Generalistarbete

Varför är det viktigt?

Genom att arbeta som generalist får invånare stöd snabbare. Relationen blir prioriterad, vilket är det som invånarna värdesätter som nytta. Man slipper berätta sin historia om och om igen. Även om alla instanser, enheter och avdelningar, runt en familj gjort allt rätt enligt rutiner och regelverk, dokumenterat som man ska, (”har ryggen fri”) är det inte säkert att familjen fått hjälp eller nytta av det vi gjort.

Idag utreder vi ibland familjer/barn om och om igen under årens lopp utan att det leder till förändring/förbättring.

Vad lärde vi oss?

Framgångsfaktorer med att arbeta som generalist, från ax till limpa;

• Arbeta utifrån mottot ”Du har kommit rätt”, d v s inte använda ”det är någon annans bord”. Att gå det lilla extra steget i relation till andra myndigheter/instanser. Och att alltid inleda med frågan ”Hur kan vi hjälpa dig/er?”
• Fylla de luckorna av saker som ingen tydligt har ansvar för.
• Jobba för att bygga hållbara relationer, hålla kvar och stanna kvar.
• Inte väja för praktiskt socialt arbete, vilket enligt studier är det som efterfrågas av många i kontakt med socialtjänsten.
• Ödmjukt men bestämt samarbete (kräver mandat).
• Tid: göra det ordentligt en gång och stanna tills det rullar. (Jämför med vår egen statistik kring flera utredningar per år och barn som inte leder till insats.) Det behövs mer luft i systemet för att kunna göra detta.
• Prestigelöst: både teamet och chefen.
• Våga peka på dumheter i rutiner och verksamhet, sluta göra sådant som är meningslöst.
• Upplevelse av meningsfullt arbete som ger nytta för invånarna.
• Inbyggd kompetensutveckling: När jag möter något som är nytt för mig behöver jag sätta mig in i det och lära mig.
• Fördel att teamet redan är sammansatt från start: Kräver inte samordning av personal från olika avdelningar i varje enskilt ärende, vilket tar tid och försvårar det viktiga initiala relationsbyggandet. Vi vet av erfarenhet att samverkan alltid är svårt, med denna lösning finns teamet redan på plats när individen/familjen kommer.

Vad borde nästa steg vara?

Förvaltningsledningen behöver ta beslut om man vill gå vidare med dessa erfarenheter.

Testa detta inne i verksamheten, börja t ex med 2 team:

Dessa skulle behöva ges mer mandat. De behöver ingen traditionell chef men tillåtelse att kontakta vem som helst i organisationen för stöd och hjälp. Låt teamet göra bedömningar och fatta beslut i ärenden gemensamt. Här skulle man också kunna utforska hur nära Buurtzorg man kan komma i socialtjänsten i Helsingborg. Till exempel skulle teamet själv kunna ansvara för nyanställningar. Låt inte budget bli något bekymmer att hantera. Låt teamet göra som vi gjort, hämta ärenden från mottagningen.

 Vem borde involveras?

Välj ut intresserade medarbetare, gärna med bred erfarenhet. Medarbetare från Digitala teamet kan berätta om vinsterna och framgångarna med arbetssättet. Vi kan inspirera och med våra lärdomar och vår hjälp kan man komma igång snabbt. Använd våra erfarenheter!