Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer
Den 1 augusti 2021 träder lagändringar i bl.a. Socialtjänstlagen (SoL) och Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) i kraft. Lagändringarna syftar bl.a. till att förebygga våld och andra övergrepp i nära relationer. Nedan finns kortfattad information om vad lagändringen innebär och hur det påverkar socialförvaltningens verksamhet. Denna skrivelse riktar sig till flera av förvaltningens enheter eftersom lagändringen kan beröra ärenden på vuxenenheten, mottagning, men även på barn- och unga. Lagändringen innebär även ändringar i Patientsäkerhetslagen och i Hälso- och sjukvårdslagen som innebär nya bestämmelser gällande information, råd och stöd till barn inom hälso- och sjukvården. Dessa bestämmelser behandlas dock inte av texten nedan.
Socialtjänstens ansvar för våldsutövare i nära relationer
Enligt 5 kap. 11 § SoL hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan behöva stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det har inte funnits någon uttrycklig reglering i SoL om vad som gäller för personer som utövar våld eller andra övergrepp mot närstående. Kommunerna har haft olika uppfattning gällande det ansvar som en kommun har för personer som utsätter närstående för våld eller övergrepp. I tidigare förarbeten till 5 kap. 11 § SoL uttalades att socialtjänsten har ett helhetsansvar för att se till att en familj får den hjälp och stöd som respektive personer behöver. Regeringen har därför ansett att socialnämnden bör ha ett större fokus på att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld ges insatser som syftar till att förändra deras beteende och förhindra att de fortsatt utsätter närstående för våld. Därför införs en ny bestämmelse i 5 kap. 11 a § SoL, om att socialnämnden ska verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.
Personer som utövar våld mot närstående är inte en enhetlig grupp och det är sällan möjligt att ge en enkel förklaring till våldsutövandet. Detta innebär, att även om personer som utsätter sina närstående ska ha en likvärdig tillgång till insatser, så bör socialnämnden avgöra vilken insats som bör ges med hänsyn till den enskildes förutsättningar och behov. Hänsyn ska alltid tas till säkerheten för den eller de som har utsatts för våld eller övergrepp och dennes närstående. Det bör också särskilt beaktas exempelvis om den våldsutsatta är ett barn, lever i en hederskultur eller har en särskilt utsatt ställning till följd av en funktionsnedsättning. Exempel på hur socialnämnden kan verka för att personer som utsätter närstående för våld ska upphöra med våldet är bland annat påverkans- och behandlingsarbete, stödjande samtal och information om våld. Av lagtexten kommer det att uttryckligen framgå att socialnämnden särskilt ska beakta säkerheten för de våldsutsatta och deras närstående.
Sekretessbrytande bestämmelser för socialtjänsten och hälso- och sjukvården
Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan få indikationer på att det kan finnas en risk för att en person utsätts för våld i nära relationer i ett tidigt skede. För att kunna förebygga och förhindra brott i nära relationer har regeringen bedömt att det inte är tillräckligt att det finns en möjlighet att anmäla redan fullbordade brott. Därför införs en bestämmelse i 10 kap. 18 c § OSL som gör det möjligt för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att lämna uppgifter till Polismyndigheten i syfte att förhindra att en person begår ett brott mot en närstående. Möjligheterna att lämna uppgifter till Polismyndigheter omfattar endast situationer där det handlar om ett brott som regleras i 3, 4 eller 6 kapitlet i brottsbalken och för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Vidare krävs det att uppgiften ska kunna antas förhindra brottet och det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den enskilde eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.
Den sekretessbrytande bestämmelsen är avgränsad till situationer när det på grund av särskilda omständigheter finns en risk för att den enskilde kommer att begå brott mot en närstående. Riskbedömningen ska grundas på konkreta omständigheter men det bör vara tillräckligt att det med hänsyn till samtliga omständigheter bedöms finnas en risk som varken är obetydlig eller avlägsen. Av särskild betydelse för en sådan riskbedömning kan vara att den enskilde tidigare dömts för ett sådant brott eller om det har fattats ett beslut om kontaktförbud.
Att uppgiften ska antas kunna förhindra att brott begås innebär att uppgiften tillsammans med andra omständigheter ska kunna antas bidra till önskad effekt. Det behöver inte vara ett krav att uppgiften ensam kan antas leda till att förhindra att den enskilde begår brott.
Innan en uppgift lämnas ut till Polismyndigheten enligt denna paragraf måste en noggrann avvägning mellan motstående intressen göras i varje enskilt fall. Utlämnande av en uppgift om den enskilde ska endast kunna ske om det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den enskilde eller för den närstående till den enskilde eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. Andra särskilda skäl kan exempelvis vara att det bedöms som olämpligt att vidarebefordra en uppgift med hänsyn till någon annan persons intressen, t.ex. en våldsutsatt persons närstående eller ett barn.
Den nya bestämmelsen omfattar inte möjligheten att lämna ut uppgifter hos den kommunala familjerådgivningen
Informationen hämtad från
Proposition 2020/21:163 Förebyggande av vård i nära relationen
Socialstyrelsens meddelandeblad Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och om barnfridsbrott