Begränsad möjlighet att placera ensamkommande barn i en annan kommun

Lagändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och SoL medför från och med 1 juni 2018 begränsningar i kommuners möjlighet att placera ensamkommande barn i en annan kommun.

De nya reglerna syftar till att förbättra kommuners planeringsförutsättningar vid mottagandet av ensamkommande barn. Lagändringarna förväntas även leda till en jämnare fördelning av ensamkommande barn mellan landets kommuner.

I 3 § tredje stycket LMA fastslås att en anvisningskommun får placera ensamkommande barn i ett boende i en annan kommun endast om:

1. Kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen,
2. Placeringen sker med stöd av LVU eller med stöd av SoL i fråga om barn med motsvarande vårdbehov, eller
3. Det med hänsyn till barnets vårdbehov finns synnerliga skäl.
Ändringen 2 kap. 1 § tredje stycket SoL innebär ett förtydligande av att LMA innehåller särskilda bestämmelser om bistånd och placering av barn som omfattas av LMA. De nya reglerna gäller, enligt SKL:s uppfattning, inte ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd har upphört.

När det gäller placering av barn som fått uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt LMA har upphört eller placering av ungdomar över 18 år finns det alltså inget krav i författning på att kommunerna inför en placering ska ingå en överenskommelse.

Lagändringarna innebär att samtliga beslut om placering av ensamkommande barn i andra kommuner från och med den 1 juni 2018 förutsätter att kommunerna ifråga har ingått en överenskommelse om placeringen samt att barnet har ett vårdbehov motsvarande det som avses i 3 § LVU, oavsett om vård kan ges frivilligt eller ej, eller i övrigt tunga, specifika vårdbehov.
För ytterligare information se SKL:s promemoria den 5 juli 2018 med diarienummer 18/03286 samt prop. 2017/18:119.