Allvarlig kritik när en socialnämnd i flera avseenden brustit i handläggningen av ett ärende om omplacering
Justitieombudsmannen (JO) har utrett ett ärende där en nämnd fattat ett beslut om att LVU-vård ska upphöra, men att pojken fortsatt ska vara placerad i samma familjehem i enighet med 4 kap. 1 § socialtjänstlagen och dagen efter fattat ett beslut om att omplacera pojken till ett annat hem.
Bakgrund
En pojke har beretts vårds med stöd av LVU. Pojken placerade i ett familjehem i mars 2013. I januari 2019 inledde socialnämnden en utredning i frågan om vård enligt LVU kan upphöra. Denna utredning omfattade också frågan om pojken ska beviljas bistånd till placering i familjehem med stöd av 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Under våren 2019 framkommer det att det finns kolliderande synsätt mellan socialtjänsten och familjehemmet avseende umgänge och vårdnadsfrågan. Den 3 mars 2019 meddelar familjehemmet att de inte tänker medverka till ett utökat umgänge och att de inte visste om de skulle orka ha kvar uppdraget som familjehem. Detta föranledde ett flertal möten, men även att socialnämnden försökte ge personligt stöd till familjehemmet. Den 16 april 2019 färdigställdes utredningen med förslag om att vården enligt LVU skulle upphöra och pojken skulle beviljas bistånd enligt socialtjänstlagen i form av en placering i samma familjehem. Den 29 april meddelade handläggare vårdnadshavaren om att bedömning har gjorts att pojken inte kan bo kvar i familjehemmet och att det finns ett förslag på ett akuthem för pojken. Dagen efter besökte vårdnadshavaren och handläggare akuthemmet och vårdnadshavaren sade att hen inte ville att pojken skulle flytta till detta akuthem. Den 2 maj upprättades en planering bl.a. om att pojken skulle få informationen om omplaceringen den 7 maj och att pojken skulle besöka akuthemmet den 8 maj. Pojken fick den 7 maj reda på omplaceringen, vid denna tidpunkt var han redan hos sin mormor. Samma dag avslutas familjehemsuppdraget. Pojken stannade kvar hos sin mormor tills den 9 maj. Den 8 maj fattade nämnden beslut om att vård enligt LVU ska upphöra och att pojken fortsatt ska vara placerad i familjehemmet med stöd av socialtjänstlagen. Den 9 maj fattas ett beslut av ordförande om att pojken ska vara placerad i nytt hem i enlighet med socialtjänstlagen.
JO gjorde i huvudsak tre uttalanden i sitt beslut. Det första uttalande avser det underlag som låg för nämndens beslut att omplacera pojken. JO uttalade sig även gällande själva placeringsbesluten den 8 och 9 maj. JO uttalar sig slutligen kring frågan om nämnden hade ett barnperspektiv vid handläggningen av pojkens ärende. JO:s uttalande resulterade i att nämnden fick allvarlig kritik.
Underlaget som låg till grund för beslutet
I beslutet uttalade JO att en omplacering av ett barn förutsätter en grundlig och omsorgsfull utredning och att det ställs samma krav på en sådan utredning som vid en förstagångsplacering. Det kan dock uppstå situationer då ett barn behöver omplaceras med en sådan skyndsamhet att det inte är möjligt att göra en grundlig utredning om omplacering.
I detta fall hade nämnden uppgett att underlaget till omplacering byggde i allt väsentligt på uppgifter från utredningen som slutfördes den 16 april. JO konstaterade att utredningen inte berörde frågan om omplacering och att bedömningen i den utredningen var att pojken fortsatt skulle vara placerad i samma familjehem. Underlaget till beslutet gällande omplaceringen innehöll endast en kortfattad framställning från förvaltningen. JO menade att frågan om omplacering aktualiserats i början av april och att det redan då borde inletts en utredning om pojken behöver omplaceras. JO bedömde också att det inte finns något i ärendet som talar för att nämndens beslut om omplacering varit så skyndsamt att nämnden kunde nöja sig med ett mer summariskt beslutsunderlag. JO ansåg således att nämnden borde ha gjort en noggrann utredning och inom ramen för denna hört pojken och hans vårdnadshavare. JO menade att nämnden inte hade utrett ärendet om omplacering på ett aktivt och insiktsfullt sätt.
Besluten som fattades av nämnden
I beslutet uttalade JO vidare att omplaceringen av pojken i praktiken redan hade inletts när beslutet fattades den 8 maj. Förvaltningen borde ha reagerat på detta. Nämnden tog således ställning till och grundade sitt beslut på ett underlag som inte längre var aktuellt. JO uttalade att nämnden har ansvar för att den fattar ett korrekt beslut i varje enskilt ärende. Det inträffade är enligt JO anmärkningsvärt. Vidare uttalade JO att det framstår som att förvaltningen först den 9 maj insåg att det saknades ett beslut som möjliggjorde den planerade omplaceringen. JO ser med stort allvar på detta.
Barnperspektivet
JO uttalade slutligen att nämnden inom ramen för en omplacering ska ta ställning till om omplaceringen är bäst för barnet. I denna bedömning ska omständigheterna i det enskilda fallet beaktas och de faktorer som talar för och emot en omplacering ska vägas mot varandra. Av dokumentationen ska det framgå vilka faktorer som nämnden har beaktat vid sitt ställningstagande och hur dessa viktats mot varandra. Det ska även framgå hur nämnden kommit fram till vad som är bäst för barnet i ett visst fall. I detta ärende bedömer JO att nämnden beaktat vissa faktorer som har en betydelse för vad som varit bäst för pojken. Nämnden har dock inte beaktat att en flytt av pojken, när han varit placerad i ett och samma familjehem under en så lång tid är en ytterst ingripande åtgärd. Nämnden har inte heller redogjort för hur man kom fram till att en omplacering var till pojkens bästa, det vill säga vilka överväganden som gjordes och hur omständigheterna viktats. Därutöver uttalade JO att barnets rätt att komma till tals att är en viktig del i bedömningen om vad som är bäst för ett barn och pojken hade inte fått komma till tals, trots att han vid tidpunkten var 12 år och hade således uppnått en sådan ålder att han kunde förmedla sin vilja. Sammantaget menade JO att nämnden inte hade gjort en fullständig prövning av vad som var bäst för pojken. Därutöver brast även nämnden i att ge information till pojken då nämnden gav pojken information om omplaceringen efter att han hade lämnat familjehemmet. JO uttalade att nämnden istället borde kontinuerligt informerat pojken.
Informationen hämtad från
JO 2022/23 s. 414 (JO:s beslut med Dnr 2230-2019)