Läs mer om möjligheten att göra studiebesök, dagspraktik eller prao i något av Måltidsservice kök här: maltidsservice-skolprogram

Matvandring, WWF

Syfte: Att bli uppmärksam på hur mycket i tillvaron som kretsar runt mat.

Mat- Globala målen

Syfte: Att eleverna får reflektera över sina egna konsumtionsmönster samt får en bild av hur konsumtionsvanor i andra delar av världen kan se ut.

 

One planet plate, WWF

Vi behöver förändra våra måltider för att klara oss med den enda planet vi har. Att äta inom ramen för planetens gränser med One Planet Plate är färgglatt, hälsosamt och spännande. Ett enkelt sätt att göra skillnad – en måltid i taget.

Pod, Prat om klimat, bl.a. kopplat till mat, Naturvårdsverket

Tema mat, Naturskyddsföreningen

Lärarhandledning högstadie och gymnasiet

Zero impact, UR play

Vad kan den enskilda människan göra för att minska klimatpåverkan? Möt fyra familjer som antagit utmaningen att genomgå en klimatsmart livsstilsförändring.

Material för att arbeta med de globala målet hållbar konsumtion

Sverige är ett av de länder i världen som har störst ekologiskt fotavtryck. Om alla människor på jorden skulle leva som i Sverige så skulle det behövas 4,2 jordklot. Hur är det med din egen konsumtion? Vilket ansvar har du och vad kan du göra för att minska ditt eget ekologiska fotavtryck?

På Fridas förskola arbetar kocken Gunilla Persson och biträdande förskolechef Marianne Hall, läs deras utvecklingsresa kring maten.

Hur började ert utvecklingsarbete kring maten?

– Redan för några år sedan bestämde vi gemensamt på alla mina förskolor (Fridas förskola, Brunnsberga förskola, Birkagatans förskola och Humlegårdens förskola) att vi behövde göra något för att utveckla maten. Vi började med ett studiebesök hos kocken och måltidspedagogen på Hamiltons förskola, Miljana Vulovic. Innan studiebesöket var det motigt och alla var inte positivt inställda över förändringsarbetet men det hände något efter besöket, alla förstod syftet och fick en samsyn kring vad vi ville åstadkomma, säger Marianne.

Alla, oavsett yrke är ju i behov av fortbildning för att kunna utvecklas yrkesmässigt och det här är väldigt viktigt för oss. Barnen och deras välmående är nummer ett i vårt uppdrag och ska de orka långa dagar på förskolan så är det superviktigt att vi ger dem god och näringsrik mat menar Marianne.

Ett förändrat synsätt på kockuppdraget

Gunilla berättar att hon till en början inte var särskilt bekväm med tanken att hon skulle ta plats ute i barngrupperna och prata mat tillsammans med barnen. Kockyrket är ju i de flesta fall bundet till enbart köket, men arbetar man på en förskola eller skola som kock har det blivit allt viktigare att vara synlig bland matgästerna och faktiskt också bidra pedagogiskt kring mat. Alla förändringar behöver inte vara av ondo. Gunilla upplever att det faktiskt blivit roligare att få arbeta mer tillsammans med pedagogerna och barnen som ofta visar sin uppskattning för den goda maten och ber om olika recept. Till slut blev det så många som frågade så Gunilla bestämde sig för att sätta upp ett nytt recept i veckan på anslagstavlan på förskolan, så att föräldrar kan testa laga samma mat hemma om de vill.Gunilla visar upp en riktig kockjacka för nyfikna barn som vill vara med i köket!

Hur ser en klimatsmart matvecka ut egentligen?

Vi har nyligen bestäm att ha minst två grönsaksbaserade luncher i veckan men gärna tre när det går. Utöver det blir det minst en fiskrätt och sedan någon fågelrätt och ibland kötträtt, ofta baserad på köttfärs då det också finns möjligheter att blanda i grönsaker i den. Med andra ord blir det väldigt lite rent nötkött, som ju är den absolut största klimatboven. Det här är ingen uppoffring, bara ett sätt att utveckla maten i en hälsosammare riktning samtidigt som miljön också mår bra av det.

 

Köksmöte för både stora och små

Gunilla har köksmöte tillsammans med pedagogerna för att berätta om pågående arbete i köket, ett sätt att öka förståelsen för nya rätter och sätt att servera maten. Gunilla berättar att de bytt ut tallrikarna till mindre för att minska tallrikssvinnet, vilket också gett resultat. Även uppläggningsfat och skålar har bytts ut till mindre. De utbytta materialen återanvänds sedan istället av barnen under tex. vattenlek utomhus eller till att ösa/skopa sand med. De stora barnen på förskolan har också köksmöte tillsammans med Gunilla och ofta pratar de då om vad barnen tycker om att äta och får också önska mat. Det roliga, berättar Marianne, är att de flesta rätterna som barnen önskar är grönsaksbaserade.

