Verksamhetsplan för Helsingborgs stads skolor

Förskolor och skolor ska ge samtliga barn och elever den ledning och stimulans som varje individ behöver. Undervisningen ska vara individuellt differentierad utifrån varje barns och elevs behov. Om någon elev är i behov av extra anpassning eller särskilt stöd ska eleven få det. Om någon elev är i behov av extra stimulans eller utmaning ska eleven få det.

Verksamhetschefer ska, med stöd av berörda avdelningar, utveckla förskolornas arbete inom detta område. Under läsåret 25/26 ska verksamhetscheferna även, med stöd av berörda avdelningar, tillhandahålla riktad ledning och riktat stöd till enheter med behov för att utveckla enhetens arbete och för att få erfarenheter till fortsatt utvecklingsarbete. Ledningen och stödet ska inriktas på:

• enhetens arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
• enhetens arbete med elever som ligger långt framme i sin kunskapsutveckling
• enhetens arbete med ledning och stimulans.

Alla förskolor och skolor ska utveckla barns och elevers matematiska tänkande. Undervisningen bör vara varierad och utveckla barns och elevers nyfikenhet och lust att lära. Elevers kunskapsutveckling ska följas noga från tidig ålder och lämpliga åtgärder vidtas. Verksamhetschefer ska, med stöd av berörda avdelningar, utveckla förskolornas arbete inom detta område.

Verksamhetscheferna ska, med stöd av berörda avdelningar, säkerställa att matematikundervisningen förbättras för de yngre eleverna samt, därutöver säkerställa att matematikundervisningen förbättras på de grundskolor och gymnasieskolor som uppvisar låga resultat. Varje verksamhetschef ska säkerställa att rektorer särskilt fokuserar på att de elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan på grund av låga matematikresultat får adekvat stöd.

Ø Alla förskolor och skolor ska stimulera barns och elevers språkutveckling. Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för en framgångsrik skolgång. Barns och elevers språkutveckling ska följas noga och stimuleras, från tidig förskoleålder och längs hela skoltiden. Alla skolor ska säkerställa en undervisning som leder till att elever tidigt knäcker läskoden samt befäster och utvecklar läsförmågan hela skoltiden. Flerspråkighet ska ses som en resurs.

Verksamhetschefer ska, med stöd av berörda avdelningar, utveckla förskolornas arbete inom detta område. Verksamhetscheferna ska, med stöd av berörda avdelningar, säkerställa att barns och elevers språk och läsförmåga förbättras. Verksamhetscheferna ska, utifrån god kännedom om respektive enhets verksamhet, resultat och förutsättningar säkerställa att rektorerna vidtar tillräckliga och adekvata åtgärder.

Alla skolor ska ha en studie- och yrkesvägledning som är integrerad i undervisningen, som ökar motivationen och som ger eleverna kompetens att göra hållbara framtidsval. Eleverna ska ges tillgång till individuell studie- och yrkesvägledning inför och vid övergångar. Verksamhetscheferna ska, med stöd av berörda avdelningar, ta fram en plan för anpassad skola samt ta fram en uppföljningsmodell för grundskolan för att säkerställa att studie- och yrkesvägledning, där samverkan skola arbetsliv är en del, används med hög kvalitet.

Verksamhetschef för gymnasiet tillsammans med berörda avdelningar tar fram en modell för att stärka vägledningen till och från introduktionsprogrammen. Stadens grund- och gymnasieskolor ska särskilt fokusera på att öka attraktiviteten hos stadens yrkesutbildningar och därigenom stärka intentionerna i dimensioneringsuppdraget.

Förskolor ska uppmuntra goda närvarovanor för att skapa förutsättningar för hög närvaro i skolan. Skolor ska åstadkomma tillgängliga och motiverande miljöer och undervisning för utveckling och lärande. Att utforska och hitta nya sätt att arbeta närvarofrämjande ska uppmuntras. Det främjande och förebyggande arbetet samt det åtgärdande arbetet ska ske enligt fastställd struktur, rutiner och organisation så att närvaron ökar.

Verksamhetscheferna ska, med stöd av berörda avdelningar, säkerställa följsamhet till förvaltningsgemensamma processer för arbetet med närvaro/frånvaro på främjande, förebyggande, och åtgärdande nivå samt till frånvarohanteringsrutin och frånvaroutredningar.  I detta ingår även att tydliggöra ansvarsfördelning.

