Grunden för mitt arbete för personer med funktionsnedsättningar

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Sedan januari 2009 ska Sverige följa FN:s konvention om rättigheter för personer som har funktionsnedsättningar. Vi förbinder oss också att med jämna mellanrum rapportera till FN om hur konventionen följs.

Grundtanken med FN:s konvention är delaktighet och jämlikhet inom samhällets alla områden för personer som har funktionsnedsättningar. Konventionen skapar inga nya rättigheter utan syftet är att röja undan hinder så att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva med sina mänskliga rättigheter. I konventionen finns flera artiklar med nödvändiga åtgärder inom samtliga livsområden. Här är några exempel:

Artikel 5 Jämlikhet och icke-diskriminering: alla människor är lika inför lagen och personer med funktionsnedsättning ska garanteras lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering.

Artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning: åtgärder ska vidtas för att avlägsna den diskriminering kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för.

Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning: alla åtgärder ska tas så att barn med funktionsnedsättning ska kunna ta del av alla mänskliga rättigheter och friheter som ändra barn. I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem.

Artikel 8 Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning: Medvetandet ska höjas i hela samhället och på familjenivå om personer med funktionsnedsättning och respekt för deras rättigheter och värdighet ska främjas.

Artikel 9 Tillgänglighet

Artikel 10 Rätten till liv

Artikel 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp

Artikel 17 Skydd för den personliga integriteten

Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället: staten ska vidta åtgärder för att alla ska ha fullt deltagande och full inkludering i samhället. – ex. stöd som hjälp i hemmet, särskilt boende och stöd som är nödvändigt för att förhindra isolering.

Artikel 20 Personlig rörlighet

Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information

Artikel 22 Respekt för privatlivet

Artikel 23 Respekt för hem och familj

Artikel 25 Hälsa

Artikel 26 Habilitering och rehabilitering

Artikel 27 Arbete och sysselsättning

Artikel 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet

Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott

På regeringens hemsida kan du ladda ned hela konventionen.

FN:s barnkonvention är svensk lag sedan 1 januari 2020 och syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. 1990 förband sig Sverige att följa barnkonventionen.

I konventionen definieras alla människor under 18 år som barn. Barnkonventionen gäller alla barn och ingen får diskrimineras. Alla barn har lika värde och rättigheter.

Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Det innebär att en ansvarig beslutsfattare alltid ska överväga om det berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt inför ett beslut eller en åtgärd.

Det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Läs mer om barnkonventionen på Unicefs hemsida.

Läs mer hur vi kan arbeta med alla barns rättigheter.

Vår omsorg och stöd till personer med funktionsnedsättningar kan gå under olika lagrum. Tre viktiga lagar är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS som garanterar god levnadsnivå och Socialtjänstlagen, SoL  som garanterar skälig levnadsnivå samt hälso- och sjukvårdslagen, HSL som innehåller mål och riktlinjer för all hälso- och sjukvård.

För att få rätt till stöd enligt LSS, ska man ingå i någon av de tre personkretsar som omfattas av lagen. De tre kretsarna är:

• Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
• Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
• Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Läs mer:

På riksdagens hemsida kan du läsa hela LSS

På helsingborg.se kan du läsa mer om olika insatser enligt LSS.

På riksdagens hemsida kan du läsa hela Socialtjänstlagen.

På riksdagens hemsida kan du läsa hela Hälso- och sjukvårdslagen

Läs hela kommunallagen på riksdagens hemsida.

Regeringsformen, den grundlag som ligger till grund för vår demokrati.  Läs hela lagen på riksdagens hemsida.

Många av regeringens insatser syftar till att stärka individens möjligheter till inflytande över den egna vardagen. Målet är att barn, ungdomar och vuxna ska komma till tals, bli lyssnade till och utöva inflytande över hur insatserna genomförs.

Den viktiga utgångspunkten i regeringens arbete med funktionshinderpolitiken är de mänskliga rättigheterna som slås fast i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och konventionen för barnens rättigheter.

Grunden för dagens funktionshinderspolitik lades i den nationella handlingsplanen ”Från patient till medborgare” (prop.1999/2000:79)  som utgår från att samhället ska utformas så att alla medborgare får möjlighet till delaktighet och inflytande. Istället för att fokusera på personers egenskaper och förmågor så riktas fokus mot samhällets förmåga att undanröja hinder för delaktighet.