Att vara resurseffektiv

Gunilla berättar stolt att hon ofta får inget eller väldigt lite matrester kvar i köket och det som blir över trollas fram till nya rätter. I samband med fettisdagen blev det grädde över men också ris som serverats till lunchen. Av det valde Gunilla att göra egen risifrutti, som var väldigt uppskattad av barnen. Ett annat tips är att så fort det blir potatis över återanvända det i soppor, då behövs ingen redning alls. Gunilla gör också olika sorters grönsaksbiffar, vars innehåll varieras efter vad som finns hemma, ofta rester från grönsaksbordet.

Vi önskar Gunilla och Marianne stort lycka till i det fortsatta arbetet!

 

 

Att utveckla måltiden till att bli mer klimatsmart

SmartMat gör ett besök på Kaprifolgatans förskola, som är mitt uppe i en rejäl upprustning av sina lokaler, för att träffa kocken Maria Nordkvist tillsammans med rektor Moa Wikstrand. Vi vill visa på alla goda exempel som finns i våra verksamheter och Kaprifolgatans kock Maria är inget undantag. Hon har lyckats med konststycket att göra maten mer klimatsmart, hon har gått från 2,8 CO2 ekvivalenter/kg livsmedel till 1,7 CO2 ekvivalenter/kg livsmedel. Det innebär kortfattat att hon genom olika förändringar i verksamheten lyckats med att minska den negativa klimatpåverkan från maten ordentligt. SmartMat målet om 1,5 CO2 ekvivalenter/kg livsmedel är inte längre långt borta och inte särskilt ouppnåeligt heller.

Men förändringen har fått ta tid, för Maria var till en början väldigt skeptisk till en förändring kring maten och menyerna och kände mest att allt bara var jobbigt. Men efter hand har glädjen, entusiasmen och viljan att förändra vuxit sig allt starkare i henne.  Det märks i hur hon pratar om hennes arbete, om de nya rätterna och om måltidspedagogiken. Nu känns inget längre omöjligt och hon berättar att arbetet i barngrupp med måltidspedagogik ger så himla mycket energi och glädje tillbaka, så att det är värt lite extra arbete.

Varför klimatsmartare mat?

-Allt började med de rapporter om de då höga CO2 siffrorna kring de livsmedelsinköp som jag gjorde som jag mottog. Jag blev upprörd och arg och det triggade igång mig, det blev en sporre, att faktiskt utmana mig själv och tänka mer på vad jag kunde göra för att förändra situationen. Affischerna från SmartMat, med information om hur olika livsmedel påverkar klimatet var en ögonöppnare för mig. Jag hade ingen aning om att nötköttet var en sådan stor bov i dramat. Så det första jag gjorde var att ta bort nötköttet i så stor utsträckning som möjligt och istället ersätta det med fisk, kyckling och grönsaker.

Kompetensutvecklingen och ledningens stöd viktig

Maria har gått många olika utbildningar bland annat till måltidspedagog men också praktiska utbildningar i grönsaksbaserad matlagning, och tänkte till en början att hon skulle få det svårare då hon såg den grönsaksbaserade kosten som något utöver det hon annars sysslade med. Men när insikten kom om att man ibland kunde byta ut vissa rätter till helt grönsaksbaserade och slippa ”dubbelarbeta” så kändes det plötsligt lättare att jobba med.

Dessutom har förskolans rektor Moa också uppmuntrat och peppat till att tänka lite annorlunda och våga prova något nytt. För mycket handlar om att våga prova sig fram, testa och försöka. På den närliggande förskolan Salladsgatan arbetar kock kollegan Carina som också varit till stor hjälp i utvecklingsarbetet då hon och Maria regelbundet träffas och utbyter erfarenheter och tankar kring deras arbete, ett kompetensutbyte som betyder väldigt mycket.

Måltidspedagogik och bufféservering

Maria understryker hur viktiga pedagogerna på förskolan är, för att man ska kunna komma framåt i arbetet med måltidspedagogik. Med hjälp av deras vilja och engagemang är det enkelt för Maria att sätta igång nya projekt som pedagogerna kan utveckla tillsammans med barnen. Att utforska olika livsmedel är ett spännande sätt att bekanta sig med nya ingredienser för barnen och många gånger spinner de vidare och blir nyfikna på nya saker. -Häromdagen föreslog ett barn att vi skulle prova att frysa in melon så att barnen kunde få egengjord glass. Så det var bara för oss att göra det, säger Maria och skrattar.

