Aktuellt inom skoljuridik – februari 2025

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – februari 2025

Rättspraxis

Journalist får inte ut kontaktuppgifter till vårdnadshavare för intervjuer om incidenter i förskola

Kammarrätten i Göteborg, mål nr 6055-24

En journalist begärde att få ta del av namn och kontaktuppgifter till barns vårdnadshavare gällande flera tillsynsärenden. Syftet med begäran var att redaktionen önskade kontakta vårdnadshavare vars barn råkat ut för skada eller tillbud i förskolan. Barn- och utbildningsnämnden lämnade enbart ut två handlingar, i delvis maskerat skick, med hänvisning till sekretess.

Journalisten ställde sig frågande till att det endast fanns uppgifter till vårdnadshavare avseende två av sju tillsynsärenden i kommunens administrativa system och ingen av åtta händelser i deras interna skade- och tillbudsrapporter. Han ansåg vidare att om uppgifterna fanns tillgängliga hos kommunen, förvaltningen eller förskolorna borde nämnden vara skyldig att sammanställa dessa i en ny handling och sedan göra en sekretessprövning.

I offentlighets- och sekretesslagen regleras att sekretess gäller i förskola för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sammantaget bedömer kammarrätten att det inte är visat att vårdnadshavarna inte kommer att lida men om deras namn och kontaktuppgifter röjs. Kammarrätten avslår överklagandet.

Vägledande beslut

Lärare som tidigare dömts för sexuellt ofredande får tillbaka lärarlegitimation

Lärarnas ansvarsnämnd, dnr 2024:2091

Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) beslutade att återkalla en lärares legitimation eftersom han hade dömts för sexuellt ofredande. Gärningarna innebar sådan allvarlig brottslighet att hans lämplighet att verka som lärare kunde ifrågasättas. Fyra år senare önskade han att LAN meddelade honom en ny legitimation med motiveringen att de två domarna, som legat till grund för återkallelsen, nu var tolv respektive sju år gamla. Under åren hade han fått behandling för sin alkoholrelaterade sjukdom och inte heller dömts för några nya brott. Till sin ansökan bifogade han utlåtanden om sitt nuvarande hälsotillstånd från två olika läkare med tjänstgöring på skilda vårdinrättningar.

I förarbetena till bestämmelserna om legitimation i skollagen framgår att den som fått sin legitimation återkallad ska kunna få en ny legitimation om de förhållanden som föranlett återkallelsen ändrats eller om läraren på nytt visat sig lämplig att utöva sitt yrke. Det vore orimligt om en lärare eller förskollärare skulle straffas för all framtid, eftersom förhållandena kan ha förändrats så att läraren eller förskolläraren åter kan anses ha förutsättningar för att utöva sitt yrke på ett professionellt sätt.

LAN konstaterar att det har gått fyra år sedan läraren blev av med sin legitimation. De två intygen som han åberopat visar att de omständigheter som förelåg när han fick sin legitimation återkallad har förändrats. Enligt intygen finns det inte längre någon sjukdomsbild eller andra personliga förhållanden som hindrar honom från att utöva läraryrket på ett tillfredsställande sätt. Efter en helhetsbedömning anser därför LAN att han ska meddelas en ny legitimation.

Inte fel att neka elev med utåtagerande beteende skolbyte

Skolväsendets överklagandenämnd, dnr 2024:1532

En kommun avslog en elevs ansökan om att få byta skola. Eleven hade ett utåtagerande beteende och den anpassade grundskolan han för tillfället gick på hade beslutat att ge honom enskild undervisning i en del av skolbyggnaden som i övrigt stod tom. Han hade vid upprepade tillfällen utsatt elever och personal för kränkande behandling och skolan hade beslutat om skyddsombudsstopp vid ett tillfälle

Eleven önskade byta skola, vilket kommunen nekade då det inte fanns möjlighet för den önskade skolan att tillgodose elevens behov av avskildhet. Att anordna detta skulle innebära betydande organisatoriska svårigheter för kommunen.

Vårdnadshavarna överklagade beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) och menade att skolan låst sig i föreställningar om elevens beteende samt att han skulle få en nystart genom att byta skola.

Frågan som ÖKN har att ta ställning till är om kommunen har haft skäl att frångå vårdnadshavarnas önskemål och om en placering skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. ÖKN har tidigare poängterat att det avgörande är om det innebär svårigheter för kommunen och att det har begränsad betydelse hur det skulle påverka den enskilda skolan. Kommuner är enligt skollagen skyldiga att fördela resurserna mellan sina skolenheter och därför ställs det relativt höga krav för att kostnader eller andra svårigheter som uppstår vid en viss skolenhet ska anses innebära betydande organisatoriska svårigheter för kommunen.

ÖKN konstaterar att skolan har behövt vidta åtgärder i form av avskilda lokaler och extra personalinsatser och att detta är motiverat utifrån andra elevers trygghet och studiero. Kommunen har även uppgett att det inte skulle vara möjligt att genomföra vid den önskade skolenheten på grund av den välkända lokalbristen. ÖKN finner att kommunen har visat på att ett skolbyte för eleven skulle vara förenat med organisatoriska svårigheter och att dessa skulle vara betydande.