Regeringens mål och inriktning för arbetet med funktionshinderpolitiken:

Målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet  för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För att nå det nationella målet ska funktionshinderpolitiken inriktas mot fyra områden:

• principen om universell utformning – att samhället utformas med medvetenhet om den variation som finns i befolkningen och ger möjlighet att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning
• befintliga brister i tillgängligheten
• individuella stöd och lösningar för individens självständighet
• att förebygga och motverka diskriminering.

Dessa fyra områden är ömsesidigt beroende av varandra. Syftet är att de tillsammans ska bidra till ett tillgängligt och jämlikt samhälle oavsett funktionsförmåga.

 

Läs mer:

På  regeringens hemsida kan du läsa om den nationella handlingsplanen ” Patient till medborgare”

På regeringens hemsida kan du läsa om målet och inriktningen för funktionshinderpolitiken och även som lättläst

 

 

Regeringen har beslutat om en strategi som ska gälla för att stärka barnens rättigheter i Sverige. Strategin innehåller ett antal principer som ska vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter.

Dessa principer gäller för att vi ska kunna säkerställa barnens rättigheter:

• All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen.
• Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.
• Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
• Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
• Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
• Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta kunskapen i berörda verksamheter.
• Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan.
• Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn.
• Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

Strategin följs upp regelbundet, bland annat genom att följa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar. På så vis får regeringen underlag till nya eller förändrade insatser.

På regeringens hemsida kan du ladda ned hela strategin och även som lättläst sammanfattning.

IVO, inspektionen för vård och omsorg är en statlig myndighet som arbetar på regeringens uppdrag och startade 2013.

IVO har ansvaret för tillsyn över verksamhet enligt LSS, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt viss tillståndsprövning.

I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut.

IVO finns till för vård- och omsorgstagarna och uppdraget är att bidra till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter.
Men IVO kan inte kontrollera all verksamhet. Därför ligger ansvaret för att det bedrivs god och säker vård och omsorg på alla som utför vård och omsorg.

Läs mer på:

IVOs hemsida

Socialstyrelsen är en myndighet som arbetar på regeringens uppdrag.

Socialstyrelsen är myndighet för verksamhet som rör stöd och service till vissa personer med en funktionsnedsättning, socialtjänst, hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd samt frågor om alkohol och missbruksmedel.

Socialstyrelsen ansvarar för att genomföra en del av regeringens politiska mål för personer med funktionsnedsättningar. Riksdagen och regeringen bestämmer vilken inriktning arbetet ska ha.

Socialstyrelsen arbetar på regeringens uppdrag  för en god hälsa, vård och omsorg genom att:

• styra med regler, kunskap och statsbidrag, till exempel utarbeta föreskrifter, allmänna råd, nationella riktlinjer och vägledningar
• genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser
• utfärda legitimationer, specialistbevis och tillstånd att bedriva rikssjukvård
• hantera ett stort antal regeringsuppdrag varje år.

 

Läs mer på:

• Socialstyrelsens hemsida

Myndigheten för delaktighet (MFD) är en kunskapsmyndighet som arbetar inom funktionshinderområdet. MFD arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället.

Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället.

De arbetar med att:

• bevaka och analysera utvecklingen
• ta fram metoder, riktlinjer och vägledningar
• sprida kunskap
• initiera forskning och annat utvecklingsarbete
• lämna underlag och förslag på åtgärder till regeringen.

Här kan du läsa mer om myndighetens arbete.

Evidensbaserad praktik- kunskapsguiden

Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner – Socialstyrelsen

Nationella vård och insatsprogram –  VIP

Utmanande beteende -kunskapsguiden

Stödja vuxna personers vilja – kunskapsguiden

År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden. I visionen om den gemensamma staden finns gemenskap, jämlikhet och tolerans, lika möjligheter för alla och vård och omsorg för alla.

För att vi ska kunna ge alla helsingborgare den vård och omsorg de behöver år 2035, gäller det att vi har kunskap, nyfikenhet och intresse för att kunna möta dem på bästa sätt. Här kan vi alla hjälpa till genom att ständigt vara öppna för nya lösningar och se möjligheter att utveckla våra verksamheter och sätt att arbeta.

