Aktuellt inom skoljuridik maj 2023

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för maj 2023.

Praxis på skolområdet

Namnet på skolan kan hänföras till elevs personliga förhållanden och får därför inte lämnas ut

Kammarrätten i Göteborg 2023-03-31, mål nr 698-23

En man begärde att få ta del av handlingar som innehöll uppgifter om tilläggsbelopp för en enskild elev. Kommunen avslog begäran eftersom utlämnande av namn, personnummer och adress kunde vara till skada för eleven. Uppgifter om berörda skolor och ansökande kommun var också sekretessbelagda av samma orsak.

Mannen överklagade beslutet och menade att han i vart fall hade rätt att få ta del av namnet på den aktuella skolan. Han ansåg att den enskilda eleven inte kunde identifieras enbart via namnet då skolor oftast har många elever. Kommunen anförde att deras verksamheter var så små att sådan information lätt kunde urskilja enstaka individer. Kammarrätten bedömer att uppgifterna som innehåller namnet på skolan och beslut om tilläggsbelopp är hänförliga till sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats. Det kan därför vara till skada för eleven eller någon närstående om den efterfrågade uppgiften lämnas ut. Kammarrätten avslår överklagandet.

Vägledande beslut

Lärarnas ansvarsnämnd delar ut varning åt lärare som uttalat hot mot elev

Lärarnas ansvarsnämnd 2023-02-21, dnr 2022:2144

En lärare som hotade en elev dömdes för olaga hot i tingsrätten. Skolinspektionen ansåg därför att Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) skulle meddela en varning till henne. Enligt Skolinspektionen hade läraren gjort sig skyldig till ett sådant brott som gjorde att hennes lämplighet att arbeta som lärare kunde ifrågasättas.

I tingsrättsdomen framgick det att läraren hade uttalat något i linje med att hon skulle kunna vrida nacken av eleven. Hon uttalade hotet i skolmiljö mot en elev som bara var nio år gammal. Tingsrätten ansåg att en förmildrande omständighet var att läraren begick gärningen direkt efter att hon hade fått reda på att eleven hade sparkat en annan elev på ett ställe där denne var nyopererad.

LAN konstaterar att nämnden inte är bunden av tingsrättens bedömning men att utgångspunkten måste vara att en lagakraftvunnen dom har en betydande bevisverkan. Det har inte framkommit något som visar att domen är felaktig och därför ska den ligga till grund för bedömningen. Vidare konstaterar LAN att läraren begick brottet mot en elev och i samband med yrkesutövningen. LAN bedömer därför att läraren ska meddelas en varning eftersom hennes lämplighet att arbeta som lärare kan ifrågasättas.

Kommun måste komplettera utredning om uppskjuten skolplikt

Skolväsendets överklagandenämnd, 2023-03-02, Dnr 2022:2036

En kommun avslog en ansökan om uppskjuten skolplikt för en flicka som inte gick i förskolan. Kommunen menade att de inlämnade handlingarna inte kunde styrka att det fanns särskilda behov för att bevilja uppskjuten skolplikt. Skolväsendets överklagandenämnd anser att kommunen brustit i sin utredningsskyldighet. Detta eftersom kommunen inte hade frågat vårdnadshavarna om annat underlag från till exempel sjukvården fanns som kunde vara till stöd för ansökan. Nämnden upphäver beslutet och visar det åter för ny prövning.

Fel att permanent omplacera misshandlande elev utan att först utreda möjligheten till mindre ingripande åtgärder

Skolväsendets överklagandenämnd 2023-03-02, dnr 2023:57

En elev misshandlade en annan elev genom att hålla fast honom i ett nackgrepp och slå honom i huvudet med ett pingisrack. Den misshandlade eleven fick uppsöka akutsjukvård. Vårdnadshavarna framförde att de inte under några omständigheter kunde låta honom gå kvar i skolan så länge den elev som misshandlat honom fortfarande gick där.

