Ett år och över 6 000 plastpåsar senare
Från den 30:e april 2018 till den 1:a maj 2019 har Nätverket för miljö och folkhälsa arbetat i miljöförvaltningens projekt Plastsmart arbetsplats. Nu är slutrapporten klar och hittas i stadens diarier.
Det har varit ett mycket spännande år där hela nätverket har fått större kunskap om olika sorters plaster och dess påverkan på världen vi lever i. Det har varit flera positiva upplevelser i form av att fler och fler organisationer, både i Sverige och internationellt, har påbörjat arbete med att minska sin plastanvändning och ställa om produktion. Goda nyheter behövs, för vem kan låta bli att bli lite nedslagen när man ser bilder på den plastö i stilla havet som idag är över tre gånger större än Frankrike.
Nätverkets inställning har hela tiden varit att alla inte kan göra allt men alla kan göra något. Varje borttagen personlig papperskorg som inte behöver en plastpåse är en vinst för miljön. Många ifrågasätter vad som är fel med att använda plast när vi i Sverige är så duktiga på att återvinna den. I Sverige producerades förra året 990 000 ton plastavfall, endast 45 procent av detta återvinns enligt WWF:s senaste rapport. Mycket bränns upp men en del hamnar ändå i havet eller i vår vattenförsörjning, nyligen rapporterade WWF att vi får i oss plast motsvarande ett kreditkort i veckan.
I förvaltningen har vi bland annat lyckats minska ner antalet plastmuggar med 9 800 stycken per år och minskat användningen av soppåsar med cirka 6 100 stycken per år. Kunskap kring plast har spridits i förvaltningen på olika sätt men ibland kan det komma rapporter och nyheter som man kan ställa sig lite frågande till.
Ett exempel på detta är plastpåsens klimatavtryck som har debatterats på senaste tiden. Då syftar vi på plastpåsen som används när man handlar mat i dagligvaruhandeln. Det är mycket mer klimatsmart att köpa plastpåsar/påsar i bioplast än att köpa pappkassar säger rapporterna. Det är visserligen korrekt. Pappkassar har 50 procent mer klimatpåverkan än en plastpåse. Använder man en tygkasse istället så krävs, enligt SVT, att den används 400 gånger innan den har samma klimatavtryck som en plastpåse.
Men det var inte riktigt det som var poängen med att gå ifrån användning av plastkassar. Det viktiga är att vi slutar använda fossila bränslen och satsar mer på förnyelsebara resurser. Vi människor är duktiga på att hitta nya lösningar för hur vi lever våra liv, självklart ska vi lyckas även här. Se bara på det resultat som projektet Plastsmart arbetsplats har åstadkommit i kulturförvaltningen.
Tack alla för ett riktigt gott arbete under året, tillsammans gör vi världen lite bättre.
#nätverketförmiljöochfolkhälsa