Aktuellt inom skoljuridik – december 2024
Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – december 2024
Rättspraxis
Skollagen hindrar inte att kommuner lämnar andra bidrag än grundbelopp och tilläggsbelopp
Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1607-24
År 2023 fick en kommun ett budgetöverskott och beslutade att beloppet skulle fördelas ut till skolverksamheterna som en extra ersättning för varje folkbokfört barn och elev i förskola och grundskola. En kommunmedborgare överklagade beslutet och förde fram att kommunen hade fastställt ersättningen till huvudmän för fristående verksamheter utan att ta hänsyn till att det finns regler i skolförordningen om att kostnader för administration och mervärdesskatt ska schablonberäknas och läggas till vid utbetalning av grundbelopp. Kommunen hade i stället betalat ut samma belopp till både kommunala och fristående verksamheter.
Kammarrätten konstaterar att Högsta förvaltningsdomstolen tidigare har slagit fast att skollagens bestämmelser inte hindrar att kommuner betalar ut andra former av bidrag än grund- och tilläggsbelopp. Förvaltningsrätten har argumenterat för att ersättningen måste vara ett grundbelopp eftersom den inte är ett tilläggsbelopp, och därigenom slagit fast att skolförordningens bestämmelser ska beaktas. Kammarrätten anser inte att bidraget är ett grundbelopp i skollagens mening. Det finns därför ingen skyldighet för kommunen att påföra de ersättningar som regleras i skolförordningen. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer kommunens beslut.
Vägledande beslut
Barn med flera funktionsnedsättningar och motorisk omognad får uppskjuten skolplikt
Skolväsendets överklagandenämnd, dnr 2024:1562
Vårdnadshavarna ansökte om uppskjuten skolplikt för sitt barn. Barnet var född för tidigt, sent på året och hade flera funktionsnedsättningar, bland annat en oralmotorisk utvecklingsförsening och en fonologisk språkstörning. Barnet hade också grov- och finmotoriska svårigheter samt svårigheter i det sociala samspelet. Både han själv och barn i hans egen ålder upplevde honom som yngre än fem år. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att han visat på utveckling och att hans stödbehov kunde tillgodoses i förskoleklassen.
Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) konstaterar att barnet är fött sent på året, har flera funktionsnedsättningar och är motoriskt omogen. ÖKN finner att det finns särskilda skäl att bevilja honom uppskjuten skolplikt och bifaller överklagandet.
Grundskollärare som har agerat fysiskt mot elever tilldelas en varning
Lärarnas ansvarsnämnd, dnr 2024:650
Skolinspektionen fick in en anmälan om att en lärare ansågs olämplig att bedriva undervisning. Enligt anmälan hade läraren vänt upp och ner på en elevs bänk och bett eleven plocka upp sakerna. Detta efter att eleven inte hade lyssnat på flera tillsägelser. Vid ett annat tillfälle hade läraren brottat ner en elev. Eleven hade agerat ordningsstörande genom att bland annat störa i matsalen samt sparka och slå mot läraren efter att ha blivit utburen. Huvudmannen ansåg att läraren hade använt mer begränsande och handgripliga åtgärder än vad som var nödvändigt för situationen. Händelsen resulterade i en arbetsrättslig varning och det upprättades en handlingsplan. Vid ett annat tillfälle hade läraren hållit fast en elev i klassrummet efter att eleven lämnat lektionen. Syftet var att eleven skulle sätta sig på sin plats och delta på lektionen. Eleven hade ett konstaterat stödbehov och stöd av en elevassistent. Huvudmannen bedömde händelsen som allvarlig och stängde av läraren från hans tjänst.
Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) konstaterar att läraren har agerat fysiskt mot elever vid i vart fall de två sistnämnda händelserna. Agerandet har inte varit nödvändigt eller proportionerligt för situationerna. Läraren anses sakna förståelse för det problematiska i hans agerande och utredningen talar för att läraren saknar förmåga att se situationerna från elevernas perspektiv. De tre händelserna är allvarliga och utgör ett upprepat åsidosättande av läraruppdraget trots olika insatser från arbetsgivarens sida. LAN gör därför bedömningen att läraren uppenbart har visat sig vara mindre lämplig att bedriva undervisning. Han ska därför tilldelas en varning.
Flera allvarliga brister i beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram
Skolväsendets överklagandenämnd, dnr 2024:1583
Kommunen fattade beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram för en pojke i förskoleklass. Vårdnadshavaren överklagade beslutet och förde fram att de anpassningar som pojken fått hade varit positiva, men inte tillräckliga.
Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) inleder med att påpeka att ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska föregås av en pedagogisk utredning på samma sätt som när skolan beslutar om att ett åtgärdsprogram ska upprättas. Det huvudsakliga syftet med utredningen är att säkerställa vilket behov av särskilt stöd eleven har och det är av yttersta vikt att den då görs ordentligt.
I utredningen framgår vilka svårigheter eleven har, att han behöver få möjlighet att arbeta i en mindre grupp vid behov och få genomgångar repeterade individuellt eller i mindre grupp. ÖKN konstaterar att den pedagogiska kartläggningen är ytlig och inte har genomförts på tillräckligt detaljerad nivå avseende elevens specifika behov och svårigheter. Det framgår inte heller i vilken omfattning han är i behov av stöd i undervisningen. Det överklagade beslutet har därför fattats på bristfälligt underlag och ÖKN återförvisar det till kommunen för ny handläggning.
Beslut om avstängning av elev bör meddelas skriftligen
Justitieombudsmannen, dnr 9625-2023
En elev anmälde sin gymnasieskola till Justitieombudsmannen (JO). I anmälan uppgav hon att hon hade blivit avstängd från skolan i en månad utan ett skriftligt beslut, att hade rektorn sagt att hon skulle lämna skolan och att de skulle återkomma när hon fick komma tillbaka. Skolan uppgav att den hade stängt av eleven efter en incident. Hon har fått möjlighet att yttra sig om beslutet vid sammanlagt två olika möten. Beslutet om avstängning under utredning har enligt skolan dokumenterats skriftligt men eleven har inte fått ett skriftligt beslut.
JO konstaterar att det av förarbetena till förvaltningslagen framgår att även om det finns en valfrihet i fråga om formen för underrättelse av beslut borde det typiskt sett vara lämpligt att lämna en skriftlig underrättelse även i de fall en enskild inte begärt det. Ett beslut om avstängning är en ingripande åtgärd och beslutet kan överklagas. Ett beslut av sådan karaktär bör enligt JO i de flesta fall fattas skriftligen och det är oftast lämpligt att den enskilde får en skriftlig beslutsunderrättelse. Att en enskild får rätt information om hur ett överklagande går till är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt eftersom bestämmelsen syftar till att säkerställa att en part får nödvändig information för att kunna ta till vara sin rätt.
Barn med stort stödbehov och förståelse som en fyraåring tas emot i anpassad grundskola
Skolväsendets överklagandenämnd, dnr 2024:1791
Vårdnadshavarna till en elev ansökte om mottagande i anpassad grundskola. Vid tidpunkten för ansökan gick eleven i årskurs 6 och var i behov av mycket stöd under dagarna. Eleven hade en förståelse som en fyraårig och uppnådde inte betygskriterierna i något ämne. Kommunen avslog ansökan och menade att elevens svårigheter att klara betygskriterierna berodde på en bristande svenskspråkig nivå, bristfällig skolbakgrund och en begränsad omfattning av undervisning.
Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) konstaterar att eleven inte når upp till betygskriterierna trots stödinstanser. Frågan är om detta beror på en intellektuell funktionsnedsättning.
I den psykologiska utredningen bedömdes eleven inte ha en intellektuell funktionsnedsättning, men i den neuropsykiatriska utredningen uppfylldes alla kriterier för diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Efter en helhetsbedömning anser ÖKN att utredningen i ärendet ger stöd för att det är främst på grund av den intellektuella funktionsnedsättningen som eleven inte når upp till grundskolans betygskriterier. Eleven ska därför tas emot i anpassad grundskola.
Svar på fråga
Måste vi lämna ut elevers prov och provsvar?
Fråga
Vårdnadshavarna till en elev har vänder sig till skolan och ber om att få ta del av barnets prov i kemi från höstterminen 2024. Måste skolan lämna ut proven till vårdnadshavarna?
Svar
Utgångspunkten är att handlingar som är upprättade på skolan är allmänna handlingar. Alla allmänna handlingar är dock inte offentliga. När det gäller prov finns det en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som slår fast att sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.
Den här bestämmelsen får till följd att prov som i någon mån är standardiserade, exempelvis för att ämnet är smalt och möjligheterna till variation är begränsade, och därför är tänka att återanvändas omfattas av sekretess. Sekretessen gäller både för själva uppgifterna och för svar som kan avslöja innehållet i dessa. Skolan behöver därför aldrig lämna ut standardiserade prov som är tänkta att återanvändas.