Genom att ta in ny kunskap samtidigt som vi delar med oss av våra erfarenheter, kan vi bidra till att staden når visionen redan innan 2035!

Läs mer om stadens vision 2035 på helsingborg.se

Verksamhetens uppdrag är att arbeta för att stadens invånare med funktionsnedsättning kan leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den enskildes integritet, självbestämmande, delaktighet och individuella behov skall vara i fokus.

Varje verksamhets mål formuleras i verksamhetsplanen och revideras efter behov kontinuerligt under året.

Alla verksamhetsplaner hittar du här i sharepoint.

 

 

Länk till Livskvalitétsprogrammet

Länk till sidan om Plan för lika möjligheter

Inom vård- och omsorgsförvaltningen har vi en gemensam värdegrund som är en viktig del i detta arbete. Den baseras på våra kärnvärden som följer med oss varje dag:

Vi skapar trygghet
eftersom ingen någonsin ska behöva vara rädd

Vi är mästare på möten
eftersom möten oftast är glädje

Vi tänker på helheten
eftersom livet självt är en helhet

Vi är modiga
eftersom så många behöver oss

Vi är kreativa
eftersom bara den kreative kan bestämma över sin morgondag

En kognitiv funktionsnedsättning kan innebära att ha svårt att planera och strukturera sin vardag, komma ihåg, svårigheter med förställningsförmåga eller ha svårt med sociala sammanhang.

För personer med olika former av kognitiva funktionshinder är det svårare att ta del av information och kunskap från omgivningen .

Likaså kan svårigheten innebära att det är svårt att uttrycka åsikter, behov och känslor.

Ansvaret vilar alltid på omgivningen att ta ansvar för att anpassa kommunikation och samspel efter individuella behov

 

Delaktighet är ett grundläggande begrepp inom LSS, och grunden för vårt arbete. Delaktighet innebär att uppleva ett engagemang i sitt eget liv, att få uttrycka sin mening, bli lyssnad på och vara en del i ett sammanhang.

För att uppnå bästa möjliga delaktighet krävs det att omgivningen anpassar kommunikation, information och stödet efter varje brukares individuella förutsättningar.

Länk till Kunskapsguidens sidor om delaktighet

Brukarundersökning

Brukarundersökningen är en webbaserad brukarundersökning där förutsättningar för att brukaren själv ska kunna svara kan anpassas genom bildstöd, och uppläsa text. Undersökningen genomförs varje år i LSS verksamhetens vuxen verksamheter och utförs av handledare från annan verksamhet än den brukaren befinner sig i. Resultatet blir en del i målformuleringar och i arbetet med verksamhetsdialoger, dvs. brukarens röst finns med i förbättringsarbetet för verksamheterna.

Brukarundersökningen är nationell och samordnas av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.

Delaktighetsmodellen

Delaktighetsmodellen är ett samtal i grupp, där syftet är att brukarna ska kunna säga vad de tycker. Samtalet görs separat dvs. brukare för sig och personal för sig för att avslutas med en gemensam träff. Detta för att stärka brukargruppen i sina åsikter.

Delaktighetsmodellen används efter att brukarundersökningen är gjord. Modellen kan även användas vid andra frågeställningar. Kontakt tas med Anders Scotte,  anders.scotte@helsingborg.se

Modellens upplägg handlar om att öka brukarnas påverkansmöjlighet och därmed delaktighet. Därför kommer handledare utifrån som har gått en särskild utbildning för detta.

Dessutom deltar brukarvägledare för att ytterligare stärka brukarens röst.

Länk till delaktighetsmodellen

 

Delaktighet kan beskrivas som en persons engagemang i en livssituation. För att ge förutsättningar för detta krävs kunskap kring funktionsnedsättningar och kunskap om de verktyg som behövs för att ge stöd i vardagen och överbrygga svårigheter. Dessutom behövs god kännedom om hur man skapar en bra och tillgänglig miljö, kommunikation och information utifrån olika behov.

Alla som arbetar inom LSS-verksamheter i Helsingborgs stad behöver ha kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar och pedagogiska förhållningssätt. Vår kompetensplan har vuxit fram i samverkan mellan enhetschefer och personal. Målet är att ha ett kundnära fokus som tillför det vardagliga arbetet ytterligare kvalitet och delaktighet.

