Aktuell inom skoljuridik – januari 2025

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – januari 2025

Rättspraxis

Vårdnadshavares utlandsarbete är inte synnerliga skäl för att få fullgöra skolplikten utomlands

Kammarrätten i Stockholm, mål nr 5293-24 & 5294-24

Vårdnadshavarna ansökte om att deras två barn skulle få fullgöra skolplikten vid svenska skolan i Paris under två månaders tid. Den ena vårdnadshavaren skulle till Frankrike som gästforskare och den vårdnadshavare som bodde kvar i Sverige hade långt pendlingsavstånd till arbetet. Enligt vårdnadshavarna var utlandsvistelsen endast möjlig om barnen kunde följa med. Utbildningsnämnden avslog ansökan eftersom det inte låg i barnens intresse att vistas utomlands, utan i vårdnadshavarnas. Vårdnadshavarna överklagade beslutet till förvaltningsrätten som ändrade nämndens beslut. Kommunen överklagade till kammarrätten.

Kammarrätten konstaterar att barn som är bosatta i Sverige som huvudregel har skolplikt. Enligt skollagen får ett skolpliktigt barn i vissa situationer medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt. För att få ett medgivande krävs bland annat att synnerliga skäl föreligger. Bedömningen av om det finns synnerliga skäl utgå från elevens intressen. Det ska alltså vara skäl som gynnar en elev på ett sätt som motiverar att han eller hon samtidigt går miste om skolgången i Sverige.

Som grund för sin ansökan har vårdnadshavarna fört fram att fullgörandet av skolplikten utomlands är nödvändigt för att den ena vårdnadshavaren ska ha möjlighet att genomföra sin utlandsstationering, samtidigt som den andra vårdnadshavaren har långt pendlingsavstånd till jobbet. Kammarrätten anser att detta är skäl som snarare hänför sig till vårdnadshavarnas intressen och att barnens skolgång behöver anpassas efter vårdnadshavarnas situation, snarare än att barnen har ett eget intresse av utlandsvistelsen. Enligt kammarrättens mening utgör detta inte sådana synnerliga skäl som avses i skollagen.

Vägledande beslut

Lärare som haft en sexuell relation med en elev blir av med legitimationen

Lärarnas ansvarsnämnd, dnr 2024:1267

En lärare åtalades för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Läraren hade matchat med sin 15-åriga elev på en dejtingapp och därefter inlett chattkonversationer med eleven. Bevisningen visade även att läraren hade haft en sexuell relation med eleven. Tingsrätten kom dock fram till att det fanns ett gemensamt intresse mellan dem att träffas och ha sexuellt umgänge med varandra. Det var inte visat att läraren hade utnyttjat elevens beroendeställning på ett sådant allvarligt sätt att det framstod som ett maktövergrepp mot en svagare person. Läraren frikändes därför från brott.

Skolinspektionen vände sig till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) och anförde att även om läraren var frikänd från brott var agerandet synnerligen allvarligt och läraren var särskilt olämplig att bedriva undervisning. Därför yrkade Skolinspektionen att lärarens legitimation skulle återkallas.

Frågan är om läraren har visat sig vara mindre lämplig eller särskilt olämplig att bedriva undervisning. Av tingsrättens dom är det visat att läraren har haft en sexuell relation med en elev och att det sexuella umgänget har skett vid upprepade tillfällen och en gång i skolans lokaler. Läraren har agerat klart gränslöst och oprofessionellt samt uppvisat bristande omdöme. Läraren saknar dessutom insikt i sitt olämpliga beteende. Trots att läraren inte är dömd för brott anser LAN att hans agerande är synnerligen allvarligt och han är särskilt olämplig att bedriva undervisning. Lärarens legitimation återkallas därför.

Diskriminering när lärare tvingade elev att ta av sig religiös högtidsdräkt

Diskrimineringsombudsmannen, dnr DO 2024/7297

Eleven hade firat den muslimska högtiden Eid med några vänner innan skoldagen och kom därefter till skolan klädd i religiös högtidsdräkt. När han skulle in i matsalen för att äta träffade han en lärare som bad honom att ta av sig dräkten. Läraren menade att dräkten var provocerande och mycket olämplig i skolan. Efter påtryckningar gick eleven in på toaletten för att byta om till idrottskläder. Diskussionen om klädseln inträffade inför flera andra elever.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) bedömer att eleven har utsatts för trakasserier som har samband med religion. DO bedömer dessutom att skolan inte har uppfyllt sin skyldighet att utreda situationen och genomföra åtgärder. DO begär att skolan ska betala 90 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

Inlärningssvårigheter beror på intellektuell funktionsnedsättning – ska tas emot i anpassad grundskola

Skolväsendets överklagandenämnd, dnr 2024:1804

En elev i årskurs 4 ansökte om att tas emot i anpassad grundskola. Kommunen beslutade att inte ta emot eleven eftersom han inte uppfyllde kriterierna. De svårigheter som eleven hade i skolan var enligt kommunen inte på grund av hans intellektuella funktionsnedsättning, utan berodde på hög frånvaro och dåligt psykiskt mående. Elevens vårdnadshavare överklagade beslutet och menade att han uppfyllde alla kraven enligt skollagen för att få rätt till anpassad grundskola.

