Aktuellt inom skoljuridik – mars 2025

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – mars 2025

Rättspraxis

Rätt att stänga av elev som slagit en annan elev i ansiktet

Kammarrätten i Stockholm mål nr 7148-24

Rektorn vid en grundskola beslutade att stänga av en elev från skolundervisning efter att han slagit en annan elev i ansiktet. Förvaltningsrätten ansåg att det saknades lagliga förutsättningar för rektorn att stänga av honom då eleven inte fått tillfälle att yttra sig innan beslutet fattades.

Utbildningsnämnden överklagade och yrkade att förvaltningsrättens dom skulle upphävas. Eleven och elevens vårdnadshavare ansåg att överklagandet skulle avslås och förde bland annat fram att beslutet var orättvist, att skolledningen inte hade tagit händelsen på allvar och att eleven hade mått dåligt av händelsen.

Kammarrätten har prövat om det var riktigt av förvaltningsrätten att upphäva avstängningsbeslutet. I utredningen framgår att elevens vårdnadshavare har fått yttra sig över händelsen innan rektorn har fattat beslutet. Det är också visat att eleven haft samtal med personal före beslutet där han erkände att han slagit en annan elev. Utredningen visar också att flera kontaktförsök har gjorts med eleven via telefon, sociala medier och en kommunikationsplattform. Elevens vårdnadshavare har dessutom varit i kontakt med elevens mentor via sms där de uttryckte missnöje över avstängningsbeslutet.

Kammarrätten bedömer att eleven och hans vårdnadshavare i tillräcklig utsträckning har fått möjlighet att yttra sig inför beslutet om avstängning. Rektorn har även haft grund för beslutet utifrån övriga förutsättningar. Beslutet var därför förenligt med skollagen.

Vägledande beslut

Lärare som skickat bilder till elever på sina bröst och sitt kön blir av med legitimationen

Lärarnas ansvarsnämnd dnr 2024:3056

Skolinspektionen yrkade att Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) skulle återkalla en lärares legitimation då hon visat sig särskilt olämplig att bedriva undervisning. Enligt uppgifter hade läraren skickat bilder till elever på sina bröst och sitt kön samt en film, där läraren utförde sexuella handlingar på sig själv. Vidare hade läraren kontaktat flera elever på sociala medier i sexuellt syfte och utöver detta erbjudit en av pojkarna att komma hem till henne eller bo på hotell med henne. Läraren bekräftade att hon skickat ett stort antal filmer och bilder med sexuellt innehåll till många olika elever. Hon förnekade inte sin brist på omdöme men påpekade hennes psykiska ohälsa och att hon kände sig utpressad av elevernas intresse att få tag på materialet. Handlingarna skedde med samtycke och hon begick inte något brott. Hon kritiserade även bristen på tidig återkoppling som hade kunnat hindra ett fortsatt olämpligt beteende.

LAN konstaterar att det genom utredningen står klart att läraren bland annat skickat bilder och filmer av sexuell karaktär till flera elever i 15-årsåldern. LAN konstaterar att en lärare som kränker, trakasserar eller agerar olämpligt på annat sätt, ska kunna meddelas en varning eller fråntas sin legitimation även om beteendet inte är brottsligt. LAN anser att läraren genom sitt agerande åsidosatt sin professionalitet så grovt att en rättelse inte hade kunnat läka den uppkomna skadan. Hon måste ha varit medveten om att hennes handlingar varit så gränslösa att de inte kan accepteras i kommunikation med elever i grundskolan. Lärarens agerande innebär allvarliga brister i yrkesrollen som lärare och i ansvaret enligt skollagen och läroplanen. LAN bedömer att hon visat sig särskilt olämplig att arbeta som lärare och återkallar därmed legitimationen.

Utredningar och lagändringar

Utredning om mobilförbud under hela skoldagen

Ds 2025:9 Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet

Under hösten 2024 fick en utredare i uppdrag att hjälpa Utbildningsdepartementet med att ta fram förslag på hur regler för mobilförbud under hela skoldagen kan utformas. Utredningen har i dag presenterat sina förslag som bland annat innehåller följande:

• Ett nationellt mobilförbud på skoltid i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet
• Att det ska bli obligatoriskt att samla in elevers mobiltelefoner under hela skoldagen.

Utredaren har funnit att ett mobilförbud bland annat kan ha stora positiva effekter på både trygghet och studiero i skolan, att det minskar risken för kränkningar i sociala medier under skoldagen och att det kan bidra till att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen. Undantag ska gälla vid pedagogisk användning vid undervisning av elever samt om det finns särskilda skäl för en enskild elevs mobilanvändning. Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2026.

Regeringen går vidare med förslaget om tioårig grundskola

Prop. 2024/25:143 En tioårig grundskola

Regeringen har nu gått vidare med förslaget om att göra grundskolan tioårig. Förslaget innebär följande:

• Grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan.
• Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.
• Den nya första årskursen innebär att lågstadiet utvidgas ett år i grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan och att den garanterade undervisningstiden utökas med 534 timmar per skolform.
• De regelverk som gäller för de olika skolformerna i övrigt ska även gälla för den nya årskursen 1, även om utbildningen för eleverna bör vara anpassad efter deras ålder.
• Det ska överlämnas sådana uppgifter om ett barn som behövs för att underlätta barnets övergång, inför eller i samband med att barnet övergår från förskolan eller från pedagogisk omsorg till grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan.
• Nödvändiga följdändringar görs såväl i skollagen som i flera andra lagar.

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Lagrådsremiss: Skolor mot brott

Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss som innehåller förslag till ändringar i skollagen som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Förslagen innebär följande:

• Bestämmelser om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte ska föras in i ett nytt kapitel i skollagen.
• Huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och skolenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation.
• Huvudmannen ska se till att åtgärder vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under tid då verksamheten pågår.
• Rektorn ska få besluta om undersökning av väskor och andra föremål som elever har eller har haft med sig till skolan eller till en skolaktivitet utanför skolenheten om det är befogat för att begränsa risken för brott, ordningsstörningar eller kränkningar eller för att upprätthålla säkerheten. En sådan undersökning ska endast få utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
• Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

Lagrådsremissen innehåller även förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla för uppgift som rör de beredskapsplaner för allvarliga vålds- och hotsituationer och det löpande arbete för sådan beredskap som huvudmännen ansvarar för.

Vidare bedömer regeringen att det i samtliga läroplaner bör göras ett tillägg som förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra en grundläggande respekt för att lagar och andra föreskrifter som gäller i samhället ska följas. Ändringarna i skollagen och offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.