Aktuellt inom skoljuridik januari 2023
Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för januari 2023.
Praxis på skolområdet
Makabra teckningar av streckgubbar föreställande skolpersonal utgjorde olaga hot
Kammarrätten i Göteborg 2022-10-21, mål nr 6453-21
En grundskoleflicka ritade teckningar föreställande döda streckgubbar, skrev skolpersonals namn på dem och lade dem i personalens respektive postfack. Handlandet sågs som hotfullt av domstolarna och flickan döms för fem fall av olaga hot.
Förbud mot huvudduk på förskolor och grundskolor saknar lagstöd
Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr 4266-21, 4120-21
Högsta förvaltningsdomstolen har i två mål prövat om kommunala beslut att inte acceptera huvudduk och liknande plagg i kommunala förskolor och grundskolor strider mot lag eller annan författning. Ett antal kommunmedlemmar i respektive kommun gjorde bland annat gällande att de kommunala besluten stred mot religionsfriheten. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i sin dom att religionsfriheten, så som den kommer till uttryck i regeringsformen, endast skyddar rätten att utöva sin religion. Uttryck för religionstillhörighet, som bärandet av huvudduk och liknande klädesplagg, omfattas i stället av skyddet för yttrandefriheten. En grundläggande förutsättning för att begränsa yttrandefriheten är att det sker genom lag. Sådant lagstöd saknas i nationell rätt och därför ska kommunernas beslut upphävas.
Fristående skola får lokalbidrag baserat på faktiska lokalkostnader
Kammarrätten i Göteborg 2022-11-25, mål nr 2362-2363-22
Efter ett omfattande renoveringsbehov av skolornas lokaler hade en kommun haft höga lokalkostnader. Därför beslutade kommunen att basera lokalbidraget till fristående skolverksamhet på den enskilde huvudmannens faktiska lokalkostnader och inte kommunens genomsnittliga lokalkostnader. Kammarrätten prövar om det finns särskilda skäl för kommunen att frångå huvudregeln för vad som är skälig ersättning för lokalkostnader. Kammarrätten konstaterar att undantaget särskilda skäl finns till för de fall där ersättning utifrån en genomsnittlig kostnad kraftigt över- eller underkompenserar den enskilda huvudmannen. Så är fallet i det aktuella avgörandet. Kommunen har därför särskilda skäl för att utge ersättning utifrån föreningens faktiska kostnader, eftersom följderna annars inte blir rimliga. Kammarrätten fastställer kommunens beslut.
Rektor kritiseras för att inte ha beaktat objektivitetsprincipen vid möte och samtal med partiföreträdare
Justitieombudsmannen 2022-11-17, dnr 6158-2020
Företrädare för partiet Alternativ för Sverige delade ut flygblad vid en skola. Efter att rektorn avvisat dem från platsen ringde en företrädare till rektorn med frågor om skolans regler kring politiska partier i skolans lokaler. Företrädaren anser att rektorn har agerat i strid med objektivitetsprincipen, dels i samband med avvisandet av flygbladsutdelningen, dels efter vad som sagts i samtalet de haft. JO anser att rektorn ska kritiseras för sitt agerande i de båda händelserna.
Vägledande beslut
Flicka med bland annat låg språklig förmåga och uppmärksamhetssvårigheter tillhör inte specialskolans målgrupp
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-09-08, dnr 2022:923
Rh-nämnden avslog en elevs ansökan om mottagande i specialskolan. Eleven hade en låg språklig förmåga, uppmärksamhetssvårigheter, bristande impulskontroll och var något oflexibel. Hon hade även låg generell begåvning och diagnosen ADHD. Nämnden bedömde att det inte var säkerställt att språkstörningen var elevens primära svårighet. Vårdnadshavarna överklagade beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN). ÖKN bedömer att utredningen i ärendet visar att eleven har omfattande språkliga svårigheter och behov av anpassningar i skolmiljön. Däremot är det inte tydligt av utredningen att språkstörningen är elevens framträdande problem. ÖKN slår därför fast att eleven inte tillhör specialskolans målgrupp.
Rätt att omplacera elev som vid flera tillfällen fysiskt kränkt andra elever och skolpersonal
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-10-20, dnr 2022:1865
En elev hade vid flera tillfällen bland annat kränkt andra elever och personal fysiskt, och skolan hade vidtagit flera åtgärder för att komma till bukt med elevens beteende. När varken skriftlig eller muntlig varning, avstängning eller tillfällig omplacering hjälpte beslutade kommunen att eleven skulle omplaceras. Elevens vårdnadshavare överklagade omplaceringen och Skolväsendets överklagandenämnd prövar om kommunen har skäl för sitt beslut. ÖKN konstaterar att det är klarlagt att tryggheten och studieron för de utsatta eleverna har försämrats på grund av elevens beteende. Händelserna har även varit av sådan art att den har påverkat tryggheten och studieron negativt för övriga elever på skolan. Att händelserna ligger långt bak i tiden är inte avgörande för bedömningen. ÖKN slår även fast att kommunen har prövat tillräckligt med andra alternativ innan den fattade beslutet om omplacering. ÖKN avslår därför överklagandet och bedömer att kommunen har haft skäl för sitt beslut att omplacera eleven.
Rätt av kommunen att tillämpa principen om relativ närhet och därmed frångå vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-11-10, dnr 2022:789
Enligt kommunens riktlinjer för skolplacering när det är fler sökande än antalet platser ska urvalet göras i första hand utifrån principen om syskonförtur, i andra hand utifrån principen om relativ närhet. I detta fall har pojken placerats utifrån principen om relativ närhet, som innebär att vid ett urval ska den elev vars skolväg skulle bli mest försämrad av en placering vid en alternativ skola ges företräde.
