Aktuellt inom skoljuridik november 2023

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för november 2023.

Praxis på skolområdet

Omedelbart omhändertagande av 15-åring med problematiskt förhållande till datorspel och en ej fungerande skolgång

Kammarrätten i Göteborg mål nr 6099-23

Socialnämnden hade omedelbart omhändertagit en 15-åring med stöd av LVU. Nämnden ansåg sammantaget att 15-åringen hade ett social nedbrytande beteende och att hans föräldrar hade brustit i omsorgen om honom. Av nämndens utredning framgick att 15-åringen hade utvecklat ett datorspelsberoende, vilket hade fått allvarliga följder i hans liv. Han satt uppe på nätterna och kunde inte sluta spela, varken självmant eller med stöd av sina föräldrar. Pojkens skolgång hade även påverkats negativt och hade inte fungerat på över ett år. Hans mamma beskrev att sonens datorspelande liknade ett beroende. 15-åringen kunde vidare bli våldsam och agera i affekt om han inte fick sin vilja igenom. Den frivilliga vårdinsats som påbörjades hade fått avslutas på grund av hans beteende. Den stabilitet, fungerade skolmiljö och konfliktfria hemmiljö som 15-åringen var i behov av kunde inte tillgodoses av hans föräldrar.

15-åringen menade att han inte hade ett vårdbehov då han inte kände igen sig i det som socialtjänsten beskrev. Enligt pojken hade dessutom hans datorspelande och skolgång förbättrats under den senaste tiden. 15-åringens mamma menade att vården kunde ges på frivillig väg. Hans pappa menade däremot att sonen hade ett omfattande vårdbehov och att vården inte kunde ske på frivillig väg.

Kammarrätten framhåller att utredningen i målet visade att 15-åringen hade ett synnerligen problematiskt förhållande till datorspelande och att hans skolgång inte hade fungerat alls under lång tid. Pojkens föräldrar hade inte förmått att sätta gränser eller stödja honom. Inte heller de frivilliga stödinsatserna hade varit tillräckliga. Mot bakgrund av det gör kammarrätten bedömningen att 15-åringen sannolikt behöver vård enligt LVU. Kammarrätten fastställer därför det omedelbara omhändertagandet.

Pojke som är född sent på året och lider av tics beviljas inte uppskjuten skolplikt

Skolväsendets överklagandenämnd 2023-09-27, dnr 2023:1727

En pojke överklagade, genom sina vårdnadshavare, ett beslut om uppskjuten skolplikt. Vårdnadshavarna menade att eftersom pojken var född sent på året orienterade han sig naturligt till de yngre barnen i sin omgivning. Vidare menade vårdnadshavarna att pojkens mognads- och koncentrationsgrad mer liknade barn som var födda ett år senare. Pojken hade vidare haft problem med mycket svåra tics som förvärrades när han befann sig i otrygga miljöer. Läkare rekommenderade därför att pojken skulle fortsätta befinna sig i en miljö där han kände sig trygg. Pojken skulle även genomgå en operation vilket skapade ytterligare stress gällande skolsituationen. Mot denna bakgrund ansåg vårdnadshavarna att det var bäst att pojkens skolplikt skjuts upp tills dess att han fyller sju år.

Kommunen avslog ansökan om uppskjuten skolplikt och menade att pojken fortsatt bedömdes vara åldersadekvat. Vidare menade kommunen att skolan hade kunskap och rutin för att ta hand om barn oavsett deras mognadsgrad. Skolans pedagoger ansåg även att pojken sociala förmågor och logiska tänkande hade utvecklats under den senaste tiden. Pedagogerna anförde därför att det var av vikt att pojken fick flera utmaningar i grupper med jämnåriga barn och uppmärksammade även att pojken alltmer börjat söka sig till jämnåriga kompisar på grannavdelningen.

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) bedömer att kravet ”särskilda skäl” talar för en relativt stark presumtion om att barnet ska fullgöra sin skolplikt det år då barnet fyller sex år. ÖKN konstaterar att de omständigheter som talar för att barnet ska beviljas uppskjuten skolplikt är att han är född sent på året samt identifierar sig med yngre barn i förskolan. Vidare konstaterar ÖKN att vårdnadshavarna anser att pojkens stress och tics förvärras om han inte beviljas uppskjuten skolplikt. ÖKN bedömer dock att pojkens behov inte är av den omfattningen att ett uppskjutande av skolplikten kan anses motiverat. ÖKN avslår därför överklagandet.

Vägledande beslut

20 000 kronor i skadestånd till elev som vid minst 17 tillfällen utsatts för fysiska och verbala kränkningar av andra elever

Barn- och elevombudet 2023-10-05, dnr SI 2022:5710

Barn- och elevombudet (BEO) tog emot uppgifter om att en elev blivit utsatt för omfattande kränkande behandling av andra elever på sin skola. Enligt uppgiftslämnarna rörde det sig om upprepade fysiska och verbala kränkningar. Uppgiftslämnarna var i kontakt med skolan och huvudmannen flera gånger beträffande de specifika kränkningarna, elevens generella skolsituation samt utsatthet.

Enligt BEO ger utredningen stöd för att eleven har blivit utsatt för kränkande behandling av andra elever vid åtminstone 17 tillfällen. BEO framhåller dock att det kan röra sig om ännu fler tillfällen men att huvudmannens bristfälliga utredning och avsaknaden av stödbevisning gör att detta inte går att säkerställa.

