Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

När personal får kännedom om att en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier (nedan kränkande behandling) ska en anmälan göras till rektor och till huvudman.

Detta gäller när elever kan ha utsatt varandra för kränkande behandling, men även när personal kan ha utsatt elev för detta. Anmälan ska göras oavsett om kränkande behandling kan konstateras eller inte. Utgångspunkten ska alltid vara elevens upplevelse. Anmälan ska dock inte göras om kränkande behandling uppenbart inte har skett. En bedömning ska göras från fall till fall men det är viktigt att säkerställa att elevens upplevelse inte blir bagatelliserad.

Det finns flera sätt för personal att få kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt. Det behöver inte nödvändigtvis vara eleven eller dennes vårdnadshavare som berättar om händelsen. Personal kan få kännedom genom att till exempel tolka att en elev har upplevt sig utsatt för kränkande behandling.

Personalen anmäler händelsen snarast (helst samma dag) i det digitala systemet DF Respons.

Personal ska skyndsamt utreda händelsen vid kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling. Personal ska helst påbörja utredningen samma dag eller dagen efter händelsen. Varje enskild händelse som anmäls ska utredas, oavsett om det finns ett pågående arbete som gäller den aktuella eleven eller inte. Om en elev förekommer i återkommande utredningar kan detta föranleda en fördjupad utredning.

Utredningen ska utgöra grund för att bedöma om kränkande behandling har förekommit eller inte. Utredningen ska omfatta både den som kan ha utsatt och den som har blivit utsatt.

Vid konstaterad kränkande behandling ska utredningen innehålla en analys. Analysen ska  bidra till orsakerna till det inträffade och utgöra grund för att vidta lämpliga åtgärder.

När personal misstänks ha utsatt en elev för kränkande behandling ska rektor/biträdande rektor genomföra utredningen.

Alla steg i utredningen ska dokumenteras, oavsett om kränkande behandling kan konstateras eller inte. Dokumenteringen ska ske i DF Respons. Det är viktigt att föra en dialog med berörda vårdnadshavare under utredningen.

Om utredningen visar att en elev utsatts för kränkande behandling ska skolan vidta åtgärder så att detta upphör. Åtgärderna ska återskapa elevens trygghet och leda till att kränkningarna upphör.

Åtgärderna ska vara anpassade efter eleven utifrån analysen. Det innebär ofta att åtgärder riktas mot både den utsatte och den som utsätter andra för kränkande behandling. Det är viktigt att bestämma när åtgärderna ska vara genomförda och vem eller vilka i personalen som ska genomföra åtgärderna.

Om personal har utsatt en elev för kränkande behandling ska rektor/biträdande rektor besluta om åtgärder mot den personal som utsatt eleven. Beslut om arbetsrättsliga åtgärder ska alltid fattas i samråd HR-funktionen. I sådana ärenden ska utbildningsdirektören informeras.

Alla steg ovan ska dokumenteras i DF Respons. Det är viktigt att föra en dialog med berörda vårdnadshavare om åtgärderna.

För att säkerställa att den kränkande behandlingen har upphört ska åtgärderna följas upp och utvärderas.

Uppföljningen ska visa att skolan vidtagit de beslutade åtgärderna. Uppföljningen ska innefatta avstämningar med berörda elever.

Utvärderingen ska visa om åtgärderna har fått avsedd effekt. Om utvärderingen visar att den kränkande behandlingen fortsätter behöver skolan förändra eller förstärka åtgärderna. Skolan ska göra detta till dess att situationen är varaktigt löst.

Alla steg ovan ska dokumenteras i DF Respons.

Innan ärendet avslutas ska skolan se till att de relevanta stegen (se avsnitt 1.1-1.4) har genomförts och dokumenterats. Det ska framgå av dokumentationen att kränkningarna har upphört.

Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker en elevs värdighet.[1]

Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala samt inbegripa kränkningar som är text- och bildburna.[2] Mobbning ingår i begreppet annan kränkande behandling.[3]

Diskriminering omfattar trakasserier och sexuella trakasserier och definieras på följande sätt. [4]

1. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
2. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någon värdighet

[1] 6 kap. 3 § skollagen

[2] Prop. 2005/06:38 s. 103

[3] Prop. 2005/06:38 s. 113

[4] 1 kap. 4 § diskrimineringslagen

Lärare, eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till rektorn. Rektorn i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.[1]

En utgångspunkt för att komma tillrätta med kränkande behandling mellan elever är att de ansvariga inom verksamheten försöker motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att man tar alla signaler om sådana beteende på allvar. Inställningen bland de ansvariga inom verksamheten måste vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka. Mot denna bakgrund är det betydelsefullt att huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer åläggs en utredningsskyldighet som är kopplad till den tidpunkt någon inom den aktuella verksamheten får kännedom om att en elev anser sig utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Av vem och på vilket sätt som t.ex. en lärare på en skola får kännedom om detta saknar betydelse.[2]

[1] 6 kap. 10 § skollagen och 2 kap. 7 § diskrimineringslagen

[2] Prop. 2005/06:38 s. 90-91

Det är förbjudet för personal att utsätta elever för kränkande behandling.[1] Med personal menas samtliga anställda och uppdragstagare som arbetar inom verksamheten.[2]

[1] 6 kap. 9 § skollagen

[2] 6 kap. 3 § skollagen och 2 kap. 5 § diskrimineringslagen