Aktuellt inom skoljuridik september 2023

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik för september 2023.

Praxis på skolområdet

Avstängd gymnasieelev döms för olaga intrång efter att ha vistats i skolans lokaler under avstängningen

Hovrätten för Västra Sverige 2023-08-14, mål nr B 3766-23

En elev var avstängd från sin gymnasieskola och fick därför inte vistas i skolans lokaler under en tvåveckorsperiod. Eleven blev informerad om avstängningen och förstod vad den innebar. Trots detta vistades eleven i skolan vid ett tillfälle för att enligt egen utsago hämta ett arbetsplagg i sitt skåp. Eleven hävdade att han enbart befunnit sig på skolan en kort stund efter att ha fått särskild tillåtelse av en trygghetsvärd. Han uppgav att han inte visste om trygghetsvärden var en man eller en kvinna och trodde inte att hen kände till avstängningen. Personen hade likväl bett honom att skynda sig för att inte bli upptäckt. Eleven anförde även att de tog hjälp av vaktmästaren för att kunna öppna skåpet.

Enligt brottsbalken ska den som obehörigen tränger sig in eller stannar kvar i en byggnad dömas för olaga intrång till böter eller fängelse i högst ett år.

Hovrätten konstaterar att elevens redogörelse är vag och motsägelsefull eftersom han exempelvis inte mindes om trygghetsvärden var en man eller en kvinna. Det framstår också som underligt att trygghetsvärden skulle ha bett honom att skyndsamt hämta klädesplagget om denne samtidigt inte visste om avstängningen. Skolans rektor har uppgett att trygghetsvärdar inte kan lämna undantag från en avstängning och att vaktmästarna inte har tillgång till skåpskorten. Med anledning av detta har elevens berättelse ett lågt bevisvärde. Hovrätten dömer därför eleven för olaga intrång och bestämmer påföljden till skyddstillsyn.

Högstadieelev med hög frånvaro nekas att gå om en årskurs

Skolväsendets överklagandenämnd 2023-08-10, dnr 2023-1515

En rektor avslog en begäran från vårdnadshavarna till en högstadieelev om att hon skulle få gå om en årskurs. Som skäl för beslutet angavs hög frånvaro samt att olika anpassningar som extra anpassningar och särskilt stöd hade provats men inte medfört en ökad närvaro. Hon hade under årskurs 7 en frånvaro på 76 % och under årskurs 8 en frånvaro på 75 %. Under höstterminen årskurs 9 var hennes frånvaro 35 % men under vårterminen hade frånvaron ökat till 83 %. Hon hade godkända betyg i två ämnen och i resterande ämnen fick hon – (streck) som betyg.

Enligt 7 kap. 11 c § skollagen får rektorn besluta att en elev i grundskolan ska gå om en årskurs. Detta får dock bara ske om vårdnadshavare medger det samt att det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. I förarbetena anges det att det sistnämnda endast bör kunna anses vara uppfyllt om eleven har betydande svårigheter att nå kunskapskraven och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om han eller hon gick om en årskurs. Bedömningen ska också ta sin utgångspunkt från elevens möjlighet till bättre förutsättningar att nå så långt som möjligt i sina resultat och sin kunskapsutveckling (prop. 2021/22:162 s. 139).

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) bedömer att det inte framgår att ytterligare ett år i grundskolan skulle ge henne bättre förutsättningar att nå så långt som möjligt i sina resultat och sin kunskapsutveckling. Den bedömningen gör ÖKN genom att särskilt beakta hennes höga frånvaro samt de insatser som gjorts för att försöka öka hennes närvaro. ÖKN anser därför att det inte är lämpligast för henne att gå om en årskurs med hänsyn till hennes utveckling och personliga förhållanden. Överklagandet avslås därmed.

Vägledande beslut

Lärare som bland annat infört ett angiverisystem i en lågstadieklass blir av med sin legitimation 

Lärarnas ansvarsnämnd 2023-06-21, dnr 2023:123

Lärarnas ansvarsnämnd återkallar legitimationen för en lärare som bland annat infört ett angiverisystem, som i korthet gick ut på att de elever som utsågs till värdar skulle skvallra till läraren om vad de andra eleverna gjorde när läraren inte var i rummet. Flera elever hade uttryckt att de ville vara värdar för att ”då vet man att man klarar sig”. Hon har vidare straffat elever som svurit som även det gick ut på att eleverna skulle skvallra på varandra. Om en elev svor straffades eleven genom att behöva sjunga eller dansa inför klassen. Vidare har hon brustit i sitt bemötande av elever med diagnoser. Alla händelser sammantaget visar på att hon varit särskilt olämplig att arbeta som lärare och grovt oskicklig i sin yrkesutövning.

Skola får betala 15 000 kronor i skadestånd efter att två lärare kränkt en utåtagerande elev

Barn- och elevombudet 2023-06-20, dnr SI 2022:1865

Barn- och elevombudet (BEO) framställer ett skadeståndsanspråk om 15 000 kronor till en elev som utsatts för kränkande behandling av två lärare efter att ha varit utåtagerande. Huvudmannen har dessutom brustit i sin utredningsskyldighet.

Enligt BEO står det klart att eleven varit utåtagerande och att det därför funnits anledning för lärarna att vidta åtgärder. Lärarens agerande vid det första tillfället har dock varit mer fysiskt ingripande än vad situationen krävde och snarare av disciplinerande karaktär. Det har även funnits andra handlingsalternativ för läraren, som att exempelvis lämna rummet. Vid det andra tillfället har eleven provocerat en annan lärare så till den grad att denne tvingats ingripa verbalt. BEO anser att även detta utgjort kränkande behandling. Handlingarna har haft fysiska eller förnedrande inslag och inneburit ett tydligt missbruk av ett beroende- och förtroendeförhållande. Huvudmannen har därför brutit mot förbudet att personal inte får utsätta elever för kränkande behandling vid två tillfällen. Mot denna bakgrund anser BEO att det finns förutsättningar att framställa ett skadeståndsanspråk om 15 000 kronor för elevens räkning.