Grundutbildningar för all personal

Utbildningarna är obligatoriska och ska genomföras av alla anställda i LSS verksamheterna. Planeringen för att gå utbildningarna görs i samråd med din chef.

Introduktionsutbildning

Socialstyrelsens webintroduktion i funktionshinderomsorgen.

Kursbevis skrivs ut och ett lämnas till enhetschef.

OBS öppnas i chrome Introduktionsutbildning

 

Kognitionsutbildning

En grundutbildning för arbetet med personer med kognitiva funktionshinder. Fokus i utbildningen är brukarens svårighet, funktionshinder och metoder kopplat till delaktighet.

Utbildningen bör uppdateras efter några år som anställd.

Anmälan görs i Hbg Learns  av din administratör efter samråd med din chef.

 

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt är ett arbetssätt och en metod för att möta personer med funktionsnedsättningar. Se vidare under metoder.

Anmälan görs i Hbg Learns av din administratör efter samråd med din chef.

 

TAKK – Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

Det finns en grundutbildning och en fortsättningsutbildning och bägge utbildningarna ska genomföras

Anmälan görs i Hbg Learns av din administratör efter samråd med din chef.

 

MHFA-våren-2025

Första hjälpen till psykisk hälsa. Syftet är att ge deltagarna kunskaper om att ge akut hjälp till andra professionella kan ta över.

Anmälan görs i Hbg Learns av din administratör efter samråd med din chef..

Andra utbildningar 

Dessa utbildningar görs på avrop av enhetschef och efter verksamhetens behov.

• Introduktion till autism  E-autism
• Att åldras med funktionshinder
• Introduktionsutbildning för personlig assistans
• Studio tre – bokas via Hbg Learns
• Psyk e-bas  kontakta Stefan Borgovan  stefan.borgovan@helsingborg.se
• VIP -Nationella vård och insatsprogrammet 

 

 

Tydliggörande pedagogik

 Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Målet är att skapa förutsättningar för personen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktiviteter livet igenom

Tydliggörande i bemötande kan ex handla om att använda olika tekniker för visuellt stöd som sociala berättelser, objektschema eller tecken som stöd. Tydliggörande pedagogik handlar om att anpassa kommunikation, information och bemötande efter kundens sätt att förstå och ta till sig information.

Att anpassa kommunikationen till kundens behov genom ex att använda olika former av tydliggörande är en viktig metod för att kunden ska känna sig förstådd och sedd.

Detta arbetas fram i team med kontaktpersonal, stödpedagog och arbetsterapeut, där arbetsterapeutens bedömning ligger till grund för arbetet.

Lågaffektivt bemötande

Att vara känslig för affekt smitta innebär att man känner samma känsla som man ställs inför, dvs är personalen irriterad eller arg blir brukaren irriterad eller arg. Är personalen lugn och vänlig blir brukaren lugn och vänlig.

För många personer med funktionshinder är det svårt att hantera sin egna och andras känslor vilket kan leda till utmanande beteende där brukaren förlorar kontrollen. Likaså kan starka känslor ex stark glädje eller förväntan öka känsligheten för affektsmitta,

Ett lågaffektivt bemötande är ett effektivt arbetssätt för att stötta brukaren att ha kontroll och hantera olika känslor som glädje, ilska, sorg eller frustration

Det innebär att man medvetet använder sina egna känslouttryck för att stötta brukaren att hantera känslor. Man är låg affektiv.

Stress medför ofta att brukaren blir ännu mer känslig för affektsmitta, Därför kräver ett lågaffektivt bemötande att man tar hänsyn till detta genom att minska stressen. Detta gör man bla genom att öka förutsägbarheten, att veta vad som ska hända, på ett ofta anpassat sätt genom ex schema. Att arbeta lika i en personalgrupp dvs vi göra aktiviteterna i samma ordning och på samma vis är också ett sätt att öka förutsägbarhet och därmed minska stress.

Kravanapassning är också viktigt dvs anpassa kraven på vad man förväntar sig av brukaren utifrån situation och mående just i stunden.

Kommunikation och samspel spelar också en avgörande roll där anpassningen handlar om att med olika tydliggörande metoder säkerställa att brukaren förstår vad man menar och ges förutsättningar att uttrycka sig.