Klicka här för att läsa mer om närvaroarbetet i våra skolor.

Verksamhetsplanen för Helsingborgs stads skolor riktar sig till alla som arbetar inom förskola, skola och olika stödfunktioner inom förvaltningen. Alla medarbetare förväntas känna till innehållet i stora drag. Rektorer och andra chefer har ett särskilt ansvar att beakta verksamhetsplanen för HSS i den egna verksamhetens verksamhetsplan.

VP HSS är alla förskole/skolenheters och förvaltningens gemensamma plan för att genomföra Barn- och utbildningsnämndens inriktning och mål (och den statliga styrningen) samt stadens olika styrsignaler (vision, inriktningar, transformationer…) samt ekonomiska förutsättningar. VP HSS fungerar som en input till enheternas och avdelningarnas planering för läsåret. I VP HSS beskrivs nuläge, vilka områden som är mest prioriterade för att nå målen och vilka förväntningar som finns.

För att sammantaget förbättra resultaten inom Helsingborgs stads skolor har utbildningsdirektören tillsammans med sin ledningsgrupp och styrgrupp identifierat fem områden som extra viktiga. Dessa är

• att alla barn och elever ska få stimulans, utveckling och stöd efter behov
• att matematikundervisningen ska förbättras
• att barns och elevers språk och läsförmåga ska förbättras
• att studie- och yrkesvägledningen ska leda till hållbara framtidsval
• att närvaron i skolan ska öka.

Förskolans/skolans egen verksamhetsplan utgår från den egna nulägesanalysen, dvs insikten om vad man behöver arbeta med på förskolan/skolan för att utveckla verksamheten. Samtidigt behöver förskolan/skolan beakta den övergripande planen (VP HSS) eftersom där framgår olika prioriteringar och styrsignaler.

Förskolan/skolan arbetar primärt med att utveckla verksamheten utifrån sina egna identifierade utvecklingsområden, men bidrar samtidigt till helheten.

Ja, förvaltningskontorets avdelningar och enheter har också verksamhetsplaner och de fungerar på samma sätt som förskolornas/skolornas planer. Det vill säga den egna nulägesanalysen utgör grunden och VP HSS ska beaktas.

Det är ingen skillnad. Förskolans/skolans systematiska kvalitetsarbete bygger på att medarbetare, arbetslag och enheten som helhet följer upp sitt arbete, analyserar resultat, drar slutsatser och identifierar utvecklingsbehov. De utvecklingsbehov som identifierats som de viktigaste för hela förskolan/skolan kommer till uttryck i förskolans/skolans verksamhetsplan. Arbetslag, ämneslag, utvecklingsteam med flera har också planer för vad de behöver utveckla. Benämningen av dessa skiljer sig åt.

I ditt dagliga arbete utgår du från verksamhetsplanen för din egen förskola/skola och enligt anvisningar från chef. Men du förväntas känna till innehållet i VP HSS och veta hur din förskola/skola bidrar till helheten.

Som rektor/chef förväntas du känna till och agera efter innehållet i VP HSS. Du tar fram en verksamhetsplan för din enhet som visar hur enheten planerar att utveckla sin verksamhet utifrån sin egen nulägesanalys och hur den bidrar till att lösa gemensamma utmaningar som uttrycks i VP HSS.

Nej, det blir inte dubbelt. Barn- och utbildningsnämndens mål och stadens olika styrsignaler är inkluderade i VP HSS för att fånga allt som styr våra verksamheter.

VP HSS tas fram årligen av utbildningsdirektören tillsammans med sin ledningsgrupp och styrgrupp. Förvaltningens nulägesanalys utgör grunden och den baseras på resultatanalyser, enheternas kvalitetsrapporter, verksamhetsdialoger och liknande underlag. Utifrån nulägesanalysen identifieras vilka utmaningar som finns. Vad som behöver prioriteras bestäms utifrån de mål som finns (statliga och kommunala).

Alla verksamhetsplaner följs upp både av den som är ansvarig för planen och dennes chef. Den som är ansvarig ser till att planerade aktiviteter genomförs, att resultat analyseras, slutsatser dras och justeringar görs vid behov. I verksamhetsdialogerna följer chefen upp verksamhetsplanen. Verksamhetsdialoger sker på flera nivåer i organisationen för att ”haka i varandra”.

Utbildningsdirektörens genomför verksamhetsdialoger med verksamhetschefer och avdelningschefer för att följa upp VP HSS.