Aktuellt inom skoljuridik – oktober 2024

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – oktober 2024

Rättspraxis

Rätt att maskera uppgifter som kan kopplas till enskilda elever i beslutsunderlag för tilläggsbelopp

Kammarrätten i Stockholm mål nr 2983-24

En person begärde att få ta del av samtliga underlag sedan år 2020 som låg till grund för att betala ut tilläggsbelopp till en fristående förskola. De begärda handlingarna bestod av ansökningar från förskolan och andra handlingar som hade förekommit i utredningarna om tilläggsbelopp. Utbildningsnämnden lämnade ut handlingarna i avidentifierat skick och maskerade de uppgifter som handlade om enskilda barns behov, anpassningar, beteenden och svårigheter. Beslutet överklagades till kammarrätten.

Kammarrätten konstaterar att större delen av de begärda handlingarna innehåller uppgifter om barns personliga förhållanden på individnivå som är känsliga. Uppgifterna omfattar integritetskänslig information om framför allt funktionsnedsättningar och andra medicinska förhållanden, psykologiska och sociala förhållanden och andra uppgifter om stöd- och hjälpbehov på individnivå. Handlingarna innehåller även uppgifter om förskolans verksamhet och anpassningar av personal och miljö som direkt kan kopplas till enskilda barn och deras särskilda stöd- och hjälpbehov. Det finns därför en risk att sambandet mellan uppgifterna och individerna kan spåras även om handlingarna har avidentifierats. Den övervägande delen av uppgifterna är av sådan integritetskänslig natur att de omfattas av sekretess.

LVU-vård av 15 åring som isolerat sig och varit hemma från skolan i fyra år

Kammarrätten i Sundsvall mål nr 1870-24

Socialnämnden ansökte om LVU-vård av en 15-årig flicka. Av utredningen framgick att det funnits oro för henne under lång tid. Flickan hade svårigheter till följd av flera diagnoser och hade pågående kontakter vid BUP och habiliteringen. Hon hade varit frånvarande från skolan på heltid sedan 2020, levde mycket isolerat utan kontakter utanför familjen och lämnade knappt sitt rum.

Kammarrätten konstaterar att flickan har särskilda behov som ställer extra höga krav på hennes omsorgspersoner. Mamman har inte kunnat tillgodose behovet av förutsebarhet, struktur, rutiner och motiveringsinsatser. Hon har inte heller gjort tillräckliga ansträngningar för att ge dottern en fungerande skolgång, normala rutiner och stötta henne att delta i samhället. I stället har hon låtit dottern isolera sig på sitt rum, utan direkta kontakter med omvärlden. Mamman har också försvårat för andra aktörer att hjälpa flickan. I kombination med flickans egna svårigheter har det lett till att hon inte har utvecklat normala vanor och förmågor, som att gå till skolan, ha regelbundna mat- och sovvanor eller kunna röra sig ute i samhället. Kammarrätten anser att situationen är sådan att beslutet om vård ska gälla omedelbart.

Vägledande beslut

BEO begär 50 000 kronor för barn som blivit kränkt av förskolepersonal

Barn- och elevombudet, dnr SI 2023:10210

Ett förskolebarn upplevde sig ha blivit utsatt för psykisk och fysisk kränkande behandling av personal vid flera tillfällen. Annan personal som uppmärksammade händelserna väntade flera månader med att anmäla, vilket ledde till fler incidenter. Personalen som utsatte barnet uppgav däremot att denne inte mindes någon av händelserna. Detta trots att flera vittnesmål, oberoende av varandra, pekade på att händelserna hade inträffat.

Huvudmannen konstaterade att kränkningar ägt rum vid sammanlagt fem olika tillfällen. De slog även fast att personalen hade brustit i sin skyldighet att skyndsamt anmäla uppgifter om kränkande behandling till rektorn. Barn- och elevombudet (BEO) bedömer att de uppgifter som kommit fram om kränkningarna har fått tillräckligt stöd av bevisningen i utredningen. Det står därmed klart att barnet blivit utsatt för kränkande behandling, i vart fall vid fyra av de fem tillfällen som huvudmannen uppgett. Mot denna bakgrund bedömer BEO att det finns förutsättningar att framställa ett skadeståndsanspråk om 50 000 kronor för barnets räkning.

Pojke med talsvårigheter och som är född sent på året får uppskjuten skolplikt

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:1710

Vårdnadshavarna till ett barn ansökte om uppskjuten skolplikt. Barnet var född sent på året och hade ett stort behov av trygghet och rutiner. Vårdnadshavarna menade att det var viktigt att barnet fick fortsätta med samma rutiner som han var van vid.

Kommunen avslog ansökan och bedömde att det mest gynnsamma för barnets utveckling var att börja i en särskild undervisningsgrupp med endast ett fåtal elever och med mycket resurstid. Barnets behov av samma rutiner som han var van vid skulle beaktas i denna särskilda undervisningsgrupp. Vårdnadshavarna överklagade beslutet.