Utredningar och lagändringar

Ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna

Prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen

Uppgiftslämnande till de brottsbekämpande myndigheterna är nödvändigt för att bekämpa brottsligheten, men dagens sekretessreglering är enligt regeringen utformad på ett sätt som hindrar visst uppgiftslämnande. Regeringen föreslår därför en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

I den nya lagen införs en skyldighet för skolan att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. En rektor inom skolväsendet ska lämna en uppgift som finns i den verksamhet som rektorn ansvarar för, om den begärs av en brottsbekämpande myndighet och behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Uppgiften ska dock inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften och övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. En uppgift kan också lämnas utan föregående begäran av en rektor inom skolväsendet till Polismyndigheten, om rektorn bedömer att uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. En uppgift ska dock inte lämnas om övervägande skäl talar mot att uppgiften lämnas ut.

I den nya lagen införs även en skyldighet att på begäran lämna en fysisk persons kontaktuppgifter till en brottsbekämpande myndighet om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Med kontaktuppgift avses uppgift om bostadsadress, telefonnummer, e-postadress, arbetsplats, ombud eller företrädare, användarnamn, ip-adress och annan jämförbar uppgift. Uppgiftsskyldigheten omfattar bland annat skolan.

Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft den 1 april 2025.

Utredning om stärkt trygghet och studiero i skolan

SOU 2025:8 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan

Regeringen beslutade hösten 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan. Syftet var att åstadkomma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Utredaren skulle också lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister.

Utredningen föreslår att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero i skolmiljön ska tydliggöras i skollagen. Skollagen ska också tydliggöra att det är läraren som både bestämmer över och leder undervisningen. Skollagens bestämmelse om vårdnadshavares möjligheter till inflytande har i vissa fall övertolkats och detta behöver nyanseras så att det ska framgå att vårdnadshavare i begränsad omfattning ska ges möjlighet till inflytande. Utredningen föreslår även att:

• Alla skolor ska använda skolregler och en konsekvensplan för trygghet och studiero.
• Regelverket när det gäller lärares befogenheter att hantera ordningsstörningar förtydligas och dokumentationskraven beträffande kvarsittning och utvisning ur klassrummet lättas upp.
• Rektor får möjlighet att besluta om tillfällig omplacering under längre tid än vad som idag är tillåtet.
• Undervisning på en akutskola ska få överlämnas på entreprenad till annan huvudman.
• Rektor ska få besluta om att stänga av en elev fler gånger och under längre tid än vad som idag är möjligt.
• En ny disciplinär åtgärd som gör det möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten införs. En sådan elev ska i stället få fjärr- och distansundervisning.
• Frånvaro från skolan ska synliggöras och kartläggas genom nationellt frånvaroregister.

Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utredning föreslår att grundläggande svenska som andraspråk införs i skolan

SOU 2025:9 På språklig grund

Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen överlämnat sitt betänkande till skolministern. Utredningen föreslår att grundläggande svenska som andraspråk ska införas. Utredningen föreslår bland annat att:

• En ny kursplan för grundläggande svenska som andraspråk ska införas. Utredaren har valt att kalla kursplanen så eftersom den ska komplettera den nuvarande kursplanen i svenska som andraspråk.
• Det ska förtydligas vilka målgrupperna är för svenska som andraspråk respektive för grundläggande svenska som andraspråk.
• Ett obligatoriskt kartläggningsmaterial ska användas inför beslut om vilket svenskämne (svenska eller svenska som andraspråk) en elev i grundskolan ska läsa.
• Elever som läser enligt kursplanen för grundläggande svenska som andraspråk ska inte få betyg.

Utredaren har även haft i uppdrag att analysera om och i så fall hur modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket. Utredningen lämnar inga förslag om modersmålsundervisningen, men presenterar följande slutsatser:

• Mer forskning behövs för att kunna svara på frågan om, och i så fall hur, modersmålsundervisning i sig påverkar elevers studieresultat, kunskapsutveckling i svenska språket och integration.
• Utredaren har inte kunnat hitta belägg för att modersmålsundervisning ger negativa effekter och lämnar därför inga författningsförslag som rör modersmålsundervisning.
• Elever som deltar i modersmålsundervisning presterar bättre i skolan än de som inte deltar, bland de som har rätt till det.

Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. I lagrådsremissen framhåller regeringen vikten av att den tidiga läs- och skrivinlärning samt utvecklandet av grundläggande färdigheter i matematik ges mer utrymme. Förslagen innebär följande:

• Grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan.
• Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.
• Den nya första årskursen innebär att lågstadiet utvidgas ett år i grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan och att den garanterade undervisningstiden utökas med 534 timmar per skolform.
• De regelverk som gäller för de olika skolformerna i övrigt ska även gälla för den nya årskursen 1, även om utbildningen för eleverna bör vara anpassad efter deras ålder.
• Det ska överlämnas sådana uppgifter om ett barn som behövs för att underlätta barnets övergång, inför eller i samband med att barnet övergår från förskolan eller från pedagogisk omsorg till grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan.
• Nödvändiga följdändringar görs såväl i skollagen som i flera andra lagar

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.