Aktuellt inom skoljuridik september 2022
Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för september 2022.
Praxis på skolområdet
12-åring som inte gått i skolan på två år ges vård enligt LVU
Kammarrätten i Stockholm 2022-07-15, mål 3569-22
En 12-årig pojke var frånvarande från skolan i nästan två år. Enligt föräldrarna berodde pojkens omfattande frånvaro på att han blir mobbad i skolan. Kammarrätten ifrågasätter inte uppgifterna om mobbning, men konstaterar att det oavsett är föräldrarnas ansvar att säkerställa att pojken får en fungerande skolgång. Föräldrarna menar att de har försökt att hjälpa pojken med skolgången bland annat genom att söka olika insatser, men att insatserna inte har varit adekvata. Kammarrätten bedömer dock att föräldrarna har varit negativt inställda till vissa av nämndens åtgärder eftersom de exempelvis har ställt in ett SIP-möte (samordnad individuell plan). De har även avbrutit familjebehandlingsinsatsen. Föräldrarna har varken helt utnyttjat stödet som har erbjudits av nämnden eller på egen hand uppfyllt pojkens behov av att gå i skolan. Kammarrätten bedömer även att föräldrarna inte har skapat de rutiner, den struktur eller den gränssättning som pojken behöver och att det har fått konsekvensen att han har varit frånvarande från skolan i nästan två år. Frånvaron av den undervisning och sociala samvaro som pojken borde ha fått i skolan gör att det finns en uppenbar risk att hans hälsa och utveckling skadas. Kammarrätten bedömer därför att föräldrarna brister i omsorgen och att pojken behöver LVU-vård. Att det finns en plan om att pojken ska byta skola ändrar inte bedömningen. Eftersom föräldrarna inte samtycker behöver vården ske enligt LVU.
Sekretess mot pappa som ville ta del av uppgift om dotters gymnasieval
Kammarrätten i Stockholm 2022-07-15, mål nr 4085-22
En man överklagade en nämnds beslut att inte lämna ut uppgift om hans dotters gymnasieval. Kammarrätten gör bedömningen att dotterns och vårdnadshavarens oro för att mannen ska uppsöka dottern i den nya skolan eller kontakta skolans personal innebär att uppgiften omfattas av sekretess och inte ska lämnas ut till mannen.
Kommun fick kvitta underskott i skolverksamheten mot tidigare års överskott
Kammarrätten i Göteborg 2022-06-15, mål nr 7481-21
En grundskolenämnd kvittade ett underskott i skolverksamheten mot ett överskott som hade uppkommit ett annat år än det aktuella budgetåret. Mot bakgrund av att Högsta förvaltningsdomstolen nyligen klargjort rättsläget för sådana situationer dömer kammarrätten i enlighet med den domen och konstaterar att kommunens kvittning är tillåten.
Kommunal kvalitetspeng för att stimulera skolors utveckling av undervisningskvaliteten är inte förenlig med skollagen
Kammarrätten i Stockholm 2022-08-24, mål nr 6760-21
Att införa en bonus för skolor som uppfyller ett antal kvalitetsindikatorer som kommunen själv har beslutat om är inte förenligt med skollagens krav på att fördela resurser utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Det slår kammarrätten fast och upphäver därför en kommuns beslut om att införa en kvalitetspeng.
Handlingar som sänts till domstol för prövning av om de var allmänna omfattas inte av partsinsyn
Högsta förvaltningsdomstolen 2022-06-29, mål nr 2055-22, HFD 2022 not. 21
Efter att ha fått avslag på en begäran om allmän handling överklagade en kvinna beslutet till domstol. Kvinnan begärde sedan ut handlingarna och hänvisade till rätten till partsinsyn. HFD har prövat om rätten till partsinsyn omfattar handlingar som sänts till domstol för prövning av om de är allmänna.
HFD slår fast att handlingar som sänts till en domstol för prövning om de är allmänna hos underinstansen inte är tillförda till målet. Enligt ett tidigare avgörande från domstolen skulle överprövningen av myndighetens beslut att inte lämna ut handlingar annars riskera att bli meningslös (HFD 2019 ref. 24 II p. 20 och 23). Handlingarna omfattas därför inte av rätten till partsinsyn och HFD avslår överklagandet.
Kritik mot en rektor för att ha ställt krav på att en fullmakt skulle vara bevittnad
JO 2022-09-06 Dnr 2985-2022
En vårdnadshavare hade anlitat sin syster som ombud för att företräda henne i frågor som rör hennes barns skolgång och situation i skolan. Hon skickade in en fullmakt via mejl. Rektorn besvarade hennes mejl och uppgav att det inte gällde som fullmakt. Enligt rektorn behövde hon i stället skicka in en fullmakt som var bevittnad av två oberoende personer och undertecknad med allas namnunderskrifter. JO konstaterar följande. Det finns inga bestämmelser i förvaltningslagen som ger en myndighet rätt att kräva att en fullmakt ska bevittnas av utomstående. Rektorn hade alltså inte författningsstöd för sitt krav att vårdnadshavaren skulle lämna in en bevittnad fullmakt. Det är positivt att rektorn i efterhand tog reda på vad som gäller och att hon då kontaktade vårdnadshavaren för att informera om att hennes krav var felaktigt. Rektorn kan dock inte undgå viss kritik för det inträffade.
