Så ska Helsingborg bli en demensvänlig(are) stad 

SNT
Sebastian Nordqvist Thulin
Detta innehåll är äldre än 60 dagar.

Hur kan Helsingborg bli en stad där personer med demenssjukdom möts av ett samhälle som är inkluderande och som möjliggör god livskvalitet? Det är en av frågorna som utforskas i Demensvänligt Helsingborg, ett av fem så kallade hypoteslabb i forskningsprojektet Den (ut)forskande staden. 

Bilder från workshops med målgruppen och anhöriga kring olika sinnesintryck i utemiljön i Husensjö park.
Bilder från workshops med målgruppen och anhöriga kring olika sinnesintryck i utemiljön i Husensjö park.

I Helsingborg lever drygt 2 100 personer med en demensdiagnos och därtill finns ett mörkertal. De flesta som har en demenssjukdom bor kvar hemma, vilket ställer krav på att vi har ett samhälle med kunskap om, och som är anpassat och underlättar för, personer med demenssjukdom. I Demensvänligt Helsingborg utforskas hypotesen att man genom att utgå från målgruppen och skapa demensvänliga möten, verksamheter och miljöer kan öka livskvaliteten.

Demensvänligt Helsingborg fokuserar på vad staden kan göra tillsammans, över förvaltnings- och bolagsgränserna. Labbets utgångspunkt är målgruppens och anhörigas behov, och involvering av dessa är en central del av projektet. Arbetsgruppen består av medarbetare från flera förvaltningar, bolag och föreningar i Helsingborg samt forskare från bland annat Lunds universitet.

Maria Rosendahl, projektledare på vård- och omsorgsförvaltningen, är planeringsansvarig för labbet:

–  Jag är stolt över att få arbeta i en stad som satsar på H22, som ger oss förutsättningar för att testa nya sätt att arbeta. Jag ser arbetet i Den (ut)forskande staden som en uppmaning för oss att i alla led testa nytt och våga utmana traditionella arbetssätt för att skapa så stora värden som möjligt för de vi finns till för. För att kunna göra det behöver vi undersöka behov innan vi ger oss in på lösningar.

Två spår utforskas

Genom att utgå från Världshälsoorganisationen WHO:s definierade faktorer för vad som skapar åldersvänliga samhällen har labbet identifierat två spår som nu utforskas; demensvänliga utemiljöer och kunskapsspridning om demens.

Demensvänliga utemiljöer

Ett av spåren som utforskas är demensvänliga utemiljöer. Utemiljö har stor betydelse för livskvaliteten och att vistas utomhus har goda effekter på vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Detta gäller även personer med demenssjukdom.

I arbetet med att skapa demensvänliga utemiljöer har odlingsplatsen i Husensjö park identifierats som en plats att testa och skapa på. Husenjö park ligger ett stenkast bort från dagverksamhet Husensjö där personer med demenssjukdom som fortfarande bor hemma kan träffas, umgås, och ägna sig åt meningsfulla aktiviteter i en trivsam miljö. Mellan parken och dagverksamheten finns ett promenadstråk som också identifierats som en plats att göra demensvänlig.

Sinnesträdgård i Husensjö park 

Med hjälp av personer med demenssjukdom och deras anhöriga håller labbet bland annat på att skapa en sinnesträdgård i parken. Anläggningsarbetet påbörjas under hösten 2021 och planen är att sinnesträdgården ska stå klar lagom till H22 sommaren 2022. Sinnesträdgården syftar till att stimulera sinnena, locka fram positiva tankar och känslor, och öka välbefinnandet för besökarna.

De demensvänliga utemiljöerna har tagits fram genom att personer med demenssjukdom och deras anhöriga fått vara med och testa på plats,  med olika sinnen som lukt, smak och känsel. Syftet är att skapa härliga platser för personer med demenssjukdom och deras anhöriga men också för resten av stadens invånare, samtidigt som det ska vara en plats där man kan lära sig mer om demenssjukdom.

Delar av arbetsgruppen i Demensvänligt Helsingborg, medarbetare från Helsingborgshem, Lunds universitet, stadsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen.
Delar av arbetsgruppen i Demensvänligt Helsingborg, medarbetare från Helsingborgshem, Lunds universitet, stadsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen.
Kunskapsspridning om demens

Det andra spåret som labbet utforskar handlar om att öka kunskapen och kompetensen om demenssjukdom bland stadens medarbetare och invånare. Detta spår håller fortfarande på att utforskas.

Enkäter ska kartlägga kunskapsläget

Ett steg i arbetet med att sprida kunskap om demens är den enkät som medarbetare i staden fått möjlighet att svara på och som har gått ut via e-post till alla vård- och omsorgsförvaltningens medarbetare. Syftet är att kartlägga kunskapsläget och behovet av kunskap och kompetens om demenssjukdomar bland stadens medarbetare.

En liknande enkät kommer i maj att skickas ut till boende kring Husensjö park och Mariastaden, där det planeras för ytterligare en demensvänlig utemiljö. Baserat på svaren i enkäterna kommer labbet att testa nya sätt att höja kunskapen om demens bland stadens medarbetare och invånare.

– Tanken är att undersöka behoven av kunskap och förstå dem bättre innan vi testar nya sätt att sprida kunskap, säger Maria Rosendahl.

Har du svarat på enkäten? Du hittar den här. Enkäten består av 14 frågor och tar cirka fem minuter att svara på.

Läs mer om Demensvänligt Helsingborg här.

Läs mer om Den (ut)forskande staden

Avbryt
Du behöver logga in för att kunna lämna en kommentar.

Den här länken kan inte nås på ditt nuvarande nätverk. Systemet du försöker nå är endast tillgängligt genom en säker, auktoriserad anslutning.

För att få åtkomst behöver du antingen vara ansluten till nätverket på en specifik plats, som ett kontor, eller använda en säker anslutningsmetod, som en VPN.

Vänligen säkerställ att du är ansluten till rätt nätverk för att fortsätta.