Aktuellt inom skoljuridik februari 2023

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för februari 2023.

Praxis på skolområdet

Kölista till barnomsorg var inte en allmän handling

Kammarrätten i Stockholm 2022-12-23, mål nr 6492-22

Ett bolag begärde ut kölista till barnomsorgen men nekades. Bolaget överklagade till kammarrätten, som konstaterar att listan varken inkommit till myndigheten eller expedierats. Av handlingarna i målet framkommer att kölistan uppdateras löpande och är kopplad till specifika underliggande ärenden avseende placering av barn i omsorg. Kammarrätten anser därför att handlingarna utgör sådant internt arbetsmaterial som avses i 2 kap. 12 § TF. Överklagan avslås därför.

Elevs brev till sitt framtida jag är en allmän handling eftersom det har lämnats in till skolan och inte är avsett att bearbetas eller redigeras

Kammarrätten i Stockholm 2022-12-06, mål nr 5854-22

En skola samlade in brev som eleverna i årskurs 1 på gymnasiet skrivit till sig själva och behöll dessa tills eleverna gick ut årskurs 3. Kammarrätten konstaterar att breven får anses vara allmänna handlingar under tiden från att eleverna lämnade in dem till skolan tills de fick tillbaka dem igen eftersom de har lämnats in till och förvaras hos en myndighet.

Stockholms stad ska betala ersättning till mottagarkommuner motsvarande skolpeng i staden

Svea hovrätt T 5146-22

Vissa elever med hemvist i Stockholms stad går i skola/förskola/fritidshem i andra kommuner och har tidigare betalat ersättning för dessa elever motsvarande stadens skolpeng. Utbildningsnämnden beslutade ensidigt 12 december 2019 att ersättning istället skulle betalas motsvarande respektive kommuns skolpeng, som är lägre än stadens skolpeng. Kommunerna yrkade att staden skulle förpliktas betala enligt utställda fakturor, skolpeng enligt stadens nivå. Tingsrätten gjorde bedömningen att ersättning skulle utgå med den skolpeng som eleven skulle ha haft i hemkommunen och staden förpliktades betala enligt kommunernas yrkanden. Hovrätten delar tingsrättens bedömning.

Växelvis boende har rätt till elevresor från båda hemmen

Högsta förvaltningsdomstolen 6231-21

Föräldrarna ansökte om elevresor för sin 16-åriga dotter som bodde hos dem växelvis. Ansökan avsåg resor från den ena föräldern som bodde mer än 6 kilometer från skolan. Flickan var dock inte folkbokförd på den adressen utan på den adress där den andra föräldern var bosatt. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att i kommunens skolskjutsreglemente definieras ”bostad” som den fastighet där eleven är folkbokförd. Förvaltningsrätten upphävde senare beslutet bland annat med hänvisning till att ett barn med växelvis boende har två likvärdiga hem och att beslutet därmed inte var förenligt med reglerna om kommunernas skyldigheter. Kammarrätten gick dock på kommunens linje och upphävde förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen har nu avgjort frågan, och fastställer förvaltningsrättens avgörande. Enligt HFD ger lagtexten i 2 § elevreselagen inte stöd för att innebörden av begreppet ”bostad” ska begränsas till att bara avse bostaden på den fastighet där barnet är folkbokfört. Ett barn som bor växelvis ska anses ha två likvärdiga boenden, och skyldigheten enligt 2 § elevreselagen gäller i förhållande till båda dessa bostäder.

Vägledande beslut

10 000 kronor i skadestånd till förskoleelev som utsatts för fysisk kränkande behandling med bestraffande och förnedrande inslag

Barn- och elevombudet 2023-01-19, dnr SI 2022:6247

Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndsanspråk om 10 000 kronor för ett barn som utsatts för fysisk kränkande behandling av förskolepersonal. Agerandet har varit fysiskt med bestraffande och förnedrande samt ägt rum inför andra barn. Dessutom var barnet i en utsatt position gentemot förskolepersonalen. Huvudmannen har däremot inte brustit i sina anmälnings- och utredningsskyldigheter som uppkommer vid kännedom om kränkande behandling.

5000 kronor i skadestånd till skolelev som utsatts för ett oberättigat fysiskt ingripande efter att ha varit ordningsstörande

Barn- och elevombudet 2023-01-16, dnr SI 2022:4101

Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndsanspråk om 5000 kronor för en elev som utsatts för fysisk kränkande behandling av skolpersonal efter att ha varit ordningsstörande. BEO anser att det fysiska ingripandet för att upprätthålla trygghet och studiero har varit oberättigat och oproportionerligt. Det har inte varit fråga om en akut situation med risk för skada på person eller egendom och det har heller inte visats att en verbal tillrättavisning varit otillräcklig. Dessutom har ingripandet skett på ett hårt sätt och inför andra elever. Med anledning av kränkningen framställer BEO ett skadeståndsanspråk om 5000 kronor för elevens räkning.

Rätt att omplacera elev som påstås ha mordhotat andra elever och skolpersonal

Skolväsendets överklagandenämnd 2022-12-15, dnr 2022:1999

En kommun beslutade att omplacera en elev som under flera år påverkat andra elevers trygghet och studiero negativt. Eleven omplacerades till en annan skolenhet efter att skolan bedömt att hans beteende hade försämrat tryggheten och studieron för övriga elever. Vårdnadshavarna överklagade beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd som konstaterade att kommunen haft fog för beslutet och att de alternativa åtgärder som prövats hade varit otillräckliga.

Vårdnadshavares önskemål om skolplacering åsidosattes på grund av otydliga riktlinjer om komplettering av ansökningar

Skolväsendets överklagandenämnd 2022-12-15, dnr 2022:220

En kommun hade riktlinjer för skolplacering som innebar att vårdnadshavarnas val av skola kunde kompletteras med ytterligare skolor utifrån en bestämd rangordning. Detta fick till följd att en elev som inte aktivt sökt till en specifik skola fick förtur dit framför en elev som sökt dit. Skolväsendets överklagandenämnd konstaterar att rangordningen i riktlinjerna inte framstod med tillräcklig tydlighet för vårdnadshavarna och att de därför inte kunde anses ha accepterat kommunens komplettering av skolplaceringarna.

Beslut om placering i profilklass kan överklagas om profilklassen har behandlats som en skolenhet i skolvalet

Skolväsendets överklagandenämnd 2022-11-10, dnr 2022:686

I ett nytt vägledande beslut tar Skolväsendets överklagandenämnd ställning till om ett beslut att inte placera en elev i profilklass går att överklaga. Nämnden finner att beslutet är likställt med ett beslut om skolplacering och inte ska ses som en intern gruppindelning av skolans elever. Detta för att situationen ska vara densamma för elever som söker till profilklassen internt och externt. Sådana beslut är därför möjliga att överklaga.

Har du frågor?
Kontakta gärna förvaltningsjuristerna på skol- och fritidsförvaltningen.