Nu följer vi fisken från havet till tallriken

Sebastian Nordqvist Thulin Författare

Detta innehåll är äldre än 60 dagar.

Stadsmässan H22 City Expo närmar sig med stormsteg och under sommaren 2022 kommer staden presentera resultatet av det intensiva innovationsarbete som har bedrivits i våra förvaltningar och bolag de senaste åren. Nu börjar vi lyfta goda exempel på innovationssatsningar på stadsledningsförvaltningen, för att inspirera och hylla varandra. Vi börjar med initiativet ”blockkedja för spårbarhet och avtalsupphandling”.

Blockkedje-teknologi är något som de flesta vid det här laget har hört talas om, men få verkar veta vad – exakt – det är. Med kopplingar till kryptovalutan Bitcoin får den ibland en närmast mytisk karaktär. Hur den här teknologin skulle kunna användas för att hjälpa staden göra bättre och mer hållbara upphandlingar kan verka oklart. Det blir dock enkelt att förstå när man pratar med Linda Bjarle, livsmedelscontroller på inköpsenheten.

– Vi ställer väldigt höga krav i stadens upphandlingar, inte minst när det kommer till livsmedel. Vi ville hitta ett smart sätt att följa upp kraven som är säkert och inte tar för mycket resurser i anspråk. Blockkedje-teknologi, med dess fokus på informationssäkerhet och transparens, tror vi är lösningen.

Linda Bjarle driver det här innovationsinitiativet tillsammans med Cecilia Larsson, utvecklingsstrateg på skol- och fritidsförvaltningen. Även vård- och omsorgsförvaltningen är nu med i projektet och alla tre förvaltningar har gått in med innovationsmedel för att finansiera testet. Vi ställde några frågor till Linda för att sätta oss in i satsningen.

Vad var utmaningen ni ville lösa?

– Som stad upphandlar vi väldigt många varor och vi har omfattande krav i våra upphandlingar. Livsmedlen som vi köper in till skolor, vårdboenden och liknande ska möta miljökrav, etiska krav och kvalitetskrav. Men att veta om de upphandlade varorna verkligen uppfyller de högt ställda kraven är en utmaning. Vi kan begära ut intyg , men det tar tid och vi kan aldrig vara helt säkra på att det som står i dokumenten stämmer. Ett enskilt livsmedel kan ha minst tio olika krav på sig. Det kan exempelvis vara krav på märkning, kötthalt, djurskyddskrav och transport.

– Tidigare har vi fått lita på leverantörerna och deras intyg. Men livsmedelsbranschen är så komplex idag så varje leverantör kan ha ett dussin underleverantörer och i varje steg i kedjan finns risken för matfusk.

Hur funkar blockkedje-teknologi och hur ska det lösa utmaningen?

– Blockkedjor är sekvenser med information som lagras i block. Flera block med information om till exempel ett livsmedel sätts ihop och bildar en kedja. Informationen i kedjan kan inte ändras eller raderas utan att verifieras av övriga block i kedjan. Alla i kedjan har tillgång till fullständig information från alla de olika aktörer som berör just deras uppgift. På så sätt förhindrar man matfusk och vi har tillgång till alla data som behövs för att verifiera att våra krav följs.

– Det här skapar också ett mervärde. Rent pedagogiskt kan vi till exempel låta eleverna i skolan lära sig mer om var maten som serveras i skolrestaurangen kommer ifrån och resan från jord till bord.

Hur långt har ni kommit?

– Det här har faktiskt gått i hisnande fart. Vi har valt att börja med upphandlad torsk för att se hur tekniken funkar och vilket värde det skapar. Jag och Cecilia Larsson på skol- och fritids har projektlett piloten och haft möten med leverantörer, Atea, Norwegian seafood trust och flera andra för att få med alla på tåget. Atea har hjälpt oss med det tekniska och Norwegian seafood trust har varit en drivande part. Vi har kommit så långt att projektet drar igång skarpt nästa vecka.

Det låter jättespännande! Men varför just torsk?

– Ja, vi köper ju in väldigt mycket fisk och det är ett livsmedel som vi gärna vill få bättre koll på. Under 2020 köpte vi in 81 ton fisk. 45 ton av det var MSC-märkt och 23 ton var torsk. Sen kan torsken åka på en ganska spännande resa, från Norge till Rotterdam för att sen hamna så långt bort som Kina för att fileas innan den kommer till oss här i Sverige. Vet vi ens att det är samma MSC-certifierade fisk som fångades i Norge som sen hamnar på våra tallrikar? Kan vi följa fisken genom hela kedjan? Det är det vi vill utforska nu.

Ni har med er skol- och fritidsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen i detta, hur har det samarbetet funkat?

– Det har funkat väldigt bra. Jag och Cecilia har samarbetat nära sen en tid tillbaka och när vi pitchade idén till vård- och omsorgsförvaltningen kunde de snabbt se att satsningen skulle kunna skapa värde för deras målgrupper. Det är värdefullt att få in olika perspektiv så att man inte missar möjliga mervärden.

Vilka lärdomar har ni gjort hittills?

– Det blev så stort så snabbt och helt plötsligt sitter man i möten med viktiga personer som har oljemålningar på familjemedlemmar på väggen bakom sig! Ena stunden sitter man och pratar om något man är lite nyfiken på och i nästa måste man tänka på samarbetsavtal och letters of intent. Lärdomen är att våga testa men att vara beredd på att intresset snabbt kan bli stort, och då måste man ta tillvara på engagemanget. Det kan låta läskigt, men när man är inne i det är det bara spännande och lustfyllt.