Rätten till bistånd enligt LMA när en person beviljats ett uppehållstillstånd som inte är bosättningsgrundande– Kammarrättens mål 3284-19

Det som är av betydelse för rätten till bistånd är om en person tidigare anvisats en plats i en kommun och inte om han eller hon kan komma ifråga för anvisning för anvisning för bosättning. Det har Kammarrätten i Göteborg uttalat i en dom den 19 mars 2020.

Domstolarnas motivering

Av 11 § LMA föreskrivs att rätten till bistånd upphör när uppehållstillstånd ges utom i fall som avses i 1 § första stycket 2 samt 8 § andra och tredje stycket LMA eller när utlänningen lämnar landet.

Av 8 § andra stycket LMA framgår att en utlänning som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att han eller hon beviljats uppehållstillstånd, om han eller hon anvisats en plats i en kommun eller om de inte kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun.

Kammarrätten har i ett tidigare avgörande uttalat att det som är av betydelse är om en utlänning tidigare har anvisats en plats i en kommun och inte om han eller hon kan komma i fråga för anvisning för bosättning. Migrationsverket överklagade domen, men Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd. Den enskilde har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Han bodde på Migrationsverkets anläggningsboende vid tiden för det överklagade beslutet. Det framgår inte att han anvisats en plats i en kommun eller inte kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Mot denna bakgrund har den enskilde rätt till bistånd enligt LMA.