Kommunen har tillämpat en metod för beräkning av relativ närhet som, utöver en beräkning av avstånd mellan elevens folkbokföringsadress och önskad skola, även innefattar en beräkning mot en alternativ skola. ÖKN konstaterar att kommunens beräkning är godtagbar och att principen om relativ närhet inte har tillämpats felaktigt i ärendet. Skollagens bestämmelser om skolplacering ger inget utrymme för att ta hänsyn till särskilda skäl, såsom personliga förhållanden eller var elevens klasskamrater har placerats. Inte heller har kommunen med det som urvalsgrund i sina riktlinjer. Kommunens beslut att placera en pojke vid en annan skola än den som vårdnadshavarna önskat var därför inte felaktigt utan helt i linje med urvalsprincipen relativ närhet.
Klädkod på skola strider mot skolans uppdrag att gestalta och förmedla individens frihet och integritet
Skolinspektionen 2022-11-28, dnr SI 2022:1467
För att förbereda eleverna inför arbetslivet införde en skola ordningsregler som bland annat innebar att korta kjolar och shorts inte var tillåtna i skolan. Skolinspektionen konstaterar att sådana ordningsregler strider mot skolans uppdrag att gestalta och förmedla individens frihet och integritet.
Skolinspektionen konstaterar även att klädkoden inte är förenlig med skollagens bestämmelser om ordningsregler. Syftet med dessa bestämmelser är att upprätthålla trygghet och studiero för eleverna, och därför kan en begränsning av klädsel endast göras i undantagsfall när det är motiverat utifrån ett sådant hänseende. Detta skulle till exempel kunna vara av säkerhets- eller ordningsskäl. Sådana skäl måste däremot vägas mot det ingrepp i elevernas frihet som det innebär att begränsa deras klädval. Det behöver vara tydligt för eleverna vad som förväntas av dem och vilken effekt ordningsreglerna har på tryggheten och studieron. Skolinspektionen bedömer därför att skolans ordningsregler om vilka kläder som är acceptabla inte har stöd i skollagens bestämmelser.
Beslutade lagändringar på skolområdet
Krav på godkännande av verksamheten och tydligare kvalitetskrav för pedagogisk omsorg
1 januari införs nya regler om godkännande av enskild huvudman som ska bedriva pedagogisk omsorg. Tidigare har det enbart funnits bestämmelser om rätt till bidrag för sådan verksamhet, nu införs krav på att huvudmannen måste få ett godkännande från kommunen. För att huvudmannen ska få ett godkännande måste till exempel samtliga personer över 15 år som är folkbokförda på adressen där verksamheten ska bedrivas visa upp ett utdrag ur belastningsregistret. De nya lagändringarna förtydligar även att omsorgen ska stimulera barns utveckling och lärande och att barnen ska förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet. Det ställs också tydligare krav på huvudmän att tillgodose barns eventuella behov av särskilt stöd.
Tillfälligt sänkt avgift för prövning tas bort
En huvudman får ta ut en avgift vid prövning för betyg för elever som gått ut gymnasieskolan. Avgiften får uppgå till högst 500 kronor. För elever som har ett examensbevis eller studiebevis från 2020 eller 2021 har avgiften varit tillfälligt sänkt till 150 kronor. Den 1 januari 2023 tas den tillfälligt sänkta avgiften bort vilket innebär att kostnaden för prövning återigen får vara höst 500 kronor.
Möjlighet att överklaga beslut om att en elev ska gå om en årskurs i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola
Tidigare har det funnits bestämmelser i skolförordningen om rektors möjlighet att besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs. Dessa upphävs och i stället införs en sådan bestämmelse i skollagen. Den nya bestämmelsen gäller från 1 januari 2023.
De nya reglerna innebär att rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Det blir även möjligt att överklaga ett beslut om att elev ska gå om en årskurs till Skolväsendets överklagandenämnd.
Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram
Den 1 januari införs nya regler som ökar möjligheten för grundläggande behörighet till högskolestudier för elever som går yrkesprogram på gymnasiet. Lagändringarna ska tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.
I korthet innebär förändringen att de kurser som krävs för grundläggande behörighet ska ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram och att eleverna ska kunna uppnå sådan behörighet utan att behöva läsa utökat program eller extra kurser.
Höjd avgift för att starta fristående skola
Från och med den 1 januari höjs avgiften för att starta fristående skola för att fullt ut täcka kostnaderna. Avgifterna syftar till att göra Skolinspektionens handläggning av ansökningarna kostnadsneutral för staten. Handläggningen har visat sig vara mer resurskrävande och därmed dyrare än vad som initialt beräknats.
Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning
Den 2 januari 2023 träder nya regler i kraft som ökar kraven på fristående förskolor, skolor och fritidshem som har konfessionell inriktning.
Huvudregeln är att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undantag får göras enbart för konfessionella inslag. Om huvudmannen för en fristående skola, förskola eller fritidshem har fått godkännande att bedriva utbildningen med konfessionell inriktning, får andra aktiviteter i utbildningen, men inte i undervisningen, ha en sådan inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt och ett konfessionellt inslag ska avgränsas från andra aktiviteter i utbildningen. Vårdnadshavare måste informeras skriftligt om att konfessionella inslag förekommer. I fristående förskolor gäller dessutom att konfessionella inslag enbart får förekomma i begränsad omfattning.
Lagändringarna innebär även att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning. Det införs ett demokrativillkor som innebär att en sökande inte anses vara lämplig som huvudman om det finns risk för att barn eller elever i verksamheten kommer utsättas för våld, hot eller tvång, diskriminering eller kränkande behandling, eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska statsskicket.
Har du frågor?
Kontakta gärna förvaltningsjuristerna på skol- och fritidsförvaltningen.