Ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna

Den 1 april 2025 trädde en ny lag om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i kraft. Här nedan har vi samlat information om vad den nya lagen innebär och hur den ska tillämpas.

Vad innebär den nya lagen?

Från 1 april 2025 ska kommuner och regioner lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter enligt en ny lag. Uppgifterna ska lämnas på begäran eller eget initiativ och ska ge brottsbekämpande myndigheter bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott.

Uppgiftsskyldigheten gäller uppgifter som behövs i brottsbekämpningen, alltså i de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet samt för att utreda eller lagföra brott. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller både offentliga och sekretessbelagda uppgifter som finns tillgängliga för den kommunala myndigheten. För uppgifter som omfattas av en sekretessbestämmelse kan det ibland finnas anledning att avstå från att lämna ut uppgiften efter en intresseavvägning. Vid denna avvägning ska det intresse som sekretessen ska skydda vägas mot brottsbekämpningens intresse av få del av uppgiften.

Vidare har vissa ändringar i bland annat offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, trätt i kraft som innebär en utökad möjlighet för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att lämna uppgifter till brottsbekämpningen.

Vilka är de brottsbekämpande myndigheterna?

Det är Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Uppgiftsskyldighet för kommuner

En kommun ska lämna en uppgift till en brottsbekämpande myndighet, om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Skyldigheten gäller både att lämna uppgifter på begäran och på eget initiativ. Om en brottsbekämpande myndighet begär information kan den som ska lämna information som regel utgå från att uppgiften behövs. Därefter beslutar den som lämnar ut informationen vilka specifika uppgifter som ska lämnas. Begäran från den brottsbekämpande myndigheten behöver vara tydlig och samråd med myndigheten kan ske vid osäkerhet.

En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften och det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Omständigheter som talar för att en uppgift inte ska lämnas ut är att den

• omfattas av absolut sekretess
• har lämnats i förtroende
• är av känslig art
• handlar om affärs- och driftsförhållanden och ett röjande kan leda till betydlig skada för en näringsverksamhet.

Om uppgiften gäller allvarlig brottslighet eller organiserad eller systematiskt bedriven brottslighet väger dock brottsbekämpningens intresse ofta tungt.

Särskilt om kontaktuppgifter

En myndighet ska på begäran lämna en fysisk persons kontaktuppgifter till en brottsbekämpande myndighet om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Med kontaktuppgift avses uppgift om

• bostadsadress,
• telefonnummer, e-postadress,
• arbetsplats,
• ombud eller företrädare,
• användarnamn, ip-adress och
• annan jämförbar uppgift.

En kontaktuppgift ska dock inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften och synnerliga skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför brottsbekämpningens intresse av uppgiften. Kravet på att det ska finnas synnerliga skäl innebär att det bara är i undantagsfall som uppgifter inte ska lämnas ut.

Vad gäller för skolans del?

En rektor inom skolväsendet ska lämna en uppgift som finns i rektorns verksamhet till brottsbekämpande myndigheter om den behövs i den brottsbekämpande myndighetens verksamhet. Bestämmelsen gäller både på begäran och på eget initiativ, med vissa skillnader beroende situationen.

Skyldigheten gäller i alla skolformer inom skolväsendet och omfattar även uppgifter om anställda på en skola. Rektor får delegera till en anställd vid enheten att fullgöra uppgiftsskyldigheten med stöd av 2 kap. 10 § skollagen.

Vilka uppgifter kan komma att lämnas ut?

Den information som kan komma att lämnas till en brottsbekämpande myndighet kan röra följande typer av uppgifter.

• Uppgifter om brottslighet som har utövats i anslutning till skolmiljön eller uppgifter om förestående brottslighet som cirkulerar på skolan.
• Uppgifter som avser en elev eller dennes umgängeskrets, en person som rör sig i anslutning till skolan utan att själv vara elev, en vårdnadshavare eller anhörig som har begått brott eller misstänks begå brott.
• Uppgifter om en persons tillhörighet till ett kriminellt nätverk, umgängeskretsar och sociala nätverk.
• Uppgifter som tyder på att en person är kriminell, till exempel att en elev har tillgång till patroner eller stöldgods, hämtas upp av kända kriminella från skolan eller har stora summor pengar utan rimlig anledning.
• Uppgifter om att en person har blivit utsatt för brott eller som talar för att en person riskerar att utsättas för brott ska omfattas av uppgiftsskyldigheten, liksom uppgifter om var en person har befunnit sig vid en viss tidpunkt eller förväntas befinna sig.

