Aktuellt inom skoljuridik februari 2024

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – februari 2024.

Praxis på skolområdet

Kritik efter att ha sekretessprövat och lämnat ut andra än begärda handlingar

Kammarrätten i Stockholm mål nr 5629-23

På en begäran om att få ta del av kopior av originaldokument för samtliga skolpliktsanmälningar för åren 2020–2023 utgick kommunen ifrån ett antal rapporter som den på eget initiativ sammanställt, och som bland annat innehöll övergripande statistik om skolpliktsanmälningar för de aktuella åren, uppgifter om olika elevers skolfrånvaro, skolsituation samt uppgifter om samarbete med vårdnadshavare. Efter sekretessprövning av dessa lämnades rapporterna ut i delvis maskerat skick och med information om att rapporterna innehöll samma uppgifter som originalhandlingarna. Kammarrätten konstaterar att kommunen har gjort en sekretessprövning av andra handlingar än de som begärts ut och att prövningen verkar ha skett utan att det först klargjorts om begäran rör allmänna handlingar. Därför kan kommunen inte anses ha gjort en tillräckligt noggrann prövning av begäran. Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet och visar målet åter för ny prövning.

Uppgifter om förskolebarns anhöriga lämnas ut – såvida inte skyddade personuppgifter

Kammarrätten i Jönköping mål nr 3716-23

Sökanden har efter begäran i maskerad form fått ta del av handlingar från barn- och utbildningsutskottet i kommunen avseende behov av förskoleplatser och förskolans omorganisation. Kammarrätten konstaterar att de aktuella handlingarna innehåller uppgifter som rör förskola och sådan pedagogisk verksamhet. Handlingarna omfattas enligt rättens bedömning av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Maskeringen i handlingarna avser till exempel namn till anhöriga på en viss förskola och uppgifter om vilken förskola eller annan pedagogisk verksamhet ett barn tidigare har gått på. Det rör sig om uppgifter om enskildas personliga förhållanden men kammarrätten finner ändå att det står klart att uppgifterna, såvida det inte rör sig om skyddade personuppgifter, kan lämnas ut utan att en enskild eller någon närstående till denne lider men. Eftersom det inte framgår om det förekommer skyddade personuppgifter i handlingarna ska det överklagade beslutet upphävas och målet visas åter till kommunen för prövning i den delen.

Kraftig knuff i skolkorridor var ringa misshandel

Göta hovrätt mål nr 4639-23

En elev som under två år hade varit utsatt för kränkande behandling fick sin skåpsdörr i huvudet när en annan elev gick förbi och knuffade till den. Eleven upplevde detta som ett led i upprepade kränkningar, blev arg, gick efter och puttade den andra eleven så hårt att hon flög bakåt, slog i en vägg och föll till golvet. Eleven åtalades för misshandel.

Tingsrätten konstaterade att knuffen hade orsakat lindrig och snabbt övergående smärta och skador, men eftersom den hade kunnat få betydligt allvarligare konsekvenser dömdes eleven för misshandel av normalgraden. Hovrätten ändrar rubriceringen till ringa misshandel. Domstolen inleder med att konstatera att eleven inte befann sig i en nödvärnssituation och anser inte att något talar för att den bakomliggande händelsen då eleven fick skåpet i huvudet var avsiktlig. Ändringen sker mot bakgrund av att hovrätten inte anser att det är bevisat att knuffen orsakat något annat än övergående smärta. Eleven döms därför för ringa misshandel.

Sekretess för ritningar över kamerabevakningen på en skola

Kammarrätten i Stockholm mål nr 353-24

En person begärde att få ta del av ritningar över placeringen av övervakningskameror på en skola. Begäran avslogs av skolan och personen överklagade beslutet till kammarrätten. Kammarrätten konstaterar att det i offentlighets- och sekretesslagen finns en bestämmelse som säger att sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser bland annat byggnader eller andra anläggningar. Bestämmelsen är utformad med ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att det råder en presumtion för offentlighet.