Det är klarlagt att elevens upplevelse av specifik och generell utsatthet har kommit till personalens och rektorns kännedom vid minst ett tillfälle under året samt vid ett stort antal andra tillfällen. Trots denna kännedom har personalen inte anmält flera händelser till rektorn respektive huvudmannen. Rektorn har inte heller skyndsamt anmält uppgifterna om elevens generella känsla av utsatthet. Därutöver har det framkommit att kränkningarna inte utretts specifikt eller att det varit oklart huruvida händelserna har utretts. Huvudmannen har därför i betydande omfattning brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet.

Skolan har återkommande arbetat med elevens skolsituation och vidtagit olika åtgärder som förbättrat elevens skolgång. BEO konstaterar dock att några ytterligare specifika åtgärder inte har vidtagits vid flera av kränkningarna. Skolan och huvudmannen skulle ha vidtagit mer verkningsfulla åtgärder tidigare för att skyndsamt och varaktigt få kränkningarna mot eleven att upphöra. BEO anser också att skolan och huvudmannen i högre utsträckning borde ha följt upp och utvärderat de vidtagna åtgärderna för att vid behov justera dessa. Huvudmannen har därför i betydande omfattning brustit i sin skyldighet att vidta skäliga åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar mot eleven.

BEO bedömer att det sammantaget finns förutsättningar att framställa ett skadeståndskrav om 20 000 kronor gentemot huvudmannen för elevens räkning.

Lärare blir av med lärarlegitimation efter mordförsök

Lärarnas ansvarsnämnd 2023-10-04, dnr 2023:862

En lärare dömdes för bland annat försök till mord och två fall av grovt barnfridsbrott. Efter detta yrkade Skolinspektionen att Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) skulle återkalla lärarens legitimation. Brotten begicks inte i samband med lärarens yrkesutövning.

Mannen motsatte sig återkallelsen och förde fram att han hade varit omtyckt av både elever och kollegor under de 14 år som han arbetat innan han insjuknade. Han hade även varit förstelärare och fått bra vitsord från samtliga arbetsplatser och chefer. När han begick gärningarna hade han varit påverkad av en allvarlig psykisk störning som han hade sökt hjälp för utan resultat. Av läkarintyg framgick att han beräknades bli fullt återställd och skulle kunna arbeta som lärare igen efter genomgången behandling.

LAN bedömer att brotten är så pass allvarliga att mannens lämplighet att arbeta som lärare kan ifrågasättas, trots att de inte begåtts i samband med hans yrkesutövning eller riktats mot elever. Att han begått brotten under inverkan av en allvarlig psykisk sjukdom påverkar inte LAN:s bedömning.

LAN återkallar mannens lärarlegitimation. Utlåtandet om att han i framtiden kommer kunna bli lämplig att återigen arbeta som lärare utgör inte tillräckliga skäl för att avstå.

Elev med funktionsnedsättning utsatt för diskriminering

DO 2023/6435

En kommun har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Nu begär Diskrimineringsombudsmannen (DO) att kommunen betalar 500 000 kr i diskrimineringsersättning till eleven.

Ärendet avser en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som från årskurs två till åtta varit elev på en skola som kommunen är utbildningsanordnare för. Med anledning av funktionsnedsättningen har eleven haft stora svårigheter i skolmiljön och att ta till sig undervisningen.

Någon utredning av elevens behov av särskilt stöd gjordes inte förrän höstterminen i årskurs tre. Först ett år därefter upprättades också ett åtgärdsprogram. DO konstaterar att det har varit fråga om omfattande och allvarliga brister i hur skolan har agerat. Skolan har bland annat inte utrett och analyserat elevens behov av särskilt stöd på det sätt som krävs enligt skollagen. Det finns också flera brister i skolans åtgärdsprogram för eleven samt i dokumentationen kring det.

Mot denna bakgrund har eleven blivit diskriminerad då skolan inte har vidtagit skäliga åtgärder för att eleven skulle komma i en jämförbar situation med elever utan funktionsnedsättningen.

Lagförslag

Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel

SOU 2023:69

En utredning har presenterat förslag på förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa statliga och kommunala myndigheter samt skolor. I dagsläget anses möjligheterna att utbyta information i syfte att beivra brott vara starkt begränsade. Därför lämnar utredningen förslag på en ny lag om skyldighet för skolor, att utan föregående begäran, lämna sådana uppgifter som de brottsbekämpande myndigheterna behöver för att förebygga och bekämpa brott.

Lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Övrigt

Nya blanketter på intranätet

Vi vill göra er uppmärksamma på att det nu finns två nya blanketter utlagda på intranätet.

• Ersättningsanspråk mot elev/vårdnadshavare
• Beslut om att elev ska gå om en årskurs

Du hittar de nya blanketterna här: https://intranat.helsingborg.se/sff/stod-i-arbetet/blanketter-och-mallar/skola/.

Högsta förvaltningsdomstolen prövar den kommunala kvalitetspengen

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål om laglighetsprövning. Den aktuella frågan är om det är tillåtet för en kommun att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet enligt ett system som premierar skolor som uppnår vissa kvalitetskrav.