Bestämmelsen innebär också möjlighet att lämna ut uppgifter för att utreda brott, till exempel narkotikaförsäljning.

Uppgifter på begäran

En uppgift som finns i verksamheten ska lämnas till en brottsbekämpande myndighet om den begärs och behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Om en brottsbekämpande myndighet begär information kan den som ska lämna information som regel utgå från att uppgiften behövs. Därefter beslutar den som lämnar ut informationen vilka specifika uppgifter som ska lämnas. Begäran från den brottsbekämpande myndigheten behöver vara tydlig.

Övervägande skäl att avstå från att lämna ut en uppgift

Uppgiften ska dock inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess som är tillämplig på uppgiften och övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Uttrycket övervägande skäl innebär i detta sammanhang att det kan sägas råda en presumtion för uppgiftslämnande. Intresseavvägningen ger dock skolan ett förhållandevis stort utrymme att avstå från att lämna ut uppgifter. De skäl som talar emot lämnande av information ska väga tyngre än brottsbekämpningens behov av uppgiften. Ju starkare behovet av uppgiften är hos den brottsbekämpande myndigheten, desto starkare skäl måste det finnas för att utlämnande ska avslås.

Hur ska en begäran hanteras i praktiken?

För det fall en begäran avser uppgifter om en individ måste begäran vara så tydlig att den utlämnande aktören kan avgöra om förutsättningarna för utlämnande är uppfyllda beträffande den personen. Det gäller även om begäran avser flera individer.

Om någon oklarhet uppstår bör den utlämnande aktören samråda genom att efterfråga förtydligande från myndigheten som har begärt uppgiften.

Uppgifter på eget initiativ

En uppgift kan också lämnas utan föregående begäran av en rektor inom skolväsendet till Polismyndigheten, om rektorn bedömer att uppgiften behövs i polisens brottsbekämpande verksamhet. Det finns ingen skyldighet att lämna uppgift på eget initiativ till andra brottsbekämpande myndigheter. Ett utlämnande som sker på eget initiativ ska inte ta tid från skolans grunduppdrag. Rektorn är alltså inte skyldig att särskilt leta efter uppgifter som kan lämnas ut på eget initiativ.

Övervägande skäl att avstå från att lämna ut en uppgift

En uppgift ska dock inte lämnas om övervägande skäl talar mot att uppgiften lämnas ut. Det gäller både sekretessbelagda och offentliga uppgifter. Det kan exempelvis handla om uppgifter inom elevhälsan och som gäller psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skäl kan finnas om skolan framgångsrikt stödjer en elev och ett uppgiftslämnande kan störa pågående eller planerade insatser. Skolan kan också väga in att ett utlämnande inte får medföra oproportionerligt stor påverkan på den egna verksamheten. Vid allvarlig eller systematisk brottslighet bör brottsbekämpningens intresse av att ta del av uppgiften som regel väga tyngre.

Hur ska uppgifterna lämnas till Polismyndigheten?

När Polismyndigheten begär in uppgifter kommer det att framgå i begäran hur uppgifterna kan lämnas och till vilken funktion.

Överlämning av uppgifter på eget initiativ ska ske via ett webbformulär, https://polisen.se/om-polisen/kontakt/dela-uppgifter/. Av Polismyndighetens vägledning framgår även att i de fall kommuner redan har en etablerad kontaktväg till Polismyndigheten, till exempel genom att man ingår i ett samverkansforum eller en kommun har utsedda kommunpoliser, kan man även lämna egeninitierade uppgifter via den kontaktvägen. För mer information om Polismyndighetens vägledning se Polismyndighetens vägledning inför ny lagstiftning om ökat informationsflöde till brottsbekämpningen.

Vilka uppgifter är undantagna?

Uppgiftsskyldigheten gäller inte uppgifter som omfattas av viss hälso- och sjukvårdssekretess, socialtjänstsekretess, statistiksekretess, sekretess i notarius publicus verksamhet samt sekretess i verksamhet för enbart teknisk bearbetning och lagring för någon annans räkning. Inom skolans verksamhet träffar detta undantag uppgifter som finns hos den medicinska delen av elevhälsan, det vill säga uppgifter hos skolsköterska och skolläkare.