Kammarrätten konstaterar att det kan antas att syftet med bevakningsåtgärden motverkas om uppgifter om kamerornas exakta placering röjs och att det inte går att maskera de uppgifter i ritningarna som omfattas av sekretess på ett sådant sätt att handlingarna kan lämnas ut utan risk att sekretessuppgifter röjs. Ritningarna som visar kamerornas placering omfattas därför av sekretess i sin helhet.

Fritidsledare fälls för olaga hot mot elev som kastat snöboll

Hovrätten för Västra Sverige B 6131-23

En elev på ett fritidshem hade kastat en snöboll nära en fritidsledare som, på grund av fobi för snö och vatten, tog tag i eleven och lyfte honom för att sedan släppa ned eleven inomhus. Fritidsledaren uttalade då något i stil med att han skulle kunna strypa eleven. Kort därefter ska han även sagt till en kollega att han blivit så arg att han skulle kunna döda eleven.

Hovrätten konstaterar att det har varit en kaotisk situation med ett hastigt förlopp och att bevisningen i målet inte ger stöd för att fritidsledaren har gjort sig skyldig till ofredande mot eleven. Hovrätten instämmer dock i tingsrättens bedömning när det gäller åtalet för olaga hot. Domstolen anser att det är bevisat att fritidsledaren uttalade att han skulle strypa eleven. Fritidsledaren döms därför för olaga hot.

Vägledande beslut

Elev med lindrig intellektuell funktionsnedsättning tillhör inte målgruppen för anpassad grundskola

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2023:2037

Skolväsendets överklagandenämnd bedömer att en elev med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och trauman från uppväxten inte ska tas emot i anpassad grundskola. Nämnden konstaterar att det föreligger en komplex situation utifrån både diagnoser och sociala omständigheter. Vid en helhetsbedömning ger dock utredningen inte tillräckligt stöd för att elevens intellektuella funktionsnedsättning är den främsta orsaken till att han inte uppnår betygskriterierna. Två ledamöter är skiljaktiga och menar att elevens intellektuella funktionsnedsättning är den främsta orsaken till att han inte uppnår grundskolans betygskriterier.

Lärare som uppträtt hotfullt och kränkande mot elever blir av med legitimationen

Lärarnas ansvarsnämnd dnr 2023:1624

Enligt uppgifter från elever och personal hade en lärare vid flera tillfällen uppträtt hotfullt och kränkande. Merparten av klagomålen handlade om lärarens ojämna beteende och humör samt ironiska jargong som gjorde att eleverna kände obehag och otrygghet. Ett stort antal elever vittnade om att läraren favoriserade vissa elever. De elever som läraren upplevde som svagare utsatte han för kränkande behandling genom exempelvis förolämpningar, utskällningar och förlöjliganden inför hela klassen. Dessa elever fick också mindre hjälp i klassrummet. Vid ett annat tillfälle uttryckte läraren sig hotfullt mot en elev på sociala medier. Elever som berättade om situationen blev utsatta för repressalier och några elever förbjöd sina vårdnadshavare att kontakta rektorn av rädsla för lärarens reaktion. Mot denna bakgrund ansåg Skolinspektionen att läraren inte var lämplig att bedriva undervisning.
Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) konstaterar att det är visat att läraren agerat på det sätt som framkommer av Skolinspektionens utredning. Trots arbetsgivarens tillsägelser har läraren inte förändrat sitt beteende eller visat förståelse för de negativa följderna. LAN bedömer att läraren har visat sig grovt oskicklig i sin yrkesutövning och särskilt olämplig att bedriva undervisning. Lärarlegitimationen ska därför återkallas.

Skola vidtog inte tillräckliga åtgärder för elev som utsattes för trakasserier

DO 2024/1024

En elev med judisk bakgrund utsattes för två elever på sin skola. Skolan hade inte utrett händelserna tillräckligt eller vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. Trakasserierna har därefter återkommit och eskalerat och fler personer i klassen har deltagit i trakasserierna. Det saknas dokumentation av utredningen och ingen uppföljning har skett av de åtgärder som skolan har beslutat.
Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) har utredningen och åtgärderna inte heller tagit tillräcklig hänsyn till att trakasserierna har haft koppling till elevens etniska tillhörighet eller religion. Dessutom har en av händelserna inte anmälts av skolan till den ansvariga kommunen.
Sammantaget kräver DO att kommunen ska betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.