Människocentrerad och behovsstyrd IoT för en bättre livskvalitet

Socialförvaltningen driver i samverkan med fyra andra förvaltningar just nu ett IoT-projekt där syftet är att få en bättre förståelse kring våra ”superanvändares” (invånare som använder tjänster från flera olika förvaltningar) inställning till IoT (Internet of Things) och delad data. Bitte Wikström och Charlotta Schön är projektledare för det Vinnovafinansierade projektet som just nu är inne i en kartläggningsfas.

– Sedan den 1 februari arbetar vi båda på halvtidsbasis som projektledare för förberedelseprojektet ”Människocentrerad och behovsstyrd IoT för en bättre livskvalitet” som ska pågå i 6 månader. Förutom vår egen förvaltning så deltar även arbetsmarknadsförvaltningen, skol- och fritidsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen i projektet. Tanken är att istället för att varje förvaltning ska komma på egna lösningar eller köpa in tekniken var och en så ska vi undersöka om det finns gemensamma behov som kan lösas genom IoT-teknik, berättar Bitte Wikström.

– De inledande månaderna har vi främst fokuserat på att intervjua invånare som har kontakt med två eller flera förvaltningar i staden. Oftast hittar vi dem via tips från medarbetare ute i verksamheten. Vi vill ta reda på vilka behov och utmaningar man upplever i sin vardag, och hur ställer man sig till att dela data om sitt liv med kommunen? Den äldsta deltagaren har varit över 80 år och den yngsta går på gymnasiet. Vi har kommit en bra bit på vägen med intervjuerna och vissa teman återkommer. I nästa stadie är det dags att börja idégenerera. Hur ska man kunna använda IoT för att lösa detta?, fortsätter Charlotta.

Vad ser ni som de största utmaningarna när det gäller integrationen av IoT-lösningar i hemmen?

– En stor utmaning är att många av de intervjuade uppger att de inte skulle ha råd att köpa in utrustningen själva. Utan konceptet skulle behöva bygga på att kommunen tillhandahåller och lånar ut den tekniska utrustningen för att det ska bli rättvist och jämlikt. Man vill inte heller stå ensam med installationer och drift, utan har ett behov av support när det gäller den tekniska biten, berättar Charlotta.

– Det handlar också mycket om samtycke och etik. Det är enormt viktigt att få människor att vara medvetna om vad de samtycker till. Om vi exempelvis sätter upp sensorer i äldres hem för att se deras rörelsemönster och kartlägga rutiner. Vart går då gränsen för var det etiska intrånget är större än nyttan? Det är viktiga frågeställningar som vi behöver ta med oss in i det fortsatta arbetet, kompletterar Bitte.

Förberedelseprojektet är tänkt att mynna ut i en rapport, men också deltagande i en nationell konferens 26 augusti som kommer att sändas live. Dessutom släpper staden snart en invånarinvolveringsplattform som heter ”Dialog Helsingborg”, där IoT-projektet kommer att finnas med. Där kommer helsingborgarna ha möjlighet att svara på en enkät och komma med input.

Vad har varit roligast hittills?

– Det absolut roligaste har varit att prata med invånarna och ta del av alla fantastiskt innovativa idéer om hur man kan problemlösa. Alltifrån en säng som är som Kalle Ankas på julafton till att det ska väsnas om man inte låst dörren eller stängt av spisen. Många påtalar även att de hellre skulle vilja ha behovsstyrd hjälp istället för schemalagd. Det hade gett en helt annan flexibilitet, säger Charlotta.

– Vi är båda socionomer i grunden och har tillsammans över 50 års erfarenhet av socialt arbete inom olika verksamheter och utvecklingsprojekt. Det är ett otroligt inspirerande arbete att utveckla tillsammans med invånarna och man lär sig nya saker hela tiden, avslutar Bitte.

Vill du veta mer om projektet? Ta kontakt med Lotta eller Bitte via charlotta.schon@helsingborg.se resp. bitte.wikstrom@helsingborg.se