Kritik mot nämnd som gallrat handlingar innan de tagit ställning till om handlingarna kunde lämnas ut
Justitieombudsmannen 2022-07-15, dnr 6657-2021
En man begärde ut en tjänstemans samtliga skickade e-postmeddelanden och e-postloggar för en viss period hos en nämnd. Nämnden lämnade ut vissa av handlingarna och menade att resten var sekretessbelagda, inte var allmänna handlingar eller hade gallrats. Mannen överklagade till kammarrätten som upphävde beslutet och skickade tillbaka det till nämnden för en ny prövning, eftersom det inte gick att utläsa de faktiska skälen till att handlingarna inte kunde lämnas ut. Nämnden beslutade då att inte lämna ut handlingarna eftersom handlingarna var gallrade och inte längre förvarades hos myndigheten. Gallringen hade skett efter att mannen hade begärt ut handlingarna första gången. Nämnden förklarade att detta hade gjorts enligt gällande dokumenthanteringsplan. JO slår fast att det är en självklarhet att handlingar inte får gallras samtidigt som det pågår en prövning kring om de kan lämnas ut eller inte. Nämnden får därför kritik av JO.
Vägledande beslut
Lärare som tryckt till en elev med sin kropp och dömts för ofredande får en varning
Lärarnas ansvarsnämnd 2022-04-07, dnr 2021:2586
Lärarnas ansvarsnämnd varnar en lärare som har dömts för ofredande av en elev. Läraren har dömts för ofredande av en elev och gärningen har skett i samband med yrkesutövningen. Lärarnas ansvarsnämnd bedömer att brottet är av sådan karaktär att lämpligheten att verka som lärare kan ifrågasättas. Med anledning av detta bedömer Lärarnas ansvarsnämnd att läraren ska meddelas en varning.
Urvalsgrunden ”referensskola” uppfyllde inte kravet på förutsebarhet
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-05-24, dnr 2022:123
En elev överklagade kommunens beslut att avslå ansökan om placering i förskoleklass på grund av att skolenheten var fullbelagd. Skolväsendets överklagandenämnd konstaterar att kommunens andra urvalsgrund är referensskola. Urvalsgrunden innebär att en elev som sökt sin tilldelade referensskola får förtur före elever som inte har skolan som sin referensskola. Enligt kommunens riktlinjer bestäms vilken skola som är en elevs referensskola efter det att samtliga vårdnadshavare har haft möjlighet att lämna önskemål om skolplacering. Referensskolor tilldelas genom att det totala avståndet från elevernas hem till sina referensskolor minimeras. ÖKN anser att urvalsgrunden referensskola brister i förutsebarhet och transparens dels eftersom referensskolorna tilldelas först efter att vårdnadshavarna har lämnat önskemål om skolplacering, dels eftersom vårdnadshavarna inte vet hur tilldelningen går till. Överklagandenämnden anser att skolvalet inte gått till på ett godtagbart sätt och upphäver därför beslutet.
Kommunen inte skyldig att anpassa sin verksamhet efter vårdnadshavares önskemål om skolplacering
Skolväsendets överklagandenämnd, 2022-06-16, dnr 2021:1692
En elev fick avslag på sin ansökan om att byta skola. Kommunen framförde att elevantalet på den önskade skolan hade varit högt under flera år och att platserna hade fördelats till elever som bodde i skolans upptagningsområde. Lokalerna var dessutom fullbelagda och att ta emot eleven hade åsidosatt annan elevs berättigade krav på placering vid en skola nära hemmet. Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) tar ställning till om elevens önskemål om skolplacering skulle leda till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.
ÖKN konstaterar att det faktum att en skola inte har plats för alla som vill gå där är en sådan omständighet som gör att önskemål om skolplacering innebär betydande svårigheter för kommunen (prop. 1992/93:230 s. 73). ÖKN slår därför fast att elevens önskade placering skulle innebära sådana svårigheter. Detta eftersom placeringen inte kunde göras utan att flytta en annan elev som redan var placerad i skolan. En sådan förflyttning skulle i sin tur strida mot elevens rätt att fullfölja sin utbildning (10 kap. 31 § skollagen). Vårdnadshavares rätt att välja skola innebär enligt ÖKNs mening inte att kommunen är skyldig att utforma sin skolorganisation efter vårdnadshavares önskemål.
Uppskjuten skolplikt för adopterat barn som var fött sent på året
Skolväsendets överklagandenämnd 2022-08-11, dnr 2022:1560
Ett barn hade fått avslag från kommunen på sin ansökan om uppskjuten skolplikt. Barnet var adopterat, fött sent på året, låg efter i utvecklingen och hade ett stort behov av stöd och extra anpassningar. Trots att det finns en stark presumtion för att barn ska börja förskoleklass vid den ordinarie tidpunkten anser Skolväsendets överklagandenämnd att barnet behöver komma längre i utvecklingen för att kunna tillgodogöra sig fortsatt utveckling, och beslutar därför att skolplikten ska skjutas upp ett år.
Övrigt
Nu finns rutinen för avstängning av elev i grundskolan och gymnasieskolan på intranätet, Rutin för hantering av beslut om avstängning av elev.
Har du frågor?
Kontakta gärna förvaltningsjuristerna på skol- och fritidsförvaltningen.