Nya bestämmelser i Brottsbalken – Ungdomsövervakning
Den 1 januari trädde en lagändring i kraft som innebär att det införs en ny påföljd för unga lagöverträdare. Av den nya bestämmelsen i 32 kap. 3 a § BrB framgår att unga under 21 år får dömas till ungdomsövervakning om varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med hänsyn till brottslighetens straffvärde, art eller tidigare brottslighet. Rätten får bestämma tiden för ungdomsövervakning till lägst sex månader och högst ett år.
Nedan finns kortfattad information om vad lagändringen innebär för socialtjänsten.
Ungdomsövervakning – en ny påföljd
Unga lagöverträdare särbehandlas när det gäller såväl straffmätningen som påföljdsval. Om den som begått brottet var under 18 år vid tidpunkten för åtalet bestäms påföljden normalt till någon av de särskilda ungdomspåföljderna (ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård) eller till böter. Ungdomsövervakning som påföljd blir aktuellt vid brottslighet med höga straffvärden där ungdomstjänst och ungdomsvård inte bedöms vara tillräckligt ingripande samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Den nya påföljden som har införts innefattar insatser som tar sikte på att motverka risken för fortsatt brottslighet och åtgärder som håller den unge borta från brottsintensiva miljöer utan att påföljden för den delen innebär ett fullständigt frihetsberövande. Ungdomsövervakning innebär övervakning och kontroll samt inskränkningar i den unges rörelsefrihet exempelvis genom förbud att lämna bostaden vissa tider eller förbud att vistas på vissa platser.
Kriminalvården är huvudman
Enligt 2 § lag (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning ansvarar Kriminalvården för verkställigheten av påföljden.
Socialnämndens roll
Verkställighetsplan
Kriminalvården ska i det inledande skedet av påföljden utreda vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga återfall i brott eller en ogynnsam utveckling hos den unge. Innehållet i påföljden sammanställs i en individuellt utformad verkställighetsplan.
Vid verkställighetsplaneringen ska samverkan ske med socialnämnden. En särskild handläggare som ansvarar för den unge under verkställigheten ska utses. Socialnämnden ska bidra med sin kunskap om barnets personliga förhållanden, eventuella tidigare insatser och en bedömning av vilka insatser från socialtjänsten som den unge eventuellt är i behov av. Socialnämndens information kan komma att påverka innehållet i påföljden. Den information som socialnämnden har lämnat i ett yttrande enligt 11 § LUL kan utgöra ett underlag, men kan behöva kompletteras.
Samverkan med socialnämnden ska även ske vid uppföljning av verkställighetsplanen.
Insatser från socialtjänsten kan omfattas av verkställighetsplanen
Barn och unga som har dömts till ungdomsövervakning kan vara i behov av stöd från socialtjänsten. I verkställighetsplanen kan det därför ingå föreskrifter om insatser med stöd av SoL eller LVU som socialnämnden ansvarar för att följa upp.
Sekretess
Enligt 26 kap. 9 b § OSL får socialnämnden utan hinder för sekretess lämna uppgifter till Kriminalvården om uppgiften behövs för att upprätta en verkställighetsplan om ungdomsövervakning. Sekretessen hindrar inte heller att uppgifter lämnas till Kriminalvården om uppgiften gäller något som omfattas av verkställighetsplanen. Detta innebär att socialnämnden kan lämna uppgifter om till exempel deltagande i programverksamhet eller missbruksbehandling som Kriminalvården behöver i samband med uppföljningen av verkställighetsplanen.
Informationen hämtad från
Länk till socialstyrelsens meddelandeblad på socialstyrelsens hemsida:
Analys från JP Infonet, Ungdomsövervakning: en ny påföljd för unga lagöverträdare – sammanfattning av proposition, hämtad 2021-02-11.