Sysselsättningsinriktningen – fokus och initiativ
I november berättade Maria Norrby i en film om sysselsättningsinriktningen och om hur den påverkar oss på förvaltningen. Nu dyker vi in i de områden och initiativ som är i fokus inom just sysselsättningsinriktningen. Områden som vi behöver jobba tillsammans med andra för att lyckas med.
Inom ramen för inriktningen har vi tagit fram en plan för de förflyttningar som krävs. Här kan du läsa om vad vi gör inom de olika fokusområdena just nu. Vill du läsa planen i sin helhet så finns den här. Vi återkommer med statusuppdateringar några gånger per år, så håll utkik här på vårt intranät!
Arbetsgivarnas kompetensförsörjning
Ett av fokusområdena handlar om arbetsgivarnas behov av kompetens. Nulägesbilden visar tydligt det glapp som finns mellan arbetsgivarnas kompetensbehov och det som återfinns hos arbetskraften som står utanför. Utbildning på olika nivåer blir viktigt. Och samarbetet med arbetsgivarna är en av nycklarna för att hitta mer flexibla, snabba och nya lösningar för att täppa igen glappet.
Ett initiativ går ut på att få studenter att vilja stanna kvar och arbeta i Helsingborg efter avslutade studier. Det gäller studenter på Campus Helsingborg, YH-utbildningar och gymnasiala yrkesutbildningar. Tillsammans med utbildningsaktörer ger vi studenterna kunskap om arbetsmarknaden och möjligheter i Helsingborg. Det gör vi bland annat genom praktik- och examensarbetesmingel samt våra mässor Tura till jobbet och YH-expo.
– Vi jobbar även tätt med arbetsgivare, både i privat och offentlig sektor. Bland annat med att tillsammans med viktiga branscher för Helsingborg ta fram kompetensförsörjningsplaner, säger Henriikka Airaskorpi som är ansvarig för fokusområdet. Under 2024 kommer vi att ta fram planer för lager/logistik och industri. Syftet är också att ta fram en metod för hur vi på smartast sätt definierar kompetensbehov och yrkesroller. Stadens förvaltningar och bolag har också en viktig uppgift; de ska bidra med fler platser för att förbereda invånare som står utanför arbetsmarknaden för nästa arbete i kombination med kompetenshöjande aktiviteter.
Just nu pågår också ett arbete tillsammans med konsultbolaget WSP, som hjälper staden med att identifiera hur näringslivet upplever kontakten idag och hur ett önskat läge skulle se ut. Under våren kommer ett förslag att presenteras om hur vi tillsammans kan strukturera våra kontakter och forum för att främja en kontinuerlig dialog för att uppnå bättre kompetensförsörjning.
Utbildningsnivå
Gymnasieexamen beskrivs ofta som en vattendelare på arbetsmarknaden. Lägre utbildningsnivå innebär en högre risk för arbetslöshet och bidragsberoende, på kort och lång sikt. För de elever som inte slutför eller riskerar att inte slutföra sin gymnasieutbildning behöver det finnas tydliga vägar mot vuxenutbildning eller arbete.
Dessutom är antalet unga som väljer yrkesutbildning för lågt för att tillgodose arbetsgivarnas behov. Det är också viktigt att unga har goda förutsättningar att göra välgrundade val av utbildning, och att både unga och vuxna som saknar gymnasieutbildning eller står utanför arbetsmarknaden får tillgång till bra information om olika yrkesroller.
– Det viktigt med en modern arbetslivsorientering för att stärka elevernas valkompetens, säger Annette Holm Persson, SFF, som är ansvarig för fokusområdet. En viktig aktivitet är Yrkesmässan för högstadieårskurser där eleverna möter yrkesföreträdare från olika branscher och får möjlighet att prova på arbetsuppgifter. Syftet är att väcka elevernas nyfikenhet och att ge dem kunskap om olika yrken och branscher. Eleverna får insikt om vilka kompetenser som krävs och ökar sin framtidstro genom att veta mer om vad arbetslivet erbjuder. I år kommer Yrkesmässan även bjuda in unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden och studier för att öka valkompetensen och visa vilka möjligheter som finns.
– Ytterligare ett initiativ är Invest in the future där vi vill komma in tidigare och mer konkret med vägledning mot yrken och studier i våra skolor. Vi har riggat för vägledande aktiviteter på två skolor, i årskurs 7, som ska öka elevernas kunskaper om olika yrken och vi ska börjar testa aktiviteterna tillsammans med elever, berättar Martin Olsson, projektledare på SFF.
Företagsklimat
Ett gott företagsklimat är en förutsättning för att skapa en attraktiv stad att bo och verka i. Stadens service ska präglas av snabbhet och hjälpsamhet gentemot näringslivet vilket kommer att underlätta deras möjligheter att växa, investera och anställa fler. Att bygga relationer och ha god förståelse för näringslivets verklighet är viktigt för att förbättra vår kunskap om företagens förutsättningar.
– Just nu är vårt fokus att skapa bättre service och bemötande från staden till näringslivet. Vi har lanserat utbildningen ”Inte bara trevlig” för en ökad kunskap om företagens villkor som är tillgänglig för alla förvaltningar. Vi sätter också fokus på att skapa en gemensam plattform mellan förvaltningarna för att få bästa effekthemtagning av vårt arbete med det lokala företagsklimatet. Vi kommer även att utveckla vår lotsfunktion och skapa en högre kännedom om vad lotsen innebär för företagen, säger Carola Netterlid som är ansvarig för fokusområdet.