Aktuellt inom skoljuridik augusti 2023

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för augusti 2023.

Praxis på skolområdet

Flicka med grav språkstörning, affektkramp och svårigheter i nya sammanhang nekas uppskjuten skolplikt

Skolväsendets överklagandenämnd 2023-05-25, dnr 2023:92

En kommun avslog en flickas ansökan om uppskjuten skolplikt eftersom hon enligt kommunen inte hade någon annan nedsättning av sina kognitiva färdigheter förutom en generell språkstörning. Vårdnadshavarna menade å andra sidan att flickan inte var tillräckligt mogen för att börja skolan då hon utöver en grav språkstörning även hade affektkramp och svårt för nya sammanhang.

Enligt Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) är det klarlagt att flickan har diagnosen generell språkstörning som innebär betydande brister i både språkförståelse och verbal uttrycksförmåga. ÖKN har i tidigare fall bedömt att barn med grav språkstörning, och som i övrigt inte har någon nedsättning av sina kognitiva färdigheter, vanligtvis bör påbörja sin skolplikt enligt huvudregeln. Även om hon lider av affektkramp menar ÖKN att hennes stödbehov förväntas kunna tillgodoses inom ordinarie förskoleklass. Hon är inte född sent på året och har heller inte orienterat sig mot yngre barn. ÖKN bedömer därför att det saknas särskilda skäl för att skjuta upp skolplikten.

Vägledande beslut

Skola brast i tillsynsansvar genom att låta sjuårig elev hantera sitt insulin själv

Skolinspektionen 2023-03-22, dnr SI 2022:11508

En sjuårig elev med diabetes behövde ständig tillsyn för att denne inte kunde hantera sitt insulin själv. Skolan ordnade tillsynen genom att en vikarie och en resurs bar huvudansvaret. Lärarna hade dock många andra att hålla koll på och kände enorm stress över att något skulle kunna hända eleven. En dag uppstod en allvarlig incident då eleven fick i sig för stora mängder insulin, vilket berodde på att eleven själv hade hanterat insulinet felaktigt.

Skolinspektionen konstaterar att elevens behov av hjälp med sin diabetes utgör egenvård och faller inom skolans tillsynsansvar. Med anledning av den uppenbara risken att låta en elev i så låg ålder hantera sitt insulin själv anser Skolinspektionen att skolan har brustit i sitt tillsynsansvar. Utbildad personal har däremot funnits nära till hands och skolan har i samband med incidenterna vidtagit åtgärder genom nya rutiner för hanteringen av elevens insulin samt upprättande av en handlingsplan. Skolinspektionen bedömer därför att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med bristerna.

50 000 kronor i skadestånd till elev som fortsatte utsättas för kränkningar trots flera tidigare ärenden

Barn- och elevombudet 2023-03-01, dnr SI 2021:2965

En elev upplevde sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av skolpersonal och i huvudsak en annan elev vid upprepade tillfällen. Den kränkande behandlingen hade fortsatt trots att huvudmannen förelagts att åtgärda bristerna i flera tidigare ärenden.

Barn- och elevombudet (BEO) bedömer, mot bakgrund av huvudmannens bristande utredning, att omständigheterna är alltför oklara för att kunna fastställa om eleven blivit utsatt för kränkande behandling. Det är klarlagt att viss utredning förekommit genom samtal med skolpersonal och elever. BEO anser däremot att huvudmannen inte tillräckligt tydligt har kunnat redovisa hur händelserna blivit utredda av skolan. Huvudmannens bristande utredning har på så vis försvårat bedömningen av om kränkande behandling har inträffat eller inte.

Eleven har återkommande upplevt sig utsatt för kränkande behandling och skolan har haft kännedom om elevens känsla av utsatthet under en längre tid. BEO menar därför att skolans åtgärder har varit otillräckliga för att garantera elevens trygghet i skolan.

BEO konstaterar att skolpersonal inte har anmält samtliga händelser till rektorn och att vissa händelser påtalades flera månader senare. Huvudmannen har därmed också brustit i sin skyldighet att skyndsamt anmäla upplevda kränkningar till rektorn. Sammantaget bedömer BEO att det finns grund för att framföra ett skadeståndsanspråk om 50 000 kronor för elevens räkning.

Lärare som skallat och tryckt sina händer mot en elevs hals tilldelas en varning

Lärarnas ansvarsnämnd 2023-06-21, dnr 2022:3045

En man dömdes för misshandel av en elev i årskurs åtta på den skola där han arbetade som lärare. Tingsrätten konstaterade att läraren under skoltid hade skallat och tryckt sina händer mot elevens hals. Gärningen bedömdes som misshandel av normalgraden och läraren agerade inte i nödvärn eller nödvärnsexcess. Vid påföljdsbestämningen tog tingsrätten bland annat hänsyn till att läraren agerat efter viss provokation från elevens sida.

