Aktuellt inom skoljuridik maj 2024
Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – maj 2024
Praxis på skolområdet
E-post mellan tjänstemän i ett klagomålsärende utgör inte allmän handling
Kammarrätten i Sundsvall mål nr 563-24
En person begärde hos för- och grundskolenämnden att för en viss period få ta del av samtliga e-postmeddelanden mellan ett antal namngivna tjänstemän inom kommunen. Kammarrätten noterar att handlingarna rör ett klagomålsärende som är avslutat men att e-postmeddelandena huvudsakligen berör den allmänna handläggningen och inte tycks tillföra ärendet några sakuppgifter. De är i stället att hänföra till sådana minnesanteckningar som har kommit till endast för ärendets beredning. Sådana anteckningar kan anses upprättade och allmänna om de tas om hand för arkivering, vilket dock inte har skett. Meddelandena är därmed inte allmänna handlingar. Överklagandet avslås.
Fritidsledare döms till fängelse för smygfilmning av 110 småflickor
Stockholms tingsrätt mål nr B 9569-22
Under åren 2018-2022 då mannen arbetade som fritidsledare och ibland vikarierade som gymnastiklärare i en skola i Stockholm ägnade han sig även åt att vid ett stort antal tillfällen smygfilma flickor i åldrarna 5-10 år när de bytte om. Åtalad för barnpornografibrott, sexuellt ofredande och kränkande fotografering mot sammanlagt 110 flickor erkände mannen, och döms nu i huvudsak i enlighet med åtalet till 3,5 års fängelse. Han frias dock från flera fall av kränkande fotografering då denna inte ägt rum på platser som omfattas av straffbestämmelsen.
Skolanställd nekas att få ta del av kränkningsanmälningar
Kammarrätten i Göteborg mål nr 7251-23
En skolanställd begärde att ta del av bland annat e-postmeddelanden som föranledde att en biträdande rektor begränsade den anställdes förtroendetid, och alla handlingar som rörde att en elev slutade på skolan och senare kom tillbaka. Han begärde även att få ta del av kränkningsanmälningar som rörde en annan elev. Grundskolenämnden beslutade att mannen inte fick ta del av handlingarna.
Den anställde överklagade till kammarrätten som konstaterar att e-postmeddelandena antingen inte hänför sig till ett ärende eller gör det men inte tillför ärendet några sakuppgifter, utan i stället utgör minnesanteckning som har tillkommit endast för beredningen av ärendet. När det gäller kränkningsanmälningarna finner kammarrätten att det finns skäl att anta att enskild som uppgifterna avser eller någon närstående kommer att lida men om uppgifterna röjs och att de därför omfattas av sekretess. Överklagandet avslås.
Vägledande beslut
Förskollärare får en varning efter att ha utsatt barn för kränkande behandling
Lärarnas ansvarsnämnd dnr 2023:1602
En förskollärare har vid ett flertal tillfällen utsatt barn på en förskola för kränkande behandling, både verbalt och fysiskt. Förskolläraren har bland annat kallat flera barn för ”attentionwhore”, ”råttebarn” och ”lusen”. Hon har dragit ner ett barn från ett bord och sagt ”hoppas att du slog dig”. En del av händelserna har förskolläraren själv medgett och en del har bevittnats av kollegor. Förskolläraren menade att hennes arbetssituation inte var hållbar och att hon inte fick det stöd som hon behövde. Efter den första händelsen upprättade rektorn på förskolan en handlingsplan och hade samtal med förskolläraren om hennes bemötande och förhållningssätt gentemot barnen, trots det fortsatte beteendet.
Enligt Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) är det visat att förskolläraren har utsatt barnen på förskolan för kränkande behandling vid flera tillfällen. Hon har överträtt skollagens förbud mot att utsätta barn för kränkande behandling och hennes agerande strider mot förskolans läroplan. Att förskolläraren arbetade på en avdelning för yngre barn samt att rektorn har vidtagit åtgärder för att stoppa hennes agerande gör händelserna särskilt allvarliga. Hon ska därför meddelas en varning.
Ingen uppskjuten skolplikt för kortväxt elev som väntar på operation
Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:96
En kommun beslutade att neka en pojke uppskjuten skolplikt med motiveringen att det inte var visat att han hade behov av det. Pojkens vårdnadshavare överklagade beslutet och anförde att de var rädda för mobbning eftersom pojken var kortväxt. Han hade berättat om tidigare utsatthet av starkare jämnåriga och kände rädsla vid kontakt med större barn. Vårdnadshavarna uttryckte vidare att pojken väntade på operation och att de därför hellre önskade att återhämtningen skedde på förskolan än i skolan.
Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) understryker att uppskjutande av skolplikten ska användas restriktivt då det enligt förarbetena bara ska vara aktuellt för enstaka barn. I utredningen framgår bland annat att pojken är social och en mycket populär lekkamrat både med barn i sin egen ålder och yngre barn. Han bidrar med positiv stämning, deltar aktivt i alla aktiviteter, använder ett bra språk och är väldigt självständig i vardagen. Mot bakgrund av detta bedömer ÖKN att det inte är visat att det finns särskilda skäl att bevilja pojken uppskjuten skolplikt.
