Aktuellt inom skoljuridik mars 2023

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för mars 2023.

Praxis på skolområdet

Vårdnadshavare får inte ta del av kameraövervakningsfilmer där deras barn utsatts för kränkningar

Kammarrätten i Stockholm 2023-02-27, mål nr 7501-22

En elev i nionde klass blev utsatt för kränkande behandling och incidenten fångades på kameraövervakningsfilmer. Elevens vårdnadshavare begärde att få ta del av filmerna, men begäran avslogs av kommunen.

I offentlighets- och sekretesslagen finns särskilda sekretessbestämmelser för uppgifter som hämtas in genom kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen. Bestämmelsen är en så kallad stark sekretessbestämmelse med en presumtion för sekretess. Anledningen till att lagstiftaren har valt att införa en presumtion för sekretess är att uppgifter som hämtats in via kamerabevakning normalt sett är att betrakta som känsliga utifrån ett integritetsperspektiv.

Eftersom kameraövervakningsfilmerna är från en skolmiljö innehåller de flera uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Kammarrätten bedömer därför att filmerna innehåller sekretessbelagda uppgifter och att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att någon enskild lider men. Kammarrätten avslår vårdnadshavarnas överklagande.

Färd mellan hem och uppsamlingsplats för skolskjuts ingår i vårdnadshavares tillsynsansvar

Högsta förvaltningsdomstolen 2023-03-24, mål nr 1266-22

Ett syskonpar som var 6 respektive 8 år gamla beviljades skolskjuts med skolbuss som utgick från en uppsamlingsplats vid allmän väg. Uppsamlingsplatsen låg ca 1,8 km från hemmet och nåddes via en grusväg. Vårdnadshavarna ansökte hos kommunen om anpassad skolskjuts på grund av trafikförhållandena och framförde att barnen inte har den trafikmognad som krävs för att själva ta sig fram till uppsamlingsplatsen.

Prövningen i HFD rör vilken betydelse vårdnadshavares tillsynsansvar har i fråga om rätten till skolskjuts. HFD framhåller att bedömningen av om en elev har rätt till skolskjuts ska göras utifrån en individuell prövning i varje enskilt fall. Ett barns vårdnadshavare har enligt föräldrabalken ansvaret för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vid den individuella prövningen av rätten till skolskjuts på grund av trafikförhållanden bör, utöver de faktiska trafikförhållandena på vägsträckan, vårdnadshavarens tillsynsansvar vägas in. HFD finner med hänsyn till de aktuella barnens ålder att färden mellan hemmet och uppsamlingsplatsen måste anses falla inom ramen för vårdnadshavarnas tillsynsansvar. Trafikförhållandena mellan hemmet och uppsamlingsplatsen kan därför inte anses utgöra skäl för att bevilja anpassad skolskjuts. Överklagandet avslås.

Fel av kommun att neka en elev önskat skolbyte med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero

Skolväsendets överklagandenämnd 2023-01-19, dnr 2022:1801

En kommun beslutade att avslå en elevs ansökan om skolbyte. Tre år tidigare hade eleven varit placerad på samma skola men ofta hamnat i konflikter och känt sig utsatt av lärare och elever. Enligt uppgifter från flera källor var andra elever rädda för både honom och hans vårdnadshavare, som tidigare agerat hotfullt mot elever och personal. Enligt kommunen var det därför nödvändigt att frångå vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) konstaterar att den här typen av nekande ska användas restriktivt och att det är upp till kommunen att visa att det finns tillräckliga skäl för beslutet. Enligt ÖKN har kommunen inte kommit in med vare sig en detaljerad beskrivning eller en incidentrapport beträffande händelserna och de utredande samtalen visar inte att elevens beteende innebär en risk för övriga elevers trygghet och studiero. ÖKN menar vidare att vårdnadshavarnas tidigare agerande vid skolan inte var av sådan karaktär att det fortfarande kan antas ha en negativ påverkan på övriga elevers trygghet och studiero.

Mot denna bakgrund har kommunen inte haft skäl för att neka plats vid den önskade skolenheten.

Vägledande beslut

Inte tillåtet för internationell skola att ha en antagningspolicy som nekar mottagande av elever med stora stödbehov

Skolinspektionen 2023-01-31, dnr 2022:5314

En kommunal internationell skola hade en antagningspolicy där det framgick att skolan inte skulle ta emot elever med ”significant educational needs”. Med detta menade kommunen elever med stora stödbehov, exempelvis elever i behov av tätt stöd av lärare eller annan resurs i till exempel särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning.

