Aktuellt inom skoljuridik – maj 2025

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – april 2025

Vägledande beslut

Kritik efter bristfällig handläggning av begäran om utlämnande av allmän handling

Justitieombudsmannen dnr 1754-2025

En vårdnadshavare anmälde en biträdande rektor till Justitieombudsmannen (JO) för bristande hantering av en begäran om att få ta del av allmänna handlingar. I december 2024 begärde vårdnadshavaren att få ta del av kränkningsanmälningar från sitt barns skola. Skolan lämnade då ut sex anmälningar. I januari 2025 återkom vårdnadshavaren och påpekade att en anmälan saknades. Biträdande rektor svarade att hon skulle undersöka saken, men återkom aldrig med besked.

JO påpekar att regler om allmänna handlingars offentlighet finns i tryckfrihetsförordningen. En begäran om att ta del av en allmän handling ska behandlas skyndsamt och handlingen ska lämnas ut genast eller så snart det är möjligt. Om handlingen inte finns, ska den enskilde informeras om detta omgående.

JO konstaterar att vårdnadshavarens mejl måste uppfattas som en begäran om att ta del av en specifik handling. Eftersom det visade sig att någon sådan handling inte existerade, borde skolan omedelbart ha informerat vårdnadshavaren. Att detta inte skedde utgör en brist i handläggningen, och JO riktar kritik mot skolan för detta.

Otydligt e-postmeddelande om skolbyte var ett gynnande beslut och kunde därmed inte ändras

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:2130

En kommun avslog en elevs ansökan om skolbyte med hänvisning till att den önskade skolan var fullbelagd. Urvalet hade skett genom lottning, och eleven tilldelades inte en plats.

Vårdnadshavarna överklagade beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) och hänvisade till ett tidigare e-postmeddelande från kommunens grundskolechef. I meddelandet angavs ett preliminärt startdatum för skolbytet, under förutsättning att elevhälsan fortsatt rekommenderade ett skyndsamt byte. Det framgick även att grundskolechefen skulle fatta beslut när, eller om, ett nytt utlåtande inkom från den nuvarande skolan.

ÖKN bedömer att e-postmeddelandet, trots viss otydlighet, innebar ett beslut om skolplacering. Det uppfattades av vårdnadshavarna som ett bindande besked och hade rättsliga verkningar. Därmed rör det sig om ett gynnande förvaltningsbeslut.

Vidare konstaterar ÖKN att gynnande beslut i regel inte får ändras till nackdel för den enskilde. Kommunen hade därför inte rätt att ändra beslutet om skolplacering. ÖKN beslutar att det överklagade avslagsbeslutet ska upphävas och att eleven ska erbjudas en plats på den nya skolan i enlighet med det tidigare beslutet.

Elev har fortsatt rätt att gå i anpassad grundskola

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:2162

En elev som varit mottagen i anpassad grundskola sedan augusti 2021 bedömdes i oktober 2024 inte längre tillhöra målgruppen. Kommunen hänvisade till att det, utöver elevens diagnos med intellektuell funktionsnedsättning, kunde finnas sociala faktorer som förklarade svårigheterna. Beslutet överklagades av eleven genom socialnämnden.

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) prövade först om eleven har förutsättningar att nå grundskolans betygskriterier med det stöd han har rätt till enligt skollagen. Utredningen visade att eleven har omfattande behov av stöd i samtliga lärmiljöer och inte når kunskapsmålen i något ämne. ÖKN konstaterar att eleven, trots stödinsatser, inte har förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav.

Därefter prövade ÖKN om elevens svårigheter beror på den intellektuella funktionsnedsättningen. En ny psykologutredning visade att eleven befinner sig på en nivå som motsvarar medelsvår intellektuell funktionsnedsättning, både begåvningsmässigt och adaptivt.

Mot denna bakgrund bedömer ÖKN att det är den intellektuella funktionsnedsättningen som förklarar att eleven inte kan nå grundskolans kunskapskrav. Överklagandet bifalls och eleven ska fortsatt vara mottagen i anpassad grundskola.

