Prylsvinn
Vår konsumtion är ohållbar – vi konsumerar som om vi hade fyra jordklot att tillgå. Vi behöver producera färre och mer hållbara saker. Men hur ska vi nå dit? Ett förslag är en märkning som visar förväntad livslängd och vilken miljöpåverkan produkten har. Saker bör också designas så att de går att reparera och så att materialen kan separeras, skriver Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén med flera andra miljödebattörer på DN debatt
Artikelförfattarnas förslag är att mynta begreppet ”prylsvinn” för att uppmärksamma och bättre hantera vår överkonsumtion och vår slit- och slängkultur. Med prylsvinn menar de all den tid som prylar inte används, eller att de slängs i förtid, inte går att reparera eller är tillverkade för en onödigt kort livslängd.
Det finns stora miljövinster med att producera färre produkter och mer hållbara produkter och att använda de produkter vi redan har en längre tid genom att reparera, köpa begagnat eller dela det vi sällan använder i stället för att köpa nya.
Tre konkreta förslag presenterades i artikeln för att minska prylsvinnet.
- Förbättra märkning och spårbarhet, för ökat återbruk. Tydlig information om tillverkningskostnad i form av koldioxidekvivalenter, olje-, vatten– och avfallsmängd
- Saker måste hålla länge och gå att reparera. Skapa tydliga riktlinjer och krav på sakers reparerbarhet och förväntade livslängd.
- Ge delningen möjlighet att växa. En borrmaskin används i snitt 18 minuter under sin livslängd men lämnar 51 kilo avfall efter sig. Det behöver skapas rätt förutsättningar för att dela varor och tjänster som underutnyttjas.