Omgivningen måste undvika beteenden som kan öka affektnivån hos brukaren, exempelvis ögonkontakt, beröring eller högljutt och upprört tonläge. Vissa brukare har stöd av att man talar lugnt och stilla, andra behöver att omgivningen är tyst. Även andra icke-verbala beteenden kan öka affektläget, både hos personal och brukare, exempelvis en aggressiv kroppshållning och hastiga rörelser. Ibland kan det vara bra att sätta sig eller flytta sig i rummet, kanske t.o.m. lämna rummet så att den fysiska närvaron inte känns så påträngande för brukaren.

Bemötandet för varje person utformas individuellt med stöd av alla professioner.

Det är värdefullt att avsätta tid för att reflektera över hur man arbetar lågaffektivt i arbetsgruppen för att på så vis bli mer medveten om sina egna beteende eller känslor. Likaså att skapa utrymme i arbetslaget att utvärdera metoder som tydliggörande pedagogik eller anpassad kommunikation och bemötande är värdefullt.

 

 

Snoezeln

Metoden går ut på att via olika sinnesstimulering erbjuda möjlighet på olika nivåer att uppleva, uppfatta och kunna påverka. Via all sinnen skapar man en stund av samspel i en trygg miljö som skiljer sig från det vardagliga.

Innan man kan stötta en brukare ska man ha gått en medföljarutbildning för att säkerställa att syftet och metoden är klar så man kan stötta brukaren på bästa sätt. Detta bokar man sig till i HBG Learns

På kursen får man all fortsatt info kring hur man bokar lokalen mm.

Taktil beröring

En mjuk och medveten massage av huden som ges med respekt, omtanke och lyhördhet för individens integritet, upplevelser och känslor.

Forskning o erfarenhet visar att den taktila stimuleringen är viktigare än vi trott många lider brist på mänsklig närhet som är vårt grundläggande behov.

Forskning o erfarenhet visar att den taktila stimuleringen är viktigare än vi trott många lider brist på mänsklig närhet som är vårt grundläggande behov.

ESL-ett självständigt liv

ESL är en behandlingsmodell för personer med psykiska funktionsnedsättningar som har svårigheter med att klara av vardagliga aktiviteter eller socialt samspel med andra. Insatsen är ett komplement till medicinering och annan sedvanlig behandling.

Syftet är att brukaren ska kunna leva ett mer självständigt liv. Detta genom att brukaren får ökade kunskaper om sin funktionsnedsättning, färdigheter inom olika livsområden samt att minska antalet återfall.

ESL-modellen bygger på en manual med steg för steg där programmet har inbyggda mål som är utformade för att passa de flesta. Brukaren kan även formulera egna individuella mål.

Läs mer på: ESL- ett självständigt liv

Case management

Case management är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Syftet är att tillsammans med brukaren arbeta för att få till en god samverkan mellan myndigheter, enheter och anhöriga utifrån de mål som brukaren själv sätter upp. Syftet med samverkan är att brukaren ska få adekvat hjälp och stöd, minska antalet och längden på sjukhusvistelser, sammanhållna vårdkontakter för en förbättrad tillvaro samt stöd i en återhämtningsprocess.

En case-manager är en vårdsamordnare med koordinerande funktion som ansvarar för att utredning, planering och adekvata insatser genomförs och följs upp med brukaren.

Personal genomgår en case management utbildning. I Sverige finns flera olika aktörer som anordnar utbildningar och omfattningen kan variera från ett par heldagar till högskoleutbildningar som sträcker sig över hela och ibland flera terminer.

Läs mer om Case management

Habiliteringsteamet

Uppdraget för habiliteringsteamet innebär att utifrån HSL uppdraget bidra i teamarbetet för att utveckla brukarens livskvalitet i ett livstidsperspektiv. Med avstamp i ett salutogent synsätt och med delaktighet i fokus bidra till brukarens livskvalitet ur ett HSL perspektiv. Habiliteringsteamet arbetar tillsammans med alla verksamheter inom LSS och har individ ansvar för alla LSS boenden inklusive vissa SOL boenden på Socialförvaltningen.

Habiliteringsteamet fungerar även som verksamhetsstöd för personal och enhetschef, efter de behov som finns i verksamheten.

