Vad är våld?

Begreppet våld omfattar brottsliga gärningar som fysiskt våld och sexuella övergrepp. Våld kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som tillsammans kan skapa ett mönster av utsatthet. Det kan vara handlingar som nedsättande kommentarer, att bli ekonomiskt utnyttjad, försummad, isolerad från vänner och familj eller att bli utsatt för kontroll och begränsning.

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får personen att göra någonting mot sin vilja eller att avstå från att göra någonting personen vill.” Per Isdal, Meningen med volden, 2000

Per Isdals definition av våld utgör en bred definition av begreppet våld, där avsikten med handlingen är av avgörande betydelse. Definitionen omfattar på så vis våldets olika uttryck och former.

Våld kan ta sig många olika uttryck, till exempel

• Fysiskt våld – slå, sparka, knuffa dra i håret, hålla fast någon, misshandel.
• Psykiskt våld – att nedvärdera, kränka eller hota någon för att begränsa, skrämma, kontrollera eller få personen att känna sig värdelös.
• Sexuellt våld – att utsätta någon för sexuella handlingar mot hens vilja, till exempel genom att trakassera, tafsa/ta på någon sexuellt, tjatsex eller våldtäkt.
• Ekonomiskt våld – att ta kontroll över personens ekonomi, till exempel att kontrollera bankkonton, inköp eller ta lån i personens namn.
• Materiellt våld – att förstöra saker, oftast med ett högt värde hos den som utsätts.
• Digitalt våld – att övervaka, trakassera, hota eller kontrollera någon, till exempel med hjälp av mobilen eller i sociala medier.
• Försummelse – att inte ge den omsorg eller vård en person behöver, till exempel att undanhålla medicin, vanvårda eller inte tillgodose en persons behov som är i behov av andras hjälp.

Om hedersrelaterat våld och förtryck

På skol- och fritidsförvaltningens intranät hittar du information om hedersrelaterat våld och förtryck. Du får information om hur du går tillväga när du får kännedom om att någon kan vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Du får också stöd med särskilt fokus på förskolans eller skolans förebyggande arbete.

Våld är ett stort samhälls- och trygghetsproblem

Arbetet med att förebygga och motverka våld är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Både statistik och forskning visar att brott, och särskilt våldsbrott, drabbar olika grupper olika.

Män blir i större utsträckning utsatta för våld i det offentliga rummet av en okänd förövare, medan kvinnor i större utsträckning blir utsatta för våld i hemmet av en förövare som de har någon form av relation till. Kvinnor drabbas oftare också av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man, både när det gäller våld mot män och våld mot kvinnor.

En indirekt effekt av våldet är en ökad otrygghet och en ökad begränsning i livsutrymme, vilket kvinnor rapporterar i högre utsträckning än män. Våldet får också andra allvarliga konsekvenser, både för den som utsätts och för samhället i stort.

Konsekvenser av våldet

En person som utsätts för våld kan drabbas av både fysisk ohälsa (till exempel smärta i kroppen, huvudvärk, magproblem) och psykisk ohälsa (ångest, oro, PTSD med mera).

På samhällsnivå orsakar våldet enorma kostnader för samhället. Det handlar om kostnader för sjukvård, rehabilitering samt för insatser från olika samhällsinstanser som socialtjänst, polis och rättsväsende. Det handlar också om produktionsbortfall till följd av ohälsa eller dödsfall.

Att utsättas för våld från någon som står en nära innebär ofta en utsatthet för upprepat våld som pågår över en längre tid. Även fast våldet har upphört kan det påverka livsvillkoren över en lång tid.

Utmaningar med att mäta våld

En stor utmaning när det gäller våld i nära relationer är att det är svårt att mäta hur utbrett våldet är eftersom mörkertalet är stort. Tidigare undersökningar visar att endast 3,9 procent av de som blivit utsatta för brott i en nära relation polisanmälde händelserna. Andelen kvinnor som gjort en anmälan var något större än andelen män. Därmed är det en stor del av våldet som inte syns i statistiken. Det ger oss många gånger en snedvriden bild.

Det här visar några nationella undersökningar om våldsutsatthet:

• I kartläggningar av våldsutsatthet som utförts av Brottsförebyggande rådet (Brå) uppger 17 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i Sverige att de någon gång utsatts för våld eller annan brottslig handling av en närstående.
• Brå uppskattar att cirka 150 000 barn i Sverige lever tillsammans med en förälder som blivit utsatt för våld av den andra föräldern.
• I en nationell kartläggning av våld mot barn från 2022 uppskattas att 40 procent av eleverna i årskurs 9 har blivit utsatta för någon form av våld av en vuxen person. 31 procent av eleverna i årskurs 9 som haft en relation uppger också att de har utsatts för våld i sin parrelation.
• Bland ungdomar i åldern 15–19 år har nästan 60 procent varit utsatta för våld eller trakasserier i den egna kärleksrelationen. Det framkommer i den första större svenska studien om ungas våld i relationer.