Aktuellt inom skoljuridik augusti 2024

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – augusti 2024

Rättspraxis

Diskrimineringsersättning till elev med autism som inte fått sitt stödbehov tillgodosett

Högsta domstolen T 3151-23

Eleven gick under en period från höstterminen 2014 till mitten av vårterminen 2018 på en kommunal grundskola. I februari 2018 fick eleven diagnosen autism vilket kom till skolans kännedom i mitten på mars 2018, varpå eleven slutade på skolan följande månad. Under vårterminen 2017 ökade skolfrånvaron på ett sätt som kunde befaras utgöra en risk för att eleven framöver inte skulle uppnå kunskapskraven. Under 2018 genomförde Skolinspektionen en utredning där man fann att skolan inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd och garantera rätten till utbildning. Elevens talan avser nu bland annat att kommunen som huvudman har gjort sig skyldig till diskriminering genom bristande tillgänglighet.

Högsta domstolen (HD) finner att en utredning om elevens behov av särskilt stöd färdigställdes i oktober 2017 där ett sådant behov konstaterades. Trots det underlät skolan att göra en analys av stödåtgärder och upprätta ett åtgärdsprogram. Följden blev att eleven under ett halvår inte fick det stöd som krävdes för skolgången skulle fungera tillfredställande. HD finner sammantaget att eleven har rätt till diskrimineringsersättning med ett belopp om 20 000 kronor, och beaktar att eleven under ett halvår gått miste om stora delar av sin grundskoleutbildning.

Namn och telefonnummer till förskolebarns vårdnadshavare omfattas av sekretess

Kammarrätten i Jönköping mål nr 1198-24

En man begärde att få ta del av namn och telefonnummer till samtliga vårdnadshavare i sin dotters förskolegrupp. Kommunen bedömde att eftersom uppgifterna avsåg ett flertal vårdnadshavare gick det inte att utesluta att en enskild kunde komma att lida men om dessa lämnades ut. Mannen överklagade beslutet till kammarrätten och förde fram att uppgifterna endast begärdes ut i syfte att kunna bjuda in barnen till dotterns kalas.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess i förskola för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Kammarrätten konstaterar att vårdnadshavarnas namn och telefonnummer räknas som uppgifter om enskildas personliga förhållanden och att det enligt bestämmelsen råder en presumtion om sekretess. Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten likt kommunen att uppgifterna inte får lämnas ut.

Vägledande beslut

Elev som flyttats upp en årskurs får inte gå om för att hamna med jämnåriga klasskamrater

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:973

En elev ansökte om att få gå om årskurs 3. Två år tidigare hade hon flyttats upp från förskoleklass direkt till årskurs 2 efter rekommendation från skolledningen. Beslutet att flytta upp henne hade grundats på ett WISC-V test som visade att hon skulle ha nytta av svårare uppgifter än de i årskurs 1. Vårdnadshavarna hade då gått med på att hon skulle flyttas upp en årskurs på prov. Enligt vårdnadshavarna hade detta dock gått ut över hennes mående och sociala situation. Hon umgicks fortfarande med sina tidigare klasskamrater i årskursen under henne och vårdnadshavarna ansåg att den ökade kunskapsmässiga utmaningen för henne inte övervägde hennes minskande välbefinnande. Hon skulle må bättre av att gå med jämnåriga klasskamrater. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att hon skulle missgynnas kunskapsmässigt av att gå om en årskurs. Vårdnadshavarna överklagade kommunens beslut till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Rektor får besluta att en elev i grundskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven.

I förarbetena till bestämmelsen framgår att dessa förutsättningar endast bör kunna anses vara uppfyllda om eleven har betydande svårigheter att nå kunskapskraven och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om han eller hon gick om en årskurs. Lagstiftaren framhäver att det bör handla om elever som redan ges särskilt stöd och åtgärdsprogram och detta inte är tillräckligt.

