Många röster hörda

Varför är det viktigt?

Det är lätt att bilden av vad invånare tänker och har för behov blir skev om man inte pratar med tillräckligt många, eller om man frågar samma personer om mycket. Det är svårt för några enstaka personer att representera en så pass bred målgrupp som socialförvaltningen har.  Även inom en utvald grupp som till exempel ungdomar finns det olikheter, vilket man märker om man pratar med tillräckligt många. Samtidigt kan man börja se återkommande mönster och likheter mellan grupperna när man lyssnar in många. Då hittar man grundläggande behov och gemensamma utmaningar. Om bilden vi har av vad invånare har för behov och önskemål inte stämmer, så blir det fel även om intentionen var god.

Vad gjorde vi?

Vi började med att lyssna på invånare när vi gjorde invånarresan, där fick vi blodad tand! Efter det har vi försökt fråga och lyssna på invånare så ofta vi kunnat. Det har varit i workshops, användartester för olika prototyper med mera.

Vad lärde vi oss?

Det krävs lite förarbete men ger så otroligt mycket, både energi för oss som arbetar, men även värdefulla insikter till organisationen. Det är inte så svårt eller krångligt, som socionom är man van vid att fråga och försöka förstå.

Hur vet man att man pratat med tillräckligt många då? Förenklat kan man säga att när man slutar få olika svar på sina frågor så närmar man sig målet. Här är dock allt bättre än inget.

Vad borde nästa steg vara?

Att alltid prata med invånare så att vi utvecklar och förändrar i riktning mot deras behov, eller åtminstone använder behoven i invånarresan som en grund som vi stämmer av allt emot och bygger vidare på med nya intervjuer utifrån nya/andra utmaningar.

Alla som vill utforska vad våra invånare har för behov kan hitta verktyg och tips på https://innovation.helsingborg.se/metoder/ 

Eller så kan man gå på en bollplanksträff 🙂