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) konstaterar att kravet på att det ska föreligga särskilda skäl för att få uppskjuten skolplikt tyder på en stark presumtion för att ett barn ska påbörja fullgörandet av sin skolplikt höstterminen det år barnet fyller sex år. Av utredningen i ärendet framgår att barnet har en expressiv språkstörning och en lindrig funktionsnedsättning. Han har inlärningssvårigheter som gör att han utvecklas i en långsammare takt än jämnåriga. Det finns också en oklarhet gällande hans motoriska utveckling och en psykolog har rekommenderat en motorisk utredning.

ÖKN konstaterar att barnet, utöver en språkstörning och en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, också är född sent på året och behöver stöd i sin sociala utveckling. Dessa är sådana särskilda skäl för att barnet ska få fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då han fyller år. Barnet har därmed rätt till uppskjuten skolplikt

Elev med omfattande frånvaro hade rätt att gå om en årskurs

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:1840

En rektor beslutade att en elev skulle gå om årskurs 5. Bakgrunden till beslutet var att eleven hade haft omfattande frånvaro som startade under årskurs 4. Eleven fortsatte sedan att vara frånvarande i årskurs 5 trots att han fått flera anpassningar i sin skolsituation. Han hade inte gjort några bedömningsuppgifter eller på annat sätt visat att han hade kunskapsmässiga förutsättningar att börja årskurs 6. Utöver detta fanns det en oro kring elevens sociala samspel med andra.  Elevens vårdnadshavare överklagade beslutet till Skolväsendet överklagandenämnd (ÖKN) och menade att beslutet riskerade att påverka hans redan låga motivation till skolan på ett negativt sätt.

Enligt skollagen krävs enligt huvudregeln vårdnadshavares medgivande för att rektor ska kunna besluta att en elev ska gå om en årskurs. Om det finns synnerliga skäl får rektorn dock utan medgivande från vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.

I förarbetena framgår att för att en rektor ska kunna fatta ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs bör det krävas att det är vad som framstår som lämpligast för eleven med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt. Dessa förutsättningar bör endast kunna anses vara uppfyllda om eleven har betydande svårigheter att nå kunskapskraven och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om han eller hon gick om en årskurs. ÖKN konstaterar att eleven har missat betydande delar av årskurs 4 och 5 samt inte uppnått målen trots omfattande stödinsatser. I utredningen står det klart att han bland annat har svårigheter med koncentration, motivation och det sociala samspelet. Enligt ÖKN är det därmed uppenbart att han är i behov av att gå om en årskurs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och nå kunskapskraven. ÖKN bedömer att det föreligger synnerliga skäl för beslutet att han ska gå om årskurs 5.

Diskriminering när skola stängde av elev med funktionsnedsättning

DO 2024/6071

Diskrimineringsombudsmannen (DO) konstaterar att en skola har utsatt en elev med funktionsnedsättning för diskriminering i samband med ett beslut om avstängning. Eleven, som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, stängdes av under en veckas tid. Enligt kommunen motiverades avstängningen av behovet att organisera en annan skolgång för eleven. DO konstaterar att ett beslut om avstängning är en ingripande åtgärd, som det i detta fall saknats fog för och som inte får användas för att skolan inte kan tillgodose en fungerande skolgång för en elev med behov av stöd. Ett sådant förfarande utgör diskriminering

Övrigt

Tillsynsansvar i skolan och i samband med skolresor

Av praxis följer tydligt att skolhuvudmannen har ett tillsynsansvar för barn och elever under tid de går i förskola/skola eller deltar i utbildning enligt skollagen. Tillsynsansvarets omfattning varierar utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat barnets/elevens ålder och mognad samt vilken typ av situation det handlar om. Förenklat kan sägas att tillsynsansvaret är starkare ju yngre barnet är och ju farligare typsituation det handlar om. Således är tillsynsansvaret mer omfattande till exempel när det gäller en grupp förskolebarn som rör sig i en hårt trafikerad miljö jämfört med då en klass högstadieelever ges klassrumsundervisning i historia.

Vid skolresor och utflykter som anses vara en del av utbildningen har huvudmannen tillsynsansvar för eleverna. Detta gäller även om också föräldrar skulle följa med på resan. När det gäller skolresor måste detta betraktas som en aktivitet där tillsynsansvaret generellt sett är högre än under vanliga skoldagar. Det är viktigt att huvudmannen har enhetliga rutiner för tillsyn under skolresor. Som förskola eller skola går det inte att friskriva sig från ansvaret under en skolresa eller en utflykt. Det kan därför vara lämpligt att upprätta någon form av checklistor och innan skolresor och liknande aktiviteter gå igenom vilka som ska delta i resan och vilka situationer man kommer befinna sig i.