anpassad grundskola ska särskilt stöd dokumenteras i Unikum enligt riktlinjerna för Unikum som är fattade av Helsingborgs stads skolors ledningsgrupp. Det ska sen laddas upp för slutförvaring under elevens akt i Prorenata.

För gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ska särskilt stöd dokumenteras i Prorenata.

Mer om dokumentation:

• Riktlinjer och instruktioner Unikum grund- och anpassad grundskola (länk till intranätet)
• Riktlinjer för Unikum och Prorenata (pdf)
• Information om Prorenata journaler (länk till intranätet)
• Dokumentation av utredningen (länk till Skolverket)

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär. Lärare kan som huvudregel inte genomföra dessa inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det finns olika typer av särskilt stöd. Några exempel är specialpedagogiska insatser, enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.

Mer om särskilt stöd:

• Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång och distansundervisning (länk till Skolverket)
• Stödåtgärder i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (länk till Skolverket)
• Särskilt stöd i förskolan och pedagogisk omsorg (länk till Skolverket)

Med extra anpassningar menas anpassningar som lärare kan göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan handla om att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier genom att ge ett särskilt schema över skoldagen, att ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Särskilda läromedel eller utrustning i form av t.ex. tidsstöd, dvs. hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan som huvudregel också anses falla inom ramen för stöd i form av extra anpassningar. Även enstaka specialpedagogiska insatser under kortare tid, t.ex. två månader kan utgöra extra anpassningar.

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär. Lärare kan som huvudregel inte genomföra dessa inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det finns olika typer av särskilt stöd. Några exempel är specialpedagogiska insatser, enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.

Mer om särskilt stöd:

• Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång och distansundervisning (länk till Skolverket)
• Stödåtgärder i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (länk till Skolverket)
• Särskilt stöd i förskolan och pedagogisk omsorg (länk till Skolverket)

 

Åtgärdsprogrammet är det styrande dokumentet i arbetet med särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behov av särskilt stöd eleven har, hur stödbehovet ska tillgodoses samt när åtgärderna ska följas upp och vem som är ansvarig för uppföljning respektive utvärdering.

Mer om åtgärdsprogram:

• Vad är ett åtgärdsprogram (länk till Skolverket)
• Vilken information ska ett åtgärdsprogram innehålla? (länk till Skolverket)
• Genomför särskilt stöd (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 9 § och 28 kapitlet 16 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 32.

Det är rektor som ansvarar för att beslut om åtgärdsprogram fattas. Rektor får dock delegera uppgiften att besluta om åtgärdsprogram till en lärare, specialpedagog eller någon annan med tillräcklig kompetens. Om åtgärdsprogrammet innehåller stödinsatser i form av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång får rektor dock aldrig delegera beslutanderätten.

Ja, eleven och dennes vårdnadshavare ska få möjlighet att vara med när ett åtgärdsprogram utformas, men det är skolan som beslutar i frågan. Detta innebär att ett åtgärdsprogram kan beslutas i strid mot elevens eller vårdnadshavarens vilja.

Ja, ett beslut om att upprätta eller inte upprätta ett åtgärdsprogram ska förses med en överklagandehänvisning. Besluten kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Mer om överklagan:

• Vilken rätt finns att överklaga ett åtgärdsprogram? (länk till Skolverket)

• Vad behöver skolan göra efter att ett beslut om åtgärdsprogram har fattats? (länk till Skolverket)

Källor: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 17-18 samt 32-33.

 

Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen.

Den som ansvarar för att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet bör tillsammans med dem som är involverade i arbetet kontinuerligt följa upp och utvärdera om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas.

Med uppföljning menas den ansvariga personalens kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärderna. Varje person som ansvarar för en åtgärd ser då till att det som är bestämt verkligen genomförs, och bedömer fortlöpande om det egna arbetssättet är effektivt eller om det måste förändras.

En utvärdering av åtgärderna är en mer systematisk analys och helhetsbedömning som den ansvariga personalen gör utifrån hur åtgärderna har fungerat. Utvärderingen syftar till att se över om de stödinsatser som har getts in har gett effekt. Utvärderingen av åtgärdsprogrammet görs av skolan vid en inplanerad tidpunkt. Det är inte specifikt reglerat i skollagen hur denna utvärdering ska gå till eller hur ofta den behöver göras. Eleven och elevens vårdnadshavare bör ges möjlighet att delta i utvärderingen.

Mer om åtgärdsprogram:

• Hur ofta behöver man följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram? (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 9 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

Rektorn beslutar om att avsluta åtgärdsprogrammet när det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd.

Ett beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram, eller om att minska omfattningen eller utformningen av åtgärderna, utgör också ett beslut om åtgärdsprogram, som är möjligt att överklaga för elev och vårdnadshavare.

En förutsättning för att avsluta ett åtgärdsprogram är att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd. Det varierar under hur lång tid elever är i behov av särskilt stöd. Vissa elever kommer att ha ett åtgärdsprogram under en kort tid, medan andra elever behöver särskilt stöd och åtgärdsprogram under hela sin skoltid.

Mer om åtgärdsprogram:

• När ska ett åtgärdsprogam avslutas? (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 9 §, 28 kapitlet 9 § och 29 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 35.

Ja. Vissa elever har behov av särskilt stöd under en längre tid. Då finns det nästan alltid skäl för skolan att vid flera tillfällen ta ställning till stödbehovet och fatta nya beslut om åtgärdsprogram.

Mer om åtgärdsprogam:

• Innebär beslut om förändring av ett åtgärdsprogram ett beslut om ett nytt åtgärdsprogram? (länk till Skolverket)

Källor: 3 kapitlet 9 §, 28 kapitlet 9 § och 29 kapitlet 11 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30 och 35.