Skolinspektionen yrkade att läraren skulle tilldelas en varning eftersom domen visade att mannens lämplighet att arbeta som lärare kunde ifrågasättas.

Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) konstaterar att mannen har dömts för misshandel av normalgraden och att händelsen inträffade i samband med hans yrkesutövning. Enligt LAN har det inte framkommit något som visar att domen är felaktig. LAN bedömer att brottet kan ifrågasätta hans lämplighet att arbeta som lärare och därför finns det skäl att tilldela honom en varning. Att läraren blivit provocerad av eleven har inte ansetts utgöra särskilda skäl för att avstå från att tilldela en varning.

Förskollärare som tillrättavisat en fyraåring och dömts för ofredande får en varning 

Lärarnas ansvarsnämnd 2023-06-21, dnr 2022:3034

En kvinna som arbetar som förskollärare dömdes i tingsrätten mot sitt nekande för ofredande efter en incident i samband med att ett fyraårigt barn inte ville sitta still och äta sitt mellanmål på förskolan. Kvinnan hade högljutt tillrättavisat barnet, dragit ut det ur rummet och sagt att hen skulle få sitta med de yngre barnen då hen betedde sig som en bebis. Kvinnan medgav att hon inte hanterade situationen på ett helt korrekt sätt och att det kunde förklaras av stress samt undermålig arbetsmiljö. Efter incidenten har hon även aktivt varit angelägen om att förbättra och förändra sitt beteende.

Skolinspektionen anmälde kvinnan till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) och yrkade att hon skulle meddelas en varning. Enligt LAN har det inte framkommit något som visar på att tingsrättens dom är felaktig. Eftersom kvinnan har dömts för ofredande i samband med sin yrkesutövning bedömer LAN att hennes lämplighet kan ifrågasättas och meddelar kvinnan en varning.

Lagändringar

Aktuella lagändringar på skolområdet

Ändringar i skollagen för att öka deltagandet i förskolan

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att fler barn ska gå i förskola och få möjlighet till bättre språkutveckling i svenska.

Ändringarna innebär bland annat att hemkommunen inför hösten det år ett barn fyller tre år ska ta kontakt med barnets vårdnadshavare, om barnet inte redan har en förskoleplats. Vårdnadshavarna ska få information om förskolans syfte och om barnets rätt till förskola. Om barnet inte börjar i förskolan ska ny kontakt tas inför varje höst och varje vår. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år.

En annan ändring är att hemkommunen blir skyldig att erbjuda förskoleplats till vissa grupper av barn, även om deras vårdnadshavare inte har anmält önskemål om förskola. Det gäller vid något av följande:

• om barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år
• om barnets vårdnadshavare är födda utomlands, men nu är bosatta i Sverige och vistas här sedan högst fem år.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning förlängs

För elever i grundskolans årskurs 7-9 som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller två vårdnadshavare får huvudmannen, inom ramen för en försöksverksamhet, anordna delar av undervisningen på umgängesspråket (tvåspråkig undervisning). Bestämmelserna om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan skulle ha upphört den 30 juni 2023, men regeringen har nu beslutat att bestämmelserna ska gälla till och med den 30 juni 2027.

Stärkt elevhälsa och nytt namn på skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Ändringarna innebär bland annat att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och det förtydligas i skollagen att elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det behövs. Det införs också krav på att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Vidare byter grundsärskolan och gymnasiesärskolan namn till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts i skollagen av intellektuell funktionsnedsättning och benämningen träningsskola tas bort.

Elevens val tas bort i den anpassade grundskolan. För elever som läser ämnen utökas undervisningstiden i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i mellan- och högstadiet. För elever som läser ämnesområden utökas undervisningstiden i samtliga ämnesområden i högstadiet. Den fördelningsbara undervisningstiden för elever som läser ämnesområden utökas i mellan- och högstadiet. Ändringarna gäller från den 2 juli 2023.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som ska ge elever på yrkesprogram ökade möjligheter att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De kurser som krävs för sådan grundläggande behörighet ska ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. Elever ska alltså inte behöva läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.

Elever ska dock ha möjlighet att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet. En elev som väljer bort kurser enligt de nya bestämmelserna ska inte anses följa ett reducerat program.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Övrigt

Nya blanketter för disciplinära åtgärder

På grund av lagändringar har tidigare blanketter för dokumentation av och beslut om disciplinära åtgärder ersatts med nya. Förändringarna rör främst beslut om tillfällig omplacering inom skolenheten, tillfällig omplacering till annan skolenhet samt beslut om avstängning.

Du hittar de nya blanketterna här: https://intranat.helsingborg.se/sff/stod-i-arbetet/blanketter-och-mallar/skola/.