Allvarlig kritik från JO för bristfälligt och försenat beslut om att maskera uppgifter i kränkningsärende
Justitieombudsmannen dnr 4790-2023
En vårdnadshavare begärde att få ta del av bland annat en kränkningsanmälan mot hans son. Drygt två veckor efter att han kontaktat skolan fick han ut anmälan, delvis maskerad. Skolan uppgav inte varför anmälan maskerats eller varför man inte lämnat ut övriga handlingar. Skolan fattade inte heller något överklagbart beslut. Under veckorna som följde hade mannen kontakt med såväl lärare som rektor via kommunens skolplattform, där han påminde om sin begäran. Först efter tio dagar fick vårdnadshavaren svar. Rektorn erbjöd bland annat ett möte för att diskutera frågan, men vårdnadshavaren fick inte ut de begärda handlingarna. Först drygt fyra månader efter att han först begärt ut handlingarna fick han ett formellt beslut.
Vårdnadshavaren anmälde skolans hantering till Justitieombudsmannen (JO) som konstaterar att det inte är godtagbart att det tog två veckor för kommunen att lämna ut kränkningsanmälan. Det är heller inte acceptabelt att han inte informerades om möjligheten att begära prövning av beslutet att maskera handlingen. Mannen har sedan vid flera tillfällen påmint om sin begäran och det tog slutligen fyra månader innan något formellt beslut fattades. Även detta är enligt JO helt oacceptabelt.
JO poängterar även att om kommunen valt att hänvisa vårdnadshavare till att kontakta skolan via en skolplattform så måste kommunen att bevaka denna i sådan omfattning att det inte begränsar rätten att skyndsamt få ta del av allmänna handlingar. JO påpekar dock att kommunen inte kan neka personer att kontakta kommunen genom andra kontaktvägar än de som kommunen föredrar. Sammantaget konstaterar JO att kommunen förtjänar allvarlig kritik för hanteringen av mannens begäran att ta del av allmän handling.
Flicka med expressiv språkstörning får uppskjuten skolplikt
Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:174
En kommun avslog en ansökan om uppskjuten skolplikt. Som grund för beslutet anförde kommunen att de skäl och underlag som lagts fram i ansökan inte var tillräckliga för att flickan skulle ha särskilda skäl för att börja skolan ett år senare. Flickans vårdnadshavare överklagade beslutet och förde fram att det var motiverat att skjuta upp skolplikten eftersom hon har en expressiv språkstörning, identifierar sig med yngre barn på förskolan och är född sent på året. Enligt förskolan ligger hon långt efter de jämnåriga barnen i både språk och mognad och behöver stöd i det sociala samspelet. Vårdnadshavaren ansåg vidare att utöver tryggheten som finns på förskolan finns där också en större personaltäthet än i skolan, vilket skulle vara bättre för hennes utveckling. Kommunen menade däremot att det inte fanns belägg för att påstå att skolan skulle vara mindre stödjande än förskolan för barn med nedsatt kommunikation.
Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) konstaterar att flickan är i behov av regelbunden språklig stimulans i vardagen och riktad språkträning, vilket framgår av ett logopedutlåtande. Dessa omständigheter får även stöd av förskolans uttalande kring hennes språkutveckling, mognad samt förmåga att kommunicera och samspela med andra barn. Enligt ÖKN framgår det också av underlagen att flickan har en funktionsnedsättning i form av expressiv språkstörning och identifierar sig med barn födda ett år senare, såsom vårdnadshavaren redogjort för. ÖKN bedömer att det sammantaget finns särskilda skäl för att flickan ska få uppskjuten skolplikt.
Elev med generell språkstörning, ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning tas emot i anpassad grundskola
Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:142
Vårdnadshavarna till en elev med diagnoserna generell språkstörning, ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning ansökte om att eleven skulle tas emot i anpassad grundskola. Kommunen nekade plats med motiveringen att det inte gick att fastställa att eleven saknade förutsättningar att uppfylla grundskolans kunskapskriterier då han ännu inte undervisats i alla ämnen. Eleven hade haft en dåligt fungerande skolgång med skolfrånvaro men det fanns även andra faktorer än diagnosen intellektuell funktionsnedsättning som låg till grund för dessa svårigheter.
Elevens vårdnadshavare överklagade beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) och anförde att han haft problem med både kunskapsutveckling och det sociala. Även om skoluppgifterna hade anpassats till elevens nivå läste han endast fyra av sexton ämnen och hade eventuellt bara godkänt betyg i ett av dem.
ÖKN konstaterar att underlaget visar att eleven har omfattande stödåtgärder och beslut om anpassad studiegång. Trots detta bedöms eleven inte uppnå målen i något av de fyra ämnen eleven läser. Aktuella testresultat pekar på att han ligger längre efter jämnåriga i sin utveckling jämfört med tidigare. Eleven behöver vuxenstöd för att starta och slutföra skoluppgifter samt i det sociala samspelet. Den sociala biten fungerar som bäst när han samspelar med en annan elev som är på samma nivå. Eleven presterar också bäst när uppgifterna är anpassade till hans nivå och han inte behöver känna press av att övriga elever arbetar med andra uppgifter.
Efter en helhetsbedömning kommer ÖKN fram till att utredningen ger tillräckligt stöd för att det är på grund av elevens intellektuella funktionsnedsättning som han inte bedöms ha möjlighet att nå upp till grundskolans betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper. Eleven ska därför tas emot i den anpassade grundskolan.