Ingen skyldighet att kompensera bortfallna förskoletimmar utanför ordinarie dagar

Justitieombudsmannen dnr 4252-2024

Justitieombudsmannen (JO) har prövat om en kommun är skyldig att erbjuda ersättningstid i förskolan när planeringsdagar eller helgdagar infaller på barnets ordinarie vistelsedagar.

Anmälaren, som är föräldraledig, har ett äldre barn med rätt till 15 timmar förskola per vecka. Dessa timmar är förlagda från tisdag till torsdag. När en planeringsdag eller helgdag infallit på någon av dessa dagar har barnet inte erbjudits motsvarande tid andra dagar samma vecka. Anmälaren menade att kommunen borde erbjuda alternativa dagar för att uppfylla rätten till 15 timmar per vecka.

JO konstaterar att skollagen anger att barn till arbetslösa eller föräldralediga ska erbjudas minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan, men att det är upp till kommunen att besluta hur dessa timmar förläggs. Det finns ingen skyldighet att erbjuda förskola under helgdagar eller planeringsdagar.

Om kommunen valt att erbjuda 15 timmar fördelat på tre dagar i veckan, gäller inte skyldigheten att kompensera för bortfallna timmar när dessa dagar sammanfaller med helg- eller planeringsdagar. Kommunen har dock möjlighet att erbjuda en mer generös lösning.

Skola lyckades inte stoppa rasistiska trakasserier mot elev

Diskrimineringsombudsmannen dnr 2025/3336

En elev utsattes under perioden december 2022 till september 2024 upprepade gånger för rasistiska glåpord och misshandel med rasistiska motiv, både under och utanför lektionstid. Eleven anmälde händelserna till skolan och informerade även sina vårdnadshavare löpande.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) bedömer att det rör sig om trakasserier med koppling till etnisk tillhörighet. Skolan har genomfört vissa åtgärder, såsom samtal med elever och vårdnadshavare, men dessa har inte varit tillräckliga. Trakasserierna har fortsatt, och dokumentationen av skolans utredningar är bristfällig. Det är särskilt allvarligt eftersom händelserna innefattat våld och hot.

Skolan har inte heller identifierat att trakasserierna haft samband med etnisk tillhörighet, och har inte anmält samtliga händelser till kommunen. DO anser att skolan brustit i sitt ansvar och begär att kommunen betalar 80 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

Lagändringar

Nya regler för kamerabevakning

Från och med den 1 april 2025 gäller nya regler för kamerabevakning i offentlig verksamhet. Det tidigare kravet på att söka tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagits bort. I stället har verksamheter fått ett utökat ansvar att själva bedöma och dokumentera om kamerabevakningen är tillåten. I skolverksamhet innebär förändringarna i huvudsak:

• Eget ansvar för bedömning: All kamerabevakning behöver föregås av en dokumenterad intresseavvägning. Den ska visa att behovet av bevakning väger tyngre än den enskildes rätt till integritet.
• Förteckning över bevakning: All pågående kamerabevakning ska registreras i en förteckning som ska kunna lämnas till IMY vid begäran. Den ska innehålla uppgifter om plats, syfte, teknik och datum för senaste bedömning.
• Tillsyn och sanktionsavgifter: IMY är fortsatt tillsynsmyndighet. Brister i dokumentation eller förteckning kan leda till sanktionsavgifter.

Vad som är särskilt viktigt att tänka på vid bevakning i skolmiljö är att eftersom elever vistas i skolor till följd av skolplikten ställs höga krav på att integritetsaspekter beaktas. Elevers integritetsintresse väger särskilt tungt och kamerabevakning får endast användas om det finns ett tydligt behov samt om andra åtgärder inte är tillräckliga. Som utgångspunkt krävs mycket starka skäl för att få kamerabevaka under verksamhetstid.

Övrigt

Information kring ny lag kring uppgiftsskyldighet

Den 1 april 2025 trädde en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i kraft. På intranätet har vi samlat information om vad den nya lagen innebär och hur den ska tillämpas. Du hittar informationen här: https://intranat.helsingborg.se/sff/ny-lag-om-skyldighet-att-lamna-uppgifter-till-de-brottsbekampande-myndigheterna/.