20 000 kronor i skadestånd till ordningsstörande elev som utsatts för ett obefogat fysiskt ingripande

Barn- och elevombudet 2023-06-30, dnr SI 2022:9742

En elev upplevde sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av skolpersonal vid ett tillfälle. Huvudmannen utredde händelsen och konstaterade att ett fysiskt ingripande ägt rum efter att eleven varit ordningsstörande. Det exakta händelseförloppet är däremot sekretessbelagt. Barn- och elevombudet (BEO) prövar om skolan brutit mot förbudet att personal inte får utsätta elever för kränkande behandling.

BEO konstaterar att utredningen visar att skolpersonal har agerat fysiskt och mot elevens uttryckliga vilja. Det fysiska ingripandet har skett i samband med att eleven varit ordningsstörande, men har inte föregåtts av muntliga tillsägelser. Skolpersonalens agerande har därför inte varit befogat i den situation som förelegat samt inneburit ett missbruk av ett beroende- och förtroendeförhållande. Dessutom har händelsen haft förnedrande inslag och delvis skett inför andra elever. BEO bedömer sammantaget att eleven har blivit utsatt för kränkande behandling av skolpersonal och att kränkningen inte är att betrakta som ringa. Mot denna bakgrund anser BEO att det finns förutsättningar att framställa ett skadeståndsanspråk om 20 000 kronor för elevens räkning.

40 000 kronor i skadestånd till elev efter att huvudmannen i stort omfattning brustit i sin anmälnings- och utredningsskyldighet

Barn- och elevombudet 2023-06-14, dnr SI 2022:6271

Barn- och elevombudet (BEO) fick uppgifter om att en elev hade blivit utsatt för kränkande behandling av såväl andra elever som skolpersonal. Enligt uppgiftslämnaren hade detta skett vid flera tillfällen, och uppgiftslämnaren hade även varit i kontakt med skolan angående detta men upplevt att uppgifterna inte tagits på allvar.

Enligt huvudmannen har eleven inte blivit utsatt för kränkande behandling av personal vid något av de uppgivna tillfällena, men däremot av andra elever vid tre tillfällen under den aktuella tidsperioden. Personalen har enligt huvudmannen fått kännedom om att eleven har upplevt sig utsatt för kränkande behandling vid dessa tillfällen, samt vid ett flertal ytterligare tillfällen. Vissa av uppgifterna har anmälts till rektorn respektive huvudmannen. Utredning har vidtagits avseende vissa av uppgifterna och åtgärder har satts in. Viss uppföljning har också skett.

BEO inleder med att konstatera att det utifrån bevisningen i ärendet är klarlagt att eleven utsatts för kränkande behandling av en annan elev vid två tillfällen. När det gäller de tillfällen då eleven upplevt sig utsatt för kränkande behandling av personal står ord mot ord. Det är därför inte visat att eleven utsatts för kränkande behandling vid dessa tillfällen. Det står däremot klart att personal vid sammanlagt 27 tillfällen under den aktuella tidsperioden har fått kännedom om att eleven upplevt sig bli utsatt för kränkande behandling, men enbart anmält fem av dessa skyndsamt till rektor respektive huvudmannen. Huvudmannen har inte heller kunnat redogöra för om någon utredning har vidtagits när huvudmannen fått kännedom om att kränkningarna ägt rum.

BEO bedömer att huvudmannen därigenom i stor omfattning har brustit i sina skyldigheter att anmäla respektive utreda uppgifter om kränkande behandling. Detta åsidosättande innebär i sig en kränkning av eleven, och kränkningen kan inte anses vara ringa. BEO framställer därför en begäran om 30 000 kronor i skadestånd för kränkning. Dessutom måste det enligt BEO har inneburit ett inte obetydligt mått av psykiskt lidande för eleven att i så stor omfattning ha upplevt sig bli utsatt för kränkande behandling utan att skolan har agerat. Utifrån detta anser BEO att det finns förutsättningar att även framställa ett skadeståndsanspråk avseende sveda och värk på 10 000 kronor.

Lagändringar

Stärkt straffrättsligt skydd för skolpersonal

Sedan den 1 augusti 2023 omfattas rektorer och annan skolpersonal som utsätts för hot och våld av en ny skärpt lagstiftning i brottsbalken.

Blåsljuspersonal omfattas sedan tidigare av straffrättslig lagstiftning om de hotas eller utsätts för våld i samband med sin tjänsteutövning. I våras beslöt riksdagen att detta även ska gälla personal som arbetar i en samhällsnyttig funktion inom exempelvis skola.

Innebörden av de nya bestämmelserna är den som utsätter rektor eller skolpersonal för hot eller våld i samband med tjänsteutövningen, exempelvis vid betygssättning, vid beslut om skolplacering, i samband med orosanmälningar, kan dömas för brotten hot eller våld mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman samt våldsamt motstånd.

Samtlig utbildningspersonal inom skolväsendet, från förskola upp till högskola och universitet omfattas av den nya lagstiftningen. Det är viktigt att brott som begås anmäls, men vem som är ansvarig för att göra en anmälan pekas inte ut i lag. Detta innebär att vem som helst som utsätts för brott eller ser att någon utsätts för brott kan göra en anmälan.