Möjligheten att neka en elev placering i internationell skola regleras uttömmande i skollagen och i förordningen om internationella skolor. Skolinspektionen konstaterar att en elevs omfattande stödbehov kan vara skäl för att neka en elev plats vid en internationell skola, om elevens stödbehov medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. Prövningen måste dock göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det är inte tillåtet att generellt eller i förväg utgå från att en elev med ett omfattande stödbehov alltid skulle innebära sådana svårigheter för skolan. Skolans antagningspolicy uppfyller därmed inte författningarnas krav.

30 000 kronor i skadestånd till elev som utsatts för kränkande behandling av skolpersonal

Barn- och elevombudet 2023-02-17, dnr SI 2022:2034

Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndsanspråk om 30 000 kronor till en elev som upplevt sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av skolpersonal. BEO konstaterar att eleven har blivit utsatt för kränkande behandling vid två av de sju tillfällen som anmälaren hävdar. Vid det första tillfället bedömer BEO att skolpersonalen har ingripit fysiskt på ett sätt som varit obefogat då det funnits andra alternativ att hantera situationen på. Vid det andra tillfället konstaterar BEO att skolpersonalen har uttryckt sig olämpligt. Vid de övriga fem tillfällena har det inte gått att visa att kränkande behandling ägt rum.

Det framgår av utredningen att skolpersonalen inte anmält flera av händelserna till rektorn. Vad gäller utredningsskyldigheten har skolan inte heller utrett händelserna vidare efter att ha fått kännedom om att eleven upplevt kränkningar. BEO finner därför att huvudmannen har brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet vid dessa tillfällen.

Mot denna bakgrund bedömer BEO att det finns förutsättningar att framställa ett skadeståndsanspråk. Vid bedömningen av beloppets storlek beaktar BEO att handlingarna, vid det första tillfället, hade förnedrande inslag som medförde ett allvarligt missbruk av ett beroende- och förtroendeförhållande. Vid det andra tillfället beaktar BEO att händelsen har ägt rum inför andra, vilket har varit särskilt förnedrande.

Nämnd får reprimand efter att rektor skickat elevs hälsouppgifter till vårdnadshavare via e-post

Integritetsskyddsmyndigheten 2023-01-24, dnr IMY-2022-9895

Rektorn på en skola skickade e-post till en elevs vårdnadshavare. I e-postmeddelandet fanns en bilaga som innehöll känslig information om elevens hälsotillstånd. Vårdnadshavarna anmälde detta till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och förde fram att barnets personuppgifter behandlats i strid med GDPR.

IMY konstaterar att rektorn har skickat ett e-postmeddelande som innehåller personuppgifter. E-postmeddelandet har skickats via ett öppet nät, vilket innebär att det inte funnits ett tillräckligt starkt skydd mot att obehöriga skulle kunna ta del av uppgifterna. Internet är en stor exponeringsyta för uppgifter och risken att uppgifterna har nått obehöriga har därför ökat. Uppgifterna som skickats är känsliga personuppgifter och rör dessutom ett barn, vilket ställer högre krav på säkerhet vid behandlingen. Barn- och utbildningsnämnden har inte vidtagit åtgärder för att säkerställa att endast vårdnadshavarna kunde ta del av innehållet i meddelandet. Eftersom nämnden inte har vidtagit tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå vid behandlingen av uppgifterna har personuppgifterna behandlats i strid med GDPR.

Övrigt

Diskrimineringsombudsmannen stämmer kommun för bristande tillgänglighet

DO 2023/1862

Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämmer en kommun för bristande tillgänglighet i skolan. Eleven i fråga har en funktionsnedsättning som innebär att han har behov av särskilt stöd. Skolan har från det att eleven började i högstadiet känt till elevens svårigheter, men har trots det inte vidtagit de tillgänglighetsåtgärder som krävs och eleven gick ut grundskolan med underkända betyg i ett stort antal ämnen.

DO konstaterar att kommunen inte vidtagit skäliga tillgänglighetsåtgärder genom att skyndsamt utreda, identifiera och vidta de behovsanpassade stödåtgärder som eleven skulle behövt för att försättas i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning. Detta har enligt DO varit ett missgynnande som inneburit att eleven diskriminerats i form av bristande tillgänglighet. DO begär att kommunen ska betala 500 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.