Efter att misshandeln ägde rum stängdes eleven som misshandlat honom av från undervisningen, och drygt två veckor senare fattades ett beslut om permanent omplacering. Enligt kommunen hade skolan övervägt mindre ingripande åtgärder som bedömts vara otillräckliga. Dessa var en egen resursperson under skoldagen, att byta klass, traumabehandling och att aktivera samverkan med bland annat socialtjänsten.

Enligt skollagen får kommunen frångå elevers vårdnadshavares önskemål om skolplacering om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt, och andra mindre ingripande åtgärder ska först prövas och bedömas vara otillräckliga.

Eleven var avstängd från undervisningen i två veckor innan beslut om omplacering fattades. Eftersom misshandeln skedde strax innan jullovet var han bara avstängd under sammanlagt fem skoldagar. ÖKN konstaterar att kommunen inte kan ha hunnit utvärdera om avstängningen hade någon effekt på elevens beteende. Det kan därför inte anses vara visat att andra alternativ har prövats i tillräcklig utsträckning innan eleven omplacerades permanent.

Övrigt

Högsta förvaltningsdomstolen prövar fråga om LVU-vård för elev med problematisk skolfrånvaro

Högsta förvaltningsdomstolen, 2023-05-05 mål nr 1621-23

Efter att vårdnadshavaren både på egen hand och med insatser från skola och socialtjänst försökt få iväg sin 15-åring till skolan utan framgång beslutades det om omedelbart omhändertagande av pojken. Situationen hade präglats av verbala men inte fysiska konflikter där det konstaterades att vårdnadshavaren inte klarat att gränssätta eller kommunicera med sonen på ett lösningsorienterat och respektfullt sätt. Förvaltningsrätten och kammarrätten biföll kommunens ansökan om LVU-vård med boende i familjehem. Efter överklagande från 15-åringen har Högsta förvaltningsdomstolen nu meddelat prövningstillstånd för frågan om självvald isolering i hemmet och skolfrånvaro kan utgöra sådant socialt nedbrytande beteende som avses i lagen om vård av unga.

DO begär 100 000 kr i diskrimineringsersättning för elev som utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet

DO 2023/2891

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har genom beslut begärt diskrimineringsersättning från en kommun som inte har vidtagit skäliga tillgänglighetsåtgärder för att en elev med funktionsnedsättning ska kunna ta del av idrottsundervisningen på ett jämförbart sätt som elever utan hennes funktionsnedsättning.

Den aktuella eleven har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och har under flera år haft svårt främst för skolans simundervisning, vilket också har varit känt av skolan. DO menar att skolan inte skyndsamt har utrett elevens behov av särskilt stöd som lagen kräver. Därmed har skolan inte heller lyckats identifiera behovet av lämpliga åtgärder för eleven så att hon skulle kunna tillgodogöra sig simundervisningen. Skolan har genomfört vissa anpassningar för att ge eleven stöd i undervisningen men dessa har inte varit tillräckliga.

DO:s bedömning är därför att skolan inte har vidtagit de åtgärder som kan anses vara skäliga för att eleven ska komma i en jämförbar situation med elever utan hennes funktionsnedsättning. Som följd av skolans underlåtenhet har eleven inte fått ett godkänt betyg i idrott och hälsa under årskurs 6. Eleven har därmed utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Nya skolpliktsrutiner på intranätet

Tidigare rutin Att fullgöra skolplikten har ersatts med två nya rutiner – Problematisk frånvaro och Elever som vistas utomlands eller är frånvarande utan att göra sig kända med tillhörande blanketter för respektive rutin. Vi vill särskilt uppmärksamma bilaga 1 i den sistnämnda rutinen som har tagits fram i syfte att underlätta för skolenheterna kring hanteringen av de elever som är frånvarande utan att göra sig kända.

Frånvaro i grundskolan/grundsärskolan och skolplikt | (helsingborg.se)