ÖKN konstaterar att eleven i fråga inte har betydande svårigheter att uppnå kriterierna för bedömning av kunskaper som minst ska uppnås. Det framgår inte heller att det på grund av hennes kunskapsutveckling eller personliga förhållanden är lämpligast för henne. Det finns därför inte grund för att besluta om att hon ska gå om en årskurs. ÖKN avslår överklagandet.

Lärare som dömts för flera allvarliga brott får lärarlegitimationen återkallad

Lärarnas ansvarsnämnd dnr 2024:651

En man som var legitimerad lärare dömdes av hovrätten för olaga hot och två fall av misshandel av normalgraden. Det framgick att läraren även tidigare gjort sig skyldig till narkotikabrott, tillgreppsbrott och våldsbrott.

Skolinspektionen anmälde mannen till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) och yrkade att nämnden skulle återkalla mannens lärarlegitimation. Som grund anförde Skolinspektionen att brotten som han hade begått i eller utanför yrkesutövningen var så pass allvarliga att hans lämplighet att arbeta som lärare kunde ifrågasättas. Läraren själv ansåg att brotten han dömts för varit av normalgraden och inte grova. Han menade vidare att han inte hade begått något brott under studierna eller under tiden som han arbetade som lärare och att det därför inte borde påverka hans kompetens eller lämplighet.

LAN konstaterar att läraren gjort sig skyldig till olika brott vid flera tillfällen, vilket visar att det inte varit en engångshändelse. Brottet han nu begått har skett med tillgreppsmedel i form av knivar. Detta genom att han efter en dispyt hämtat knivarna i sin bostad för att sedan gå tillbaka till målsägandena. Enligt LAN har han därmed visat bristande förmåga att kontrollera sig själv efter en konfliktsituation. Gärningarna har inte varit riktade mot någon elev eller skett i skolmiljö men ska utifrån omständigheterna betraktas som försvårande. LAN beslutar därför att återkalla mannens lärarlegitimation eftersom brotten utgör sådana allvarliga brott att hans lämplighet att arbeta som lärare kan ifrågasättas.

Utåtagerande barn som identifierar sig med yngre barn får uppskjuten skolplikt

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:1352

Vårdnadshavarna till ett barn ansökte om att barnet skulle få uppskjuten skolplikt. Barnet var född sent på året och identifierade sig med yngre barn och låg inte utvecklingsmässigt i fas med sina jämnåriga på förskolan. Barnet hade ett behov av flera anpassningar för att verksamheten på förskolan skulle fungera. Bland annat hade hon ett behov av en pedagog som skulle kunna möta upp barnet när hon blev utåtagerande och våldsam. Barnet hade placerats i en grupp med yngre och färre barn för att det skapade ett lugn för henne. BVC, rektorn på förskolan och barnets psykoterapeut konstaterade att det bästa för barnet vore att skjuta upp hennes skolgång. Utbildningsförvaltningen avslog begäran om uppskjuten skolplikt. De konstaterade att barnet hade svårigheter men att det inte var styrkt av handlingarna att barnet identifierade sig mer med yngre barn. De menade också att barnets behov av särskilt stöd kunde tillgodoses i förskoleklassen.

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) konstaterar att det av utredningen i målet framgår att barnet har svårigheter med fysiskt utagerande och att kontrollera sina känslor. Hon har ett stort behov av uppmärksamhet som är svårt att tillgodose i en vanlig skolsituation. Möjligheten till en gynnsam skolstart bedöms vara betydligt bättre om skolstarten skjuts upp. ÖKN konstaterar att barnet orienterar sig mot yngre barn och att det föreligger särskilda skäl för barnet att börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen när hon fyller sju år. Överklagandet ska därför bifallas.

Regeländringar

Aktuella regeländringar på skolområdet

Tydligare regler om tilläggsbelopp

Regeringen har beslutat om ändringar i skolförordningen och gymnasieförordningen som syftar till att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt, rättvist och rättssäkert. Bland annat förtydligas vad som avses med extraordinära stödåtgärder. Med extraordinära stödåtgärder avses stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stöd som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och som innebär att betydande resurser måste avsättas för ett barns eller en elevs räkning. Vid bedömningen av om stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas omfattningar och varaktighet särskilt beaktas.

