Aktuellt inom skoljuridik – september 2024

Här hittar du senaste nytt inom skoljuridik – september 2024

Rättspraxis

System med kvalitetspeng i grundskolan strider mot skollagen

Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 5519-22

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen tagit ställning till om en kommuns beslut att införa ett system med s.k. kvalitetspeng, där de av kommunens skolor som uppfyllt vissa fastställda kvalitetskriterier tilldelas ett ekonomiskt tillskott, är förenligt med skollagens krav på att resursfördelningen ska göras utifrån barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

HFD konstaterar att det visserligen är möjligt att en belöning till en skola för framgångsrikt arbete kan stimulera och leda till generella förbättringar inom skolan och alltså gynna barn och elever på lång sikt. Den modell för prövning av kvalitetspengen som kommunen har beslutat om – där bedömningen grundas på redan uppfyllda resultat – riskerar dock att leda till att en skola som har barn och elever som kräver mer resurser för att nå utbildningens mål blir utan resursförstärkning, trots de behov som finns. HFD finner på denna grund att elevernas olika förutsättningar och behov i detta fall inte legat till grund för fördelningen av resurser. Kommunens beslut strider därför mot skollagen och överklagan avslås.

Rätt av kommun att sekretessbelägga skolpersonalens personuppgifter

Kammarrätten i Sundsvall mål nr 1614-24

En organisation begärde att få ta del av anställningsavtalen för personalen på en skola. Kommunen beslutade att lämna ut anställningsavtalen men utan information om namn, personnummer, bostadsadress och privat telefonnummer. Kommunen ansåg att det fanns en risk för att den enskilde eller någon närstående utsattes för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna avslöjades och att uppgifterna därför omfattades av sekretess. Organisationen ansåg att uppgifterna borde ha lämnats ut och överklagade beslutet till kammarrätten.

Kammarrätten konstaterar att enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ska den anställdas namn och personnummer omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgifterna avslöjas. Samma sak gäller vid prövningen om uppgifterna om bostadsadress och privata telefonnummer kan lämnas ut. Huvudregeln är alltså att uppgifterna ska vara offentliga. Det krävs därför att det i det enskilda fallet går att motivera varför en anställds uppgifter ska döljas.

I dokumentationen framgår det att en högskola har avbrutit en students praktikplats på den aktuella skolan. Studenten, som är medlem i organisationen, har tillsammans med en företrädare för organisationen kommit på ett oanmält besök till kommunstyrelseförvaltningens kansli. Vid besöket ska studenten och företrädaren ha agerat aggressivt och krävt att få veta vem som låg bakom beslutet att avbryta praktikplatsen. Mot bakgrund av detta anser kammarrätten att det inte finns skäl att göra en annan bedömning än den som kommunen har gjort. Uppgifterna om namn, personnummer, bostadsadress och privata telefonnummer ska därför vara sekretessbelagda.

Vägledande beslut

Korrekt att permanent omplacera elev som kränkt och hotat andra elever

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:1779

En kommun beslutade att permanent omplacera en elev till en annan grundskola. Som skäl angavs att eleven hade utsatt andra elever för upprepad kränkande behandling av grov karaktär i skolans miljöer. Utöver detta hade eleven hotat andra elever och deras syskon med våld om de berättade för någon. Kränkningarna fortsatte dessutom efter att skolan vidtagit mindre ingripande åtgärder. Enligt kommunen var en ny skolplacering nödvändig och det enda sättet för att tillförsäkra övriga elever trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare överklagade beslutet och framhöll att det inte fanns något som motiverande en så pass ingripande åtgärd.

Av skollagen framgår att kommunen får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om skolplacering om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) framhåller att omplacering är en mycket ingripande åtgärd som endast blir aktuell om åtgärden är nödvändig och inga andra alternativ har kunnat lösa problemet. Av skolans utredning framgår att flera av de drabbade eleverna känner otrygghet över att gå till skolan och fritids. Skolan har vidtagit vissa åtgärder som är av mindre ingripande karaktär, bland annat byte av undervisningsgrupp och tillsättande av extra personal. Dessa åtgärder har skolan bedömt som otillräckliga.

ÖKN konstaterar att skolan inte har uttömt möjligheterna att testa mindre ingripande åtgärder före beslutet fattades. Med anledning av den allvarliga karaktären av händelserna och att eleven efter att åtgärder vidtagits fortsatt att utsätta andra för hot om våld bedömer dock ÖKN att kommunen har haft skäl för bedömningen att mindre ingripande åtgärder skulle vara otillräckliga. Omplaceringen har därmed varit nödvändig för att ge övriga elever trygghet och studiero.

Pojke med autism och språkproblematik får inte uppskjuten skolplikt

Skolväsendets överklagandenämnd dnr 2024:1609

En kommun beslutade att neka en sexårig pojke uppskjuten skolplikt. Pojken hade autism och svårigheter med bland annat social interaktion och sammanhang där han kände sig otrygg. Han hade ett outvecklat språk och därmed svårt att göra sig förstådd. Pojken hade också vissa svårigheter med dagliga rutiner och behövde mycket stöd av pedagogerna. Pojkens vårdnadshavare överklagade beslutet och menade att han med anledning av sin problematik behövde uppskjuten skolplikt. Kommunen menade att eleven, trots sin problematik, skulle klara av att börja i förskoleklass.

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) understryker att kravet på att det ska föreligga särskilda skäl för att skjuta upp skolplikten ett år väger tungt. ÖKN menar även att det framgår av förarbeten att det endast är avsett att enstaka barn ska kunna få sin skolplikt uppskjuten samt att ett barn med behov av exempelvis särskilt stöd ska få detta tillgodosett inom förskoleklassen. ÖKN konstaterar att det framgår av utredningen att pojken har svårigheter utifrån bland annat sin autism och språkproblematik. Pojken har däremot gjort framsteg under sin tid på förskolan och stora delar av hans problematik beror på svårigheter med förändring och struktur. ÖKN bedömer att det därför inte föreligger särskilda skäl att skjuta upp pojkens skolplikt.

Lagförslag

Stärkta skolbibliotek

Prop. 2023/24:164

Regeringen föreslår ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. I propositionen föreslår regeringen bland annat att definitionen av vad som avses med skolbibliotek och dess ändamål ska förtydligas. Elever ska som huvudregel ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten och dessa ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen uppnås. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.