I dagliga verksamheter och verksamheter för barn och unga är habiliteringsteamets uppdrag att vid behov vara ett verksamhetsstöd för personal och enhetschef med helheten som fokus, utifrån HSL frågor. Exempel på detta kan vara generella kunskaper kring medicinska diagnoser, funktionshinder eller metoder.

Läs mer om Hälso- och sjukvårdslagen, HSL här:

Arbetsterapeuter

Arbetsterapeuternas kompetensområde är bedömningar och insatser kopplat till en analys av brukarens förmågor, aktiviteternas krav och miljöns påverkan i det dagliga livet.

Arbetsområdet innebär bedömningar kring kognitiva svårigheter och instruktioner för de insatser som krävs. Även bedömning kring ADL, och de insatser som är kopplade till detta kan ingå. Några av de insatser arbetsterapeuterna arbetar med är: kommunikation och bemötande, struktur ex schema eller aktivitets instruktioner, aktivitetsbalans, dygns rytm, kravanpassningar mm. Förskriver även hjälpmedel kopplat till detta, eller kan ge råd om andra anpassningar.

Fysioterapeuter

Fysioterapeuters kompetensområde är förflyttningsöversyn/ bedömningar, och förskriver gång- och förflyttningshjälpmedel. Fysioterapeuten kan också ge ergonomisk stöttning och rådgivning.

Även bedömningar och träning för funktionshinder som påverkar rörelseapparaten ingår.

Fysioterapeuten kan  även ge råd vid uppstart av fysiska aktiviteter.

Sjuksköterska

Sjuksköterskans uppgift är att verkställa medicinska ordinationer på uppdrag av ansvarig läkare.

Sjuksköterskan är spindeln i nätet kring insatser vad gäller den enskildes fysiska, psykiska hälsa och mående. Samverkar med personal, läkare, chefer och specialister och har en handledande och stöttande funktion mot omvårdnadspersonal.

Undersköterska

Undersköterska i habiliteringsteamet arbetar på uppdrag av HSL personal med bl.a delegerade arbetsuppgifter och bistår habiliteringsteamet med flera arbetsuppgifter kopplade till det habiliterande arbetet.

Stödpedagog

Stödpedagogen har förutom samma grunduppdrag som stödassistenten också en fördjupad formell kompetens. Stödpedagogen ska ingå i det dagliga arbetet och verka för ett ökat pedagogiskt förhållningssätt i samverkan med teamet.

Stödpedagogens fokusområden är pedagogiska verktyg, bemötande och delaktighet med LSS lagens intentioner för ögonen. Samverkan är en viktigt process för att skapa bästa möjliga livskvalitet för den enskilde. Stödpedagogen ska handleda och stötta övrig personal i det vardagliga arbetet vad gäller implementering av arbetsmetod, förhållningssätt och delaktighet ex inför genomförandeplan , SIP och dylikt.

Stödpedagogen verkar för god kvalitet i verksamheten på uppdrag av enhetschefen.

Länk till Stödpedagogens roll

Kvalitetsledare

Kvalitetsledaren inom LSS ska fungera som ett komplement till befintliga stödpedagog/ er och stödassistenter och verka som en länk mellan verksamhet och enhetschef på individ- och gruppnivå. Kvalitetsledaren ska bidra med sina kunskaper i exempelvis det sociala samspelet, lagstiftning och brukarrelaterade frågor inom området LSS, psykiatri och missbruk.

Kvalitetsledaren har fokus på samverkan. De kan sammankalla och medverkar i olika samverkans forum tillsammans med habiliteringsteamet, som ex SIP och FACT för att bidra till en sammanhållen vård och omsorg för individer som har flertal aktörer i sitt nätverk.

Ett annat fokusområde är kvalitetsfrågor som ex avvikelser, riskbedömningar och utvecklandet av den sociala dokumentationen. Tillsammans med enhetschef ska de verka för övergripande utvecklings/ kvalitetsfrågor i verksamheten.

Stödassistent

Grunden i uppdraget som stödassistent är att i samråd med kunden planera och utforma stöd, service och omsorg som är individuellt anpassat för att kunden så långt det är möjligt ska kunna leva som andra med livskvalitet och goda levnadsvillkor.

Stödassistenten har till uppdrag att säkerställa att insatser som står i kundens genomförandeplan planeras, utförs, utvärderas och utvecklas vid behov.