Extraordinära stödåtgärder kan enligt de förtydligade bestämmelserna riktas till bland andra barn och elever med funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter eller långvarig skolfrånvaro och kan exempelvis avse assistenthjälp, anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö. Med en helt anpassad lärmiljö avses en miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens.

Det införs också bestämmelser om att en enskild huvudman som ansöker om tilläggsbelopp ska lämna de uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordningsändringarna innebär även att Skolverket får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas vid en ansökan om tilläggsbelopp samt om bestämmandet av tilläggsbelopp. Ändringarna gäller från och med den 1 juli 2024.

Stärkt tillgång till ändamålsenliga läromedel

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel. Följande definitioner förs in i skollagen:

• Lärobok definieras som tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter
• Läromedel definieras som helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.
• Lärverktyg definieras som läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.

I samband med lagändringarna har regeringen även beslutat om nya formuleringar i läroplanernas inledande delar om läroböcker, läromedel och lärverktyg. Det görs också tillägg om rektorns ansvar för att alla lärare får tillgång till de lärarhandledningar som behövs. I läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan samt anpassade gymnasieskolan görs även tillägg om rektorns ansvar för att alla elever erbjuds strukturerad undervisning under lärares ledning samt om rektorns ansvar för att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek. Ändringarna gäller från och med den 1 juli 2024.

Garantin för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola

Sedan tidigare finns bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen samt lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Garantin för tidiga stödinsatser utvidgas nu till att även omfatta anpassade grundskolan. Det innebär att det blir obligatoriskt att använda Skolverkets bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik både i årskurs 1 och 3 i anpassade grundskolan. Detsamma gäller för de elever i specialskolan som läser dessa ämnen enligt anpassade grundskolans kursplaner. Ändringarna gäller från och med den 1 juli 2024.

Elever ges möjlighet att läsa på en högre nivå och gå fram snabbare i studietakt

Det har gjorts ändringar i skollagen respektive skolförordningen som syftar till att möjliggöra för elever i grundskolan att läsa på en högre nivå, och att ge elever i gymnasieskolan möjlighet att gå fram i snabbare studietakt.

Ändringarna innebär bland annat att en rektor för en grundskola får besluta att en elev ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Beslut om att en elev ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner ska anmälas till Skolinspektionen. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör dock beslutet att gälla.

För gymnasieskolan införs en ändring i skollagen som innebär att huvudmannen får besluta att en enskild elevs utbildning på ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. En elev som genomför utbildningen på kortare tid har fortfarande rätt till den garanterade undervisningstiden. Ändringarna gäller från och med den 2 juli 2024.

Elevens val tas bort och undervisningstid fördelas till andra ämnen

Elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Det utrymme i timplanen som frigörs när elevens val tas bort omfördelas till framför allt samhälls- och naturorienterande ämnen, men även till vissa praktisk-estetiska ämnen. I grundskolan utökas undervisningstiden bland annat med 95 timmar i SO-ämnena, 50 timmar i NO-ämnena och med 10 timmar i ämnet musik.

Regeringen har även beslutat att elever ska kunna erbjudas undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för skolans val, och att undervisningstiden i språkval inte ska få minskas vid skolans val. Fram till att elevens val nu tas bort har huvudmannen haft möjlighet att erbjuda undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för elevens val. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Ny föreskrift om hantering och genomförande av digitala nationella prov

Skolverket har beslutat om föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov. Föreskrifterna reglerar hanteringen och genomförandet av nationella prov i digitalt format som helt eller delvis tillhandahålls genom Skolverkets digitala provtjänst.

Föreskrifterna träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas på ett digitalt nationellt prov som genomförs från och med höstterminen 2024 i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan.