Aktuellt inom skoljuridik januari 2024

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för januari 2024.

Praxis på skolområdet

En förutsättning för att ett vite ska kunna dömas ut är att vitesföreläggandet fått laga kraft

Högsta förvaltningsdomstolen 2024-01-10, mål nr 4429-22 och 4430-22

Grundskolenämnden i en kommun beslutade att vid s.k. löpande vite förelägga två föräldrar att se till att deras två söner fullgjorde sin skolplikt från och med höstterminens start. För varje skoldag som föreläggandena inte följdes bestämdes visst vitesbelopp för respektive förälder och elev. I vitesföreläggandena angavs att de gällde omedelbart även om de överklagades. En förutsättning för att ett vite ska få dömas ut är att vitesföreläggandet har fått laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande i plenum fastställt att detta gäller även när föreläggandet som sådant gäller omedelbart.

Musiklärare döms för ofredande av nioårig elev som spelade ukulele

Hovrätten för Nedre Norrland 2023-12-19, mål nr B 370-23

En musiklärare åtalades misstänkt för ofredande efter att ha ingripit fysiskt mot en nioårig pojke. Enligt läraren störde pojken lektionen när han började spela på en ukulele som hängde på väggen. Läraren ställde då pojken i mitten av klassrummet där läraren bland annat drog hans luva över huvudet och tryckte ned det mot marken. Pojken upplevde händelsen som obehaglig, dels för att han inte kunde ta sig därifrån, dels för att klassen skrattade åt honom. Han framförde även att han fick smärtor i nacken efter lärarens hårda grepp som pågick i flera minuter.

Hovrätten tar ställning till om lärarens åtgärder kan anses ha ingått i lärarens rätt att skapa ordning i ett klassrum. Enligt skollagen får en lärare vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende. En sådan åtgärd måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Det kan till och med finnas en skyldighet att ingripa fysiskt enligt tillsynsansvaret. Fysiska ingripanden mot elever är däremot inte tillåtna som bestraffning eller disciplinering.

Enligt hovrätten utgör en ”ljudlig” musiklektion i en skolklass med nioåringar i sig inte någon sådan ordningsstörande situation som avses i skollagen. Det som har framkommit i utredningen berättigar inte heller till ett fysiskt ingripande av något slag, trots att läraren upplevt störningar under lektionen. Eftersom det har funnits andra sätt att hantera situationen på bedömer hovrätten att lärarens agerande faller utanför tillsynsansvaret. Hovrätten dömer därför läraren för ofredande.

Långvarig skolfrånvaro och isolering grund för LVU-vård

Högsta förvaltningsdomstolen 2024-01-18, mål nr 1621-23

En 15-årig pojke hade under de senaste två åren isolerat sig i hemmet och haft en omfattande skolfrånvaro. Under det senaste halvåret innan han omhändertogs för LVU-vård hade han isolerat sig på sitt rum och lämnade det endast när ingen annan i familjen var hemma.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) konstaterar att den aktuella situationen visserligen ligger långt ifrån de exempel som ges på socialt nedbrytande beteende i förarbetena, t.ex. att vistas i missbruksmiljöer. Däremot anser HFD det inte vara förenligt med lagens syfte att helt utesluta andra skadliga och självdestruktiva beteenden än sådana som liknar exemplen i förarbetena. Att tillbringa i princip all sin tid i hemmet och missköta sin skolgång kan, enligt HFD, normalt sett inte anses vara ett sådant socialt nedbrytande beteende som utgör grund för att besluta om vård enligt LVU. I det aktuella fallet har dock pojken under lång tid isolerat sig i hemmet, även i förhållande till sin familj, och som en konsekvens av detta också missat stora delar av sin skolgång, trots att han omfattats av skolplikt. Detta närmast totala avskärmande från familjen och samhället i övrigt anser HFD rymmas i begreppet socialt nedbrytande beteende. Beslutet att pojken skulle vårdas enligt LVU har därför varit riktigt.

Vägledande beslut

Fel att skicka hem elev utan skriftligt beslut om avstängning

Skolinspektionen 2023-11-30, dnr SI 2023:8602

Skolinspektionen genomförde tillsyn av en grundskola efter uppgifter om att en avstängning inte hade gått rätt till. En lågstadieelev, som upprepade gånger utsatt en annan elev för kränkande behandling, skickades hem resten av dagen utan att ett skriftligt beslut om avstängning hade upprättats. Det var en lärare som tog beslutet att skicka hem eleven efter samråd med biträdande rektor. Skolan betraktade inte händelsen som en avstängning utan snarare som en tillfällig åtgärd för att markera att våld inte var tillåtet

Elever i grundskolan har skolplikt och rätt till utbildning, vilket betyder att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen.

Rektor får i vissa situationer besluta att stänga av en elev helt eller delvis. Det är inte tillåtet för rektor att uppdra åt någon annan att fatta ett beslut om avstängning. En sådan åtgärd ska dessutom dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden.

Skolinspektionen understryker vikten av att elever i grundskolan har skolplikt och rätt till utbildning. Enligt Skolinspektionen är en hemskickning resten av dagen att likställa med en avstängning. Tillsynen visar att ett skriftligt beslut om avstängning inte har upprättats och att beslutet fattats av en lärare i stället för rektorn. Skolinspektionen bedömer därför att grundskolan inte uppfyller författningarnas krav gällande beslut om avstängning och förelägger skolan att åtgärda bristen.

Lärare som gjort sexuella anspelningar blir av med lärarlegitimation

Lärarnas ansvarsnämnd 2023-10-04, dnr 2023:318

Skolinspektionen anmälde en högstadielärare till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) och yrkade att han i första hand skulle bli av med sin legitimation, i andra hand ges en varning.

Redan för tio år sedan hade läraren fått en skriftlig varning från sin dåvarande arbetsgivare. Detta efter att ha ringt upp en elev efter skoltid för att säga att denne ”var så in i helvete lat och bara ljuger”. På samma skola hade han, när en elev under en lektion i sex- och samlevnad frågade var G-punkten satt, svarat att han kunde visa det på eleven. Till en annan elev hade han sagt att denne ”måste ha vunnit pris i runk-VM”. Utöver detta hade han bland mycket annat hört av sig till eleverna på sociala medier, kallat dem för ”hjärtat” och ”gumman” och frågat om de ville ses efter skoltid.

När läraren åter anmäldes konstaterades att han kontinuerligt hade använt sig av sexuella kommentarer till eleverna under lektionstid och i korridorerna. Utöver detta hade han skrivit till elever på messenger och bland annat sagt att de skulle höra av sig om de skulle strippa. Eleverna blev vana vid lärarens skämt och de skrattade ibland för att inte skapa dålig stämning. Läraren uppgav själv att han aldrig haft några onda avsikter eller tankar i sin kontakt med eleverna. Det mesta i utredningarna var enligt honom skvaller.

LAN konstaterar att det av skollagens förarbeten framgår att en lärare som kränker, trakasserar eller på annat sätt agerar olämpligt mot elever ska kunna bli av med legitimationen. Om en lärare vid upprepade tillfällen fortsätter med det olämpliga beteendet trots att detta påtalats ska läraren anses vara särskilt olämplig. Av utredningen framgår att läraren vid upprepade tillfällen har uttryckt sig sexuellt kränkande och olämpligt mot elever. Han har även fått en skriftlig varning från sin arbetsgivare och ändå fortsatt med beteendet. LAN bedömer därför att mannen är särskilt olämplig att bedriva undervisning.

Regeländringar på skolområdet – januari 2024

Stärkt rätt till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk

Den 1 januari 2024 trädde ändringar i skollagen i kraft som innebär att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på förkunskaper i språket. Ändringarna tillämpas på utbildning som börjar efter 30 juni 2025. Det tidigare kravet på att en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska ha goda kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk för att erbjudas modersmålsundervisning i språket tas därmed bort.

Ändringar om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet

Skolverket har beslutat om vissa ändringar i de föreskrifter som reglerar vilka uppgifter som huvudmän för utbildning och annan verksamhet som är föremål för uppföljning och utvärdering av Skolverket är skyldiga att lämna rörande verksamheten. Ändringarna trädde i kraft redan den 1 september 2023, men ska när det gäller vissa bestämmelser för komvux tillämpas första gången på uppgiftsinsamling som sker från och med 1 januari 2024.

Begreppet gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola skrivs in i skollagen

Tidigare har det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i anpassad gymnasieskola inte haft korrekt benämning i lagtexten. Därför införs en rättelse i 19 kap. 27 § skollagen som innebär att dokumentet nu benämns ”gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola”.

Statsbidrag för införande av ämnesbetyg

I syfte att ge skolor och verksamheter möjligheter att förbereda för införandet av ämnesbetyg och ge stöd för det kommer det finnas möjlighet för huvudmän att söka statsbidrag. Det regleras i en ny statsbidragsförordning, som träder i kraft den 16 januari 2024.