Den första frågan är om eleven har möjlighet att nå upp till grundskolans betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper med det stöd han har rätt till enligt skollagen. Av den psykologiska bedömningen framgår att elevens inlärning tar lång tid trots stöd. Eleven har haft mycket frånvaro, men skulle inte uppnå utvecklings- eller betygskriterierna med en högre närvaro. Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) bedömer att eleven inte kan nå upp till grundskolans betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper trots omfattande stödinsatser.

Den andra frågan är om eleven inte bedöms uppnå till grundskolans betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper på grund av att han har en intellektuell funktionsnedsättning. Eleven har efter psykologutredning fått diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Han har svårt att behålla uppmärksamheten över längre tid och svårigheter med problemlösning och läsförståelse. Han är i behov av mycket stöd och yttre anpassning för att skolan ska fungera. Det finns ett behov av ett sammanhang och en miljö där eleven kan vara sig själv och där kompisarna har förståelse för hans sociala utmaningar.

Efter en helhetsbedömning konstaterar ÖKN att det är på grund av elevens intellektuella funktionsnedsättning som han inte bedöms uppnå grundskolans betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper. Eleven ska därför tas emot i den anpassade grundskolan.

Regeländringar på skolområdet

Lagändringar januari 2025

Utökad kontroll av belastningsregistret vid nyanställningar

Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om belastningsregister som innebär utökad kontroll av belastningsregistret vid nyanställningar och motsvarande inom förskola och skola. Utdraget ska nu även innehålla uppgifter om brott som involverar underåriga i brottslighet och brott enligt terroristbrottslagen. Domstolen ska även underrätta Skolinspektionen om redan legitimerade lärare och förskollärare döms för dessa brott, eftersom Skolinspektionen gör anmälningar om återkallelse av legitimation till Lärarnas ansvarsnämnd.

Spetsutbildningar i högstadiet och gymnasieskolan blir permanenta

Riksrekryterande spetsutbildningar i högstadiet och gymnasieskolan blir permanenta. Detta i syfte att ge högpresenterande elever bättre möjligheter att läsa på en högre nivå och få en tillräckligt stimulerande undervisning.

Frågor och svar

Vägledning inför ramadan

Har skolan en skyldighet att inrätta ett bönerum?

Skolan har inte någon skyldighet att tillhandahålla ett bönerum. Om skolan ändå väljer att göra det måste båda sidor av religionsfriheten beaktas. Rummet ska vara en neutral plats och rummet ska vara öppet för alla, oavsett trosinriktning. Religiösa symboler får inte förekomma och rummet ska kunna nyttjas av alla eftersom utbildningen ska vara icke-konfessionell.

Kan skolan förbjuda eleverna från att be under skoltid?

Av skollagen och läroplanen framgår att undervisningen ska vara icke-konfessionell samt saklig och allsidig. Samtidigt är religionsfriheten en av de grundläggande fri- och rättigheter som finns uppräknade i regeringsformen och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Religionsfriheten har dock två sidor, den ena handlar om rätten att fritt utöva sin religion och den andra om rätten att inte behöva delta i eller annars bli föremål för religiösa manifestationer.

Att undervisningen ska vara saklig, allsidig och icke-konfessionell innebär inte ett generellt förbud mot att utöva sin religion under skoltid, så länge det inte finns elever som upplever att religionen tvingas på dem som inte vill. Man kan alltså inte införa ett generellt böneförbud, utan eleverna har rätt att be såvida religionen inte också tvingas på elever som inte vill.

Får eleverna be varsomhelst på skolan?

Det finns lagstiftning som kan ”krocka” med religionsfriheten, till exempel arbetsmiljölagstiftning. I de fallen behöver det göras ett noga övervägande. Till exempel kan bön i vissa situationer stoppas av ordningsskäl. Det finns dock ingen möjlighet att införa ett generellt böneförbud på en skola.

Får eleverna be under lektionstid?

Skolpliktiga elever måste komma till skolan och närvara i undervisningen när undervisningen ges och kan alltså inte låta bli att delta med hänvisning till sin religion eller att de inte kan utöva den under lektionstid. Detta gäller oavsett vilken religion det handlar om.

Hur ska skolan agera om en elev inte orkar med skoldagen på grund av fastan?

Skolan bör ha en dialog med vårdnadshavarna om detta och informera om att elevens prestation i skolan kan komma att påverkas, även utifrån att fastan infaller under nationella prov.

Måste de fastande eleverna följa med till skolrestaurangen?

Det är upp till varje skola att ha rutiner gällande tillsyn över eleverna. Om skolan kan organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att fastande elever inte behöver följa med till skolrestaurangen, utan att tillsynsansvaret påverkas, behöver dessa elever inte följa med.

Har elever rätt att vara lediga för att fira Eid al-Fitr?

Det är inte tillåtet att införa ett generellt förbud mot ledighet på skolan. Precis som inför all annan ledighet behöver skolan göra en individuell bedömning utifrån den enskilda elevens skolsituation. Enligt skollagen kan elever beviljas ledigt för enskild angelägenhet. Som ett exempel på en sådan enskild angelägenhet nämns religiösa högtider.