 

Sedan i julas har Kaprifolgatans förskola infört bufféservering, något som under planeringen mottogs med blandade reaktioner från pedagogerna. Men såhär ett halvår efter införandet har förändringen enbart varit positiv. Barnen får en helt annan möjlighet att vänja sig vid nya livsmedel som nu kan stå jämte den vanliga maten, och när de är redo vågar de smaka.  Maria är ute mycket på avdelningarna vilket har gjort att barnen har lätt för att komma med nya idéer till henne, om saker de vill utforska eller göra kopplat till maten.

Barnen är också delaktiga i att väga matsvinnet, tillsammans med pedagogerna på avdelningarna, vilket också bidragit till att barnen blivit väldigt duktiga på att inte kasta mat. Matsvinnet illustreras med glad, neutral eller sur gubbe och man bygger dessutom upp mängden med legoklossar för att visa på skillnaderna från dag till dag. Maria berättar också att det tillsammans med pedagogerna är enkelt att få in matperspektivet med vad de än arbetar med. Ett exempel är att de arbetar med olika ord, just nu ordet hänsyn, som också kopplas till maten.

Maria arbetar också tätt ihop med förskolans miljöombud, Sofie Åkerberg, för att tillsammans kunna utveckla arbetet, på så vis blir maten och måltiden en given del av den pedagogiska verksamheten.

Slutligen berättar Maria att de till hösten ska testa att ha en frukt och grönsaksvagn stående på avdelningarna som barnen ska kunna ta av när som helst. Allt för att locka barnen till att äta mer frukt och grönt.

På Ringstorpsparkens förskola arbetar Eva-Lena och Ana som tillsammans lyckats uppnå 62 % ekologiska livsmedelsinköp samtidigt som klimatpåverkan från maten är rekordlåg på 1,2 CO2 ekvivalenter/kg livsmedel. Matvsinnet är också ständigt aktuellt och även med detta arbetar de framgångsrikt.

Vid beställning av livsmedel är det säsongsanpassade livsmedel, ekologiskt och svenskt/närodlat som är i fokus.

För att uppnå så låg klimatpåverkan som möjligt från maten är menyn uppbyggd efter följande:

• En gång i veckan serveras vegetarisk soppa
• En gång i veckan serveras en helt vegetarisk rätt
• En till två gånger i veckan serveras fisk
• En till två gånger i veckan serveras kyckling
• Någon gång då och då serveras en fläsk eller nöt rätt.

Dessutom finns alltid ett salladsbord med mycket baljväxter, kålsorter och grova grönsaker så som exempelvis rivna morötter.

Hemligheten bakom det framgångsrika svinnarbetet är främst att ta vara på hela grönsaken/rotsaken. Exempelvis används skal från rotsaker och grönsaker till att koka buljong på. Förskolan har organiserat om och infört ett restaurangtorg där maten serveras för alla istället för att skicka mat från köket till de olika avdelningarna. Detta har gjort att serveringssvinnet kunnat minska.

 

 

 

Läs gärna om Salladsgatans sätt att göra måltiden till en pedagogisk resurs:

https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/maltiden-som-en-viktig-pedagogisk-resurs/

Tips i korthet från Salladsgatan:

• Utvärdera måltidens roll i verksamheten och se den som en del i utvecklingsarbetet
• Låt barnen vara delaktiga på olika sätt som till exempel genom att laga maten
• Se till så att alla känner att de har samma bild av vad verksamheten vill med maten och måltiden
• Utgå ifrån det egna engagemanget och sätt målen efter det, istället för att sätta målen först
• Börja smått och fokusera på att skapa en positiv stämning runt måltiden

 

Mer läsning om kocken Carina Gladh hittar du här : https://helsingborg.se/arbete/sa-ar-det-att-jobba-i-staden/vi-som-jobbar-har/lar-kanna-oss/carina/ och mer om hennes arbete hittar på  instagram: @salladskocken

Elinebergsskolans SmartMat arbete

Efter ett första uppstartsmöte på Elinebergsskolan kring SmartMatprojektet tillsammans med administrativ chef Linda Lavin och två av skolrestaurangens personal Katarina Nilsson och Malin Johannesson började olika idéer att ta form om hur de kunde bidra för att få till en klimatsmartare skolmat och ett minskat matsvinn. Kanske skulle de testa att sälja överbliven mat som matlådor till personalen? Eller börja odla tillsammans med eleverna? Och hur får man elever att inte kasta mat? Det var några av frågorna som dök upp under uppstartsmötet och som satte igång arbetet.

