Ny lagstiftning – skolor mot brott

Den 1 juli 2025 träder flera lagändringar i kraft som syftar till att skapa en trygg och säker utbildnings- och arbetsmiljö för barn, elever, lärare, rektorer och övrig skolpersonal. Förändringarna innebär bland annat att ett nytt kapitel om säkerhetsarbete införs i skollagen, att skolor får ett tydligare ansvar för beredskap vid allvarliga våldssituationer och hot, att åtgärder ska vidtas för att förhindra obehöriga från att vistas på skolområdet, att rektorer ges möjlighet att undersöka väskor och andra föremål samt att en skyldighet införs att anmäla misstänkta brott till Polismyndigheten. Denna sammanfattning ger en översikt över de viktigaste nyheterna.

Nytt kapitel i skollagen om säkerhetsarbete

I skollagen införs ett nytt kapitel som särskilt reglerar skolors ansvar för säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte. Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer och innebär att varje enhet ska ha en beredskapsplan för att hantera allvarliga våldssituationer eller hot om sådana. Planen ska vara anpassad till verksamhetens behov och hållas aktuell. Med allvarlig våldssituation avses händelser som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa, såsom sprängningar, beväpnade attacker eller hot om att skada individer eller grupper av barn, elever eller personal.

Utöver själva beredskapsplanen ska huvudmannen bedriva ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att upprätthålla och utveckla beredskapen. Det handlar inte enbart om att ha en plan i händelse av kris, utan också om att arbeta förebyggande för att minska risken för att våld eller hot uppstår. Det löpande arbetet ska omfatta identifiering av säkerhetsrisker och sårbarheter, åtgärder för att minska dessa samt regelbunden uppdatering av beredskapsplanen. Planen bör även inkludera rutiner för utrymning, inrymning och utestängning, en översyn av lokaler för att identifiera säkra tillflyktsplatser, tydlig rollfördelning samt effektiva kommunikationsvägar inom verksamheten.

Huvudmannen får dessutom ett uttryckligt ansvar att vidta åtgärder för att hindra obehöriga från att vistas på skolområdet under skoltid. Dessa åtgärder kan vara både fysiska, såsom stängsel eller passersystem, och organisatoriska, exempelvis rutiner för besökshantering.

Undersökning av väskor och andra föremål

En ny bestämmelse ger rektorer rätt att besluta om undersökning av väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan eller till aktiviteter som anordnas av skolan utanför skolområdet. Denna möjlighet får användas om det är befogat för att minska risken för brott, ordningsstörningar eller kränkningar, eller för att upprätthålla säkerheten i skolmiljön och är tänkt att ge skolor ett konkret verktyg för att kunna agera snabbt och förebyggande i situationer där det finns risk för att elever bär med sig föremål som kan hota tryggheten.

Beslutet ska grunda sig på en bedömning av situationen och får endast fattas om åtgärden är proportionerlig i förhållande till syftet och omständigheterna. Det krävs alltså en noggrann avvägning mellan säkerhetsintresset och elevens rätt till personlig integritet.

Om undersökningen avser ett obestämt antal elever, exempelvis vid en större aktivitet eller misstanke om att flera elever kan bära med sig otillåtna föremål, får beslutet endast fattas av rektorn. Rektorn får inte delegera detta beslut till någon annan. Själva undersökningen får dock utföras av medarbetare som särskilt har utsetts för uppgiften.

När det gäller undersökningar av enskilda elevers tillhörigheter får rektorn både delegera själva undersökningen och beslutet om att genomföra undersökningen åt specifikt angivna medarbetare.

Anmälningsplikt till Polismyndigheten

En annan viktig förändring är att rektorer blir skyldiga att anmäla misstänkta brott till Polismyndigheten om det finns anledning att anta att en elev har begått ett brott i samband med skolverksamheten. Syftet är att säkerställa att brott som begås i skolmiljön inte hanteras enbart internt, utan att rättsväsendet kopplas in när det är motiverat.

Lagstiftningen sätter ingen nedre åldersgräns för när ett misstänkt brott ska polisanmälas och utrymmet för att avstå att göra en anmälan är begränsat. Om det finns övervägande skäl som talar emot en anmälan – exempelvis om det rör sig om ett mycket lindrigt brott eller om andra omständigheter gör att en anmälan skulle vara olämplig – kan rektorn avstå. Detta undantag ska tillämpas restriktivt och kräver en tydlig och välgrundad motivering. Genom denna bestämmelse tydliggörs lagstiftarens förväntan att skolor inte ska tveka att involvera polisen när det finns misstanke om brott, särskilt i syfte att skydda andra elever och personal samt att upprätthålla ordning och trygghet.

Tillägg i läroplanerna

Slutligen föreslår regeringen att ett tillägg görs i samtliga läroplaner för att tydliggöra att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för lagar och regler i samhället. Detta är en del av skolans demokratiska uppdrag och syftar till att stärka elevernas förståelse för rättsstatens principer och deras roll som aktiva samhällsmedborgare.