Aktuellt inom skoljuridik oktober 2022
Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för oktober 2022.
Praxis på skolområdet
E-postmeddelanden mellan rektor och grundskolechef var inte allmän handling
Kammarrätten i Stockholm 2022-09-09, mål nr 4644-22
En person begärde att få ta del av e-postmeddelanden som skickats mellan rektor och skolchef eller andra tjänstemän inom utbildningsförvaltningen. Enligt kammarrätten har meddelandena inte skickats mellan självständiga organ inom en och samma myndighetsorganisation och är därför inte allmänna handlingar. Dessutom är de begärda handlingarna minnesanteckningar som inte tillför någon sakuppgift. Inget av e-postmeddelandena har justerats eller färdigställts på annat sätt och nämnden är därför inte skyldig att lämna ut e-postmeddelandena.
Uppgift om förskoleplacering omfattas av sekretess gentemot barnets ena vårdnadshavare
Kammarrätten i Sundsvall 2022-09-29, mål nr 1848-22
Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess inte till skydd för ett barn i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning vårdnadshavaren enligt föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Kammarrätten konstaterar att i nämndens beslutsunderlag framgår bland annat att mannen dömts för brott mot närstående till barnet och har meddelats kontaktförbud i förhållande till barnets mamma. Det pågår också en vårdnadstvist mellan mannen och barnets mamma. Mot den bakgrunden anser kammarrätten att omständigheterna är sådana att det kan antas att barnet lider betydande men om uppgiften om barnets förskola röjs för mannen. Uppgiften kan därför inte lämnas ut till honom med stöd av 12 kap. 3 § första stycket OSL.
Kritik mot kommunstyrelse som dröjt flera månader med att lämna ett överklagande om åtgärdsprogram till överinstansen
Justitieombudsmannen 2022-09-07, dnr 074-2021
En kvinna överklagade två åtgärdsprogram avseende sin dotter. Från att det ena överklagandet skickades till skolan tog det fyra månader innan det överlämnades till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolan överlämnade det andra överklagandet efter nästan ett halvår. Kommunen hänvisade till att det fanns oklarheter i arbetsgången för hur överklaganden ska hanteras. JO konstaterar att ett överklagande av ett beslut ska skyndsamt lämnas till överinstansen. Mot den bakgrunden konstaterar JO att ett dröjsmål på fyra respektive sex månader därför är helt oacceptabelt.
Vägledande beslut
Att inte utreda en elevs behov av särskilt stöd efter ett föreläggande från Skolinspektionen är ytterst anmärkningsvärt
Skolinspektionen 2022-08-19, dnr SI 2022:4247
Efter att ha genomfört tillsyn beslutade Skolinspektionen att förelägga en skola att vidta åtgärder för att avhjälpa brister kring särskilt stöd och rätten till utbildning för en elev. När Skolinspektionen senare följde upp skolans insatser hade det fortfarande inte gjorts någon kompletterande eller ny pedagogisk utredning av elevens behov av särskilt stöd. Det fanns även flera brister i elevens åtgärdsprogram. Skolinspektionen påpekar att detta är ytterst anmärkningsvärt.
Inte tillåtet att förlänga en kurs som en stödåtgärd
Skolinspektionen 2022-09-29 Dnr 2022:1665
Skolinspektionen har inlett en tillsyn av en gymnasieskola då det inkommit uppgifter om att skolledningen beslutat att det – i de fall elever inte når godkända betyg i ämnena svenska, engelska och matematik inom planerad kurstid – ska fattas beslut inom ramen för ett åtgärdsprogram om att förlänga kursen istället för att sätta betyg vid den tidpunkt då huvudmannen beslutat att undervisningen för respektive kurs upphör. Skolinspektionen bedömer att det inte är tillåtet att förlänga en elevs kurs som en stödåtgärd. Det är därför en brist att rektorn beslutar om att förlänga undervisningen i kurser som särskilda stödåtgärder för enskilda elever. Det är också en brist att betyg inte sätts i vissa kurser när den av huvudmannen beslutade undervisningstiden för respektive kurs är slut.
Elev utan diagnosen intellektuell funktionsnedsättning tillhör inte särskolans målgrupp
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-09-29, dnr 2022:676
För att en elev ska tas emot i grundsärskolan ställs det höga krav på att det är klarlagt att eleven tillhör grundsärskolans målgrupp. Skolväsendets överklagandenämnd anser att eftersom eleven inte fått diagnosen utvecklingsstörning kan eleven inte anses tillhöra särskolans målgrupp.
Elev tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares samtycke
Skolväsendets överklagandenämnd, 2022-08-18, dnr 2022:267
Eleven hade en lindrig intellektuell funktionsnedsättning och saknade därför förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolans ämnen, trots att hon redan fick stöd. Vårdnadshavarna samtyckte inte till att eleven skulle tas emot i grundsärskolan utan menade att hon i stället skulle läsa som integrerad elev i grundskolan enligt grundsärskolans läroplan. Skolväsendets överklagandenämnd konstaterar att det inte är förenligt med barnets bästa att låta en elev med inlärningssvårigheter på grund av utvecklingsstörning och autism gå i grundskolan. Eleven ska därför tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavarnas medgivande.
Föreläggande mot skola att vidta kraftfulla åtgärder efter brister i utredningen kring en elevs höga frånvaro
Skolinspektionen 2022-08-17, dnr SI 2022:4590
Under höstterminen hade en elev haft omfattande frånvaro. Frånvaron eskalerade under vårterminen och eleven nådde inte de betygskriterier som minst ska uppfyllas i 10 respektive 15 ämnen för vardera terminen. Trots detta påbörjade skolan ingen utredning om orsakerna till elevens frånvaro förrän i februari och rektorn anmälde inte frånvaron till huvudmannen. Eleven fick dessutom anpassningar såsom ett schema med reducerad timplan utan att någon utredning om behov av särskilt stöd hade gjorts.
Skolinspektionen anser att rektorn borde ha anmält elevens frånvaro till huvudmannen och påbörjat en utredning redan under höstterminen. Den utredning som skolan genomförde är enligt Skolinspektionen bristfällig. Det saknas ett samlat grepp och en tydlighet kring vad huvudmannen och rektorn anser att frånvaron beror på och utredningen går inte att ha som underlag för att veta vilka åtgärder som behöver göras. De åtgärder som har satts in, extra anpassningar och reducerad timplan, är att anse som anpassad studiegång. Det är en mycket ingripande särskild stödåtgärd som måste motiveras utifrån en utredning om elevens behov av särskilt stöd. Skolinspektionen ser därför allvarligt på att skolan ännu inte har genomfört en sådan utredning. Skolinspektionen konstaterar att åtgärderna som skolan har vidtagit inte har haft önskad effekt eftersom elevens frånvaro har fortsatt att vara hög. Skolans åtgärder har därför inte varit tillräckliga. Därför bedömer Skolinspektionen att kommunen inte har följt skollagens krav på att tillgodose elevens rätt till utbildning och särskilt stöd och förelägger skolan att fullgöra sina skyldigheter och vidta kraftfulla åtgärder.
Har du frågor?
Kontakta gärna förvaltningsjuristerna på skol- och fritidsförvaltningen.