Elevdemokrati genom matrådet

För att hitta möjliga lösningar till matsvinnsproblematiken togs frågan upp under ett matråd. Elever och personal kom då gemensamt fram till att de ville prova att ta bort de stora avfallshinkarna under en försöksperiod på två veckor. Det fanns fortfarande möjlighet att slänga mat om man verkligen inte orkade äta upp eller tyckte om maten, men den avfallsbehållaren var en vanlig kompostpåse av det slag man har hemma. Alltså reducerades kraftigt möjligheten att slänga stora mängder mat. Samtliga elever informerades om detta, så att de skulle ha en chans att redan innan de tog upp mat på sina tallrikar tänka efter hur mycket man egentligen orkade äta upp. Matrådet satte upp ett mål om att minska sitt svinn till max 10 kg om dagen (att jämföra med tidigare 25-30 kg/dag) och om de nådde målet efter försöksperioden så skulle alla elever belönas med en efterrätt. Sagt och gjort ersattes den stora avfallshinken med en betydligt mindre avfallspåse, en vecka innan, samt en vecka efter sportlovet.

Matsvinnet minskade i ett nafs

Eleverna gjorde en helt otrolig första vecka, vissa dagar slängde de endast 2-3 kg mat på ca 920 elever. I genomsnitt blev resultatet 8 kg per dag under de två veckorna då försöket pågick. Det blev påtagligt att ju längre försöket pågick desto mer mat slängdes från tallrikarna, första dagarna var ju alla väldigt på och ville göra sitt yttersta för att inte slänga mat. Med tiden glömdes nog detta bort lite men trots det så slängdes aldrig så mycket mat som man gjort tidigare under vissa dagar.

-Att vi nu har kunnat minska vårt svinn med mer än hälften under försöksperioden är ju fantastiskt och det visar också på vilka inneboende krafter som finns om man har ett gemensamt mål som alla arbetar mot, säger Linda Lavin.

Eleverna fick efter den här försöksperioden under en uppskattad fredagslunch belöning i form av fish and chips i strut samt glass med frukt till efterrätt för deras ansträngningar med att minska tallrikssvinnet.

 

Vad kommer ni hitta på härnäst?

Vi kommer att fortsätta med att arbeta med att minimera vårt matsvinn. Vi kommer inte gå tillbaka till de gamla stora avfallstunnorna utan fortsätta med kompostpåsarna.

Vi har även börjat tänka mer på vilka råvaror vi använder för att minska vår klimatpåverkan. Ett exempel på det är att vi försöker minska på nötkött och ersätta det med kyckling eller vegetariskt alternativ, som är betydligt mer klimatsmart.

Vi fortsätter även vårt arbete med kökstjänst för eleverna. Detta är ett utmärkt tillfälle för kökspersonalen att skapa en relation med eleverna och att prata om varför vi behöver tänka på hur mycket vi slänger och varför vi behöver öka de vegetariska inslagen i skollunchen.

Carl-Alexander Allwood om hur han som spanskalärare arbetar med maten och måltiden i sin undervisning och under den pedagogiska måltiden.

https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/samtal-om-mat-vi-blir-vad-vi-ater/

Om Högastenskolans matrådsarbete:

https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/hogastensskolans-arbete-med-att-integrera-maten-i-undervisningen/

Högastensskolans matråd på nyheterna:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/hogastensskolan-det-goda-exemplet

Så här gör Internationella skolan lunchen till en stund för lärande–>

https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/sa-har-gor-vi-skolmaltiden-till-en-stund-for-larande/

Vad har en hemkunskapslärare, en NO-lärare och en idrottslärare gemensamt?

Det rätta svaret är: mat! Hemkunskapslärarna Isabell och Anna på Maria Parkskolan har under 6 veckor genomfört ett tema tillsammans med idrottslärare och NO-lärare. Inom de olika ämnena belystes hälsa och mat ur olika synvinklar:

• På idrotten var det fokus på hur man ska äta när man rör på sig
• På NO-lektionerna fick eleverna lära sig om kroppens olika byggstenar och vilka kemiska reaktioner som sker i kroppen när vi äter mat.
• På hemkunskapen var det fokus på näringslära och de olika näringsämnena och eleverna fick laga en måltid per näringsämne. De fick också planera och motivera en egen måltid utifrån parametrarna hälsa, miljö och ekonomi.

-En lärdom vi tar med oss till kommande ämnesövergripande samarbete är att låta eleverna ha ett gemensamt prov för alla tre ämnen. Nu hade vi ett prov per ämne. Det kändes inte helt schyst mot eleverna och dessutom tappade vi nyttan med att göra det här tillsammans, när var och en dessutom fick ta fram egna prov till eleverna.

Isabell och Anna ser utvecklingsmöjligheter kring det gemensamma arbetet och skulle på sikt också gärna  samarbeta med skolans kockar för att låta eleverna få insyn i skolköken